TV-programmer av stort omfang er kostbare. Derfor vil DR se bort fra mange selvpålagte regler for begrensning av sponsing når public service-institusjonen skal arrangere neste års Melodi Grand Prix, utgiftsberegnet til 38 millioner DKK, melder Politiken. Det samme gjelder for finansieringen av sendingene fra det kommende sommer-OL.

"I bestyrelsen er der enighed om at godkende lempelserne i erkendelse af, at sådan ser verden nu engang ud", sier DRs styreleder Finn Aaberg til Politiken. "Sponsorering er en del af hele showet omkring Melodi Grand Prix, og det har vi så taget til efterretning med en accept af, at DR opgiver en række af de restriktioner, som vi normalt pålægger os selv. Det samme gælder for OL, hvor vi også giver slip på nogle af begrænsningerne, især på on-line-siden. Det er vi selvsagt ikke specielt glade for, men det følger altså med, når man køber den slags store arrangementer. Vi har pålagt os selv en jomfrudom, som vi under særlige omstændigheder er nødt til at se bort fra", sier Finn Aaberg.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

Investorer skal finne dansk filmproduksjon attraktiv, melder Politiken.

"Der er massivt politisk pres for, at de største filmprojekter fremover sidestilles med andre kommercielle og markedsorienterede erhverv", skriver avisen. "SFs medlem af Folketinget, Ole Sohn, opfordrer således erhvervsminister Pia Gjellerup (S) til hurtigst muligt at udvikle en klar erhvervspolitik på filmområdet, og at staten gør det tillokkende for erhvervslivet og fonde at investere i produktionen af større danske filmprojekter.

Uddybning: Det kan bl.a. ske ved at staten dækker op til 50 procent af eventuelle tab hos private investeringsselskaber. På forhånd støttes intentionerne af en række politiske partier og kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R)", skriver Politiken.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

"En arbetsgrupp som utrett en reform av lagen om friexemplar föreslår att lagen skall börja tillämpas även på elektronisk publiceringsverksamhet", heter det i en pressemelding fra Undervisningsministeriet.

"Förslaget omfattar såväl tekniska upptagningar, såsom CD-ROM- och DVD-skivor, som nätpublikationer, varmed avses allt material som förmedlas via öppna datanät. Arbetsgruppen föreslår att kunderna skall ha rätt att titta på materialet på friexemplarsbiblioteken bara vid för ändamålet avsedda arbetsstationer försedda med hinder för olaglig kopiering".

Kilde: Undervisningsministeriet

"Kulturdepartementet foreslår endringer i kringkastingsforskriften for reglene om reklame i tekstfjernsyn, sponsing i kringkasting og sendetidsfordeling for lokalradio", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"I et høringsnotat blir det foreslått at NRK AS' tekstfjernsyn som inneholder programoversikter ikke kan inneholde reklame. Tekstfjernsyn som har barn som målgruppe kan heller ikke inneholde reklame, og den reglen gjelder alle kringkastere.

NRK vil kunne motta tilskudd til sendinger fra idrettsarrangementer. NRK skal også kunne motta tilskudd til produksjoner fra arrangementer som er helt eller delvis i NRKs egen regi. Dette gjelder program som skal sendes til flere land eller er av samfunnsmessig interesse eller kulturell betydning, herunder arrangementer i tilknytning til sentrale nasjonale begivenheter. NRK vil også kunne motta tilskudd til produksjon av undervisningsprogram som ikke er barne- og ungdomsprogram.

Det presiseres at sponsor skal identifiseres ved inn- og/eller utannonsering. Bevegelige bilder i sponsoridentifikasjonen forbys. Forbudet mot å identifisere sponsor i program eller i programavbrudd blir understreket. Sponsoridentifikasjonen kan ikke inneholde slagord, utsagn eller liknende. Statens medieforvaltning får hjemmel til å fastsette beløpsgrenser for når et program skal identifiseres som sponset.

I saker om sendetidsfordeling i lokalradio legger myndighetene vekt på å sikre lokalradioene stabile rammer for driften. Derfor slås det fast at ingen skal kunne fratas sendetid mellom konsesjonsrundene med mindre det oppstår tilfeller der dette er naturlig, f.eks. ved konkurs og opphør av sendinger eller ved fratagelse av konsesjon. Alle konsesjonærer som ønsker det skal ha en viss sendetid i den perioden på døgnet som oppfattes som mest attraktiv".

Høringsnotatet er lagt ut på internett: http://odin.dep.no/kd

Kilde: Kulturdepartementet

"Kulturdepartement har nå sendt på høring et forslag til liste over idrettsarrangementer som norske TV-seere bør sikres tilgang på. Det skal gjøres ved at senderettighetene skal tilbys kanaler som har 90 prosent dekning, det vil si NRK1 og TV 2", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"Kulturminister Ellen Horn understreker at det er NRK og TV 2 som selv avgjør om de ønsker å kjøpe senderettighetene. – For myndighetene er det viktig å bidra til at vi har økonomisk sterke kringkastere som er i stand til å gi publikum tilgang på i alle fall flere av de største arrangementene, sier hun.

Arrangementene på den foreslåtte norske listen er sommer- og vinter-OL, VM og EM i fotball for kvinner og menn (norske kamper og semifinaler/finaler, samt norske kvalifiseringskamper), VM på ski (nordiske grener, alpint og skiskyting), VM og EM i håndball for kvinner og menn (norske kamper og semifinaler, samt norske kvalifiseringskamper), og VM i friidrett.

Den foreslåtte listen inngår i et høringsnotat om endringer i forskrift om kringkasting som følge av endringer i EØS-avtalens TV-direktiv.

EU-kommisjonen og EFTAs overvåkingsorgan ESA skal godkjenne en norsk liste", heter det i pressemeldingen.

Høringsnotatet er lagt ut på internett: http://odin.dep.no/kd

Kilde: Kulturdepartementet

"– Filmsensuren i Norge er nok blant de strengeste i Europa, men vi er ikke så eksepsjonelt strenge som mange kritikere hevder. Vi er heller ikke så liberale som andre mener vi er", sier direktør Tom Løland i Statens filmtilsyn til Aftenposten.

Filmtilsynet har sammenlignet lovverket rundt pornografisk innhold i film, video og fjernsyn i 14 europeiske land, etter at både ytringsfrihetskommisjonen og seksuallovbruddutvalget har foreslått å åpne for visning av såkalt "normal sex" mellom voksne mennesker – uten sladd. Ytringsfrihetskommisjonen har også generelt gått inn for å oppheve sensuren på film for dem over 18 år, skriver Aftenposten.

14 land svarte på Filmtilsynets spørsmål, og av dem har bare Danmark, Belgia og Spania opphevet voksensensuren for film. Nederland og Kypros svarte ikke på henvendelsen fra Filmtilsynet.

"Seksuallovbruddutvalgets forslag behandles nå i Stortinget, og lovendringer skal vedtas i midten av juni. Signaler fra justiskomitéen tyder på at man der ikke er innstilt på å gå like langt i liberaliseringen når det gjelder seksuelle skildringer på film som utvalget har foreslått", skriver Aftenposten.

Les Filmtilsynets rapport.

Kilde: Aftenposten

"Det særnorske, kommunale kinosystemet er under press", skriver Aftenposten, og peker på at private, kapitalsterke kinokjeder er på jakt etter markedene i de store byene.

"En undersøkelse for to år siden dokumenterte at det var små forskjeller mellom filmtilbudene i de skandinaviske hovedstedene. Nå har medieforskerne Ove Solum og Dag Asbjørnsen ved Institutt for medier og kommunikasjon ved Universitetet i Oslo gjennomgått film- og kinotilbudet utenfor hovedstedene. Da fremsto forskjellene, spesielt i de mindre byene", skriver Aftenposten.

" – Vi har funnet endel sympatiske trekk ved det norske systemet som må være med i diskusjonen om de kinopolitiske valg man gjør i fremtiden, sier Ove Solum. – Rene kommersielle kinosystemer vil være en katastrofe for kinotilbudet utenfor de store byene.

Det viktigste argumentet Solum og Asbjørnsen med sin undersøkelse serverer forkjemperne for det norske kinosystemet, er at repertoaret utenfor hovedstedene, og til dels også de større byene, er større og bredere enn i Sverige og Danmark", skriver Aftenposten."

Kilde: Aftenposten

Kommittén Radio och TV i allmänhetens tjänst, ved utrederen Anders Ljunggren, har overlevert sin sluttbetenkning Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag (SOU 2000:55).

I en pressemelding fra Kulturdepartementet heter det: "– Min kanske viktigaste slutsats är att public service-företagens betydelse snarast ökar i den föränderliga mediesituation vi nu befinner oss i, säger Anders Ljunggren. Programuppdraget kan i allt väsentligt ligga fast.

Bland utredningens ståndpunkter kan följande nämnas:

· Det blir allt viktigare att public service-företagen kan bidra till mångfald där lokala och regionala mediemonopol annars kan uppstå
· Skattereglerna bör ändras så att de inte snedvrider förutsättningarna för att fatta beslut som är de mest rimliga utifrån publicistiska och ekonomiska utgångspunkter. Därför bör en sexprocentig moms läggas på TV-avgiften
· Rundradiokontot bör avskaffas och TV-avgiftsmedlen direkt tillföras programföretagen
· Jag föreslår flera åtgärder för att öka tillgängligheten till program på minoritetsspråk och för funktionshindrade
· De nuvarande bestämmelserna för nyhetsorganisationen inom Sveriges Television kan slopas
· Jag förordar att förutsättningarna för en sammanhållen organisation av public service-verksamheten granskas i syfte att utreda förutsättningarna för den bästa strategin att möta den nya mediesituationen

Regeringen har i utredningsdirektiven lagt vikt vid att villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst har en bred parlamentarisk förankring. Där-för ska arbetet med att ta fram regeringens proposition med förslag till riktlinjer för verksamheten för nästa tillståndsperiod ske under medverkan av en beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier är företrädda".

Les SOU 2000:55 (.pdf-dokument).

Les artikkel i Svenska Dagbladet.

Kilde: Kulturdepartementet

"Regeringen har i dag beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att medverka i beredningen av en proposition om en radio och TV i allmänhetens tjänst inför den nya avtalsperiod som inleds den 1 januari 2002. Gruppen skall bl. a. ta ställning till vilka riktlinjer som bör gälla för Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio från och med 1 januari 2002", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

Statssekreterare Gunilla Thorgren skal lede arbeidsgruppen.

Kilde: Kulturdepartementet

· Ändringar i radio- och TV-lagen för att skydda barn och ungdomar från pornografi i TV, utreds.
· Översyn av censurbestämmelsen i granskningslagen när det gäller sexualskildringar beslutas.
· Filmcensorerna vid Statens biografbyrå förordnas för sammanlagt högst sex år, i stället för som hittills högst tolv år.

Det är åtgärder som presenterades av kulturminister Marita Ulvskog med anledning av vårens debatt kring dokumentärfilmen Shocking Truth", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"Radio- och TV-lagen förbjuder i dag att program med pornografiska bilder sänds under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se dem. Innebörden av nuvarande regler är att det är tillåtet att sända pornografiska filmer i TV om sändningarna är krypterade, dvs. om de är tillgängliga endast för hushåll som aktivt anmält sig som abonnenter, och om de sänds på mycket sen kvällstid, normalt efter midnatt.

Regeringen menar att det finns anledning att ifrågasätta om kryptering kan anses utgöra ett tillräckligt skydd för barn när abonnerade TV-kanaler förväntas bli allt vanligare. En utredare ska därför undersöka möjligheten att kräva att TV-kanaler som sänder pornografisk film ska erbjuda sina abonnenter två skilda typer av abonnemang, ett med porr och ett utan. Även möjligheten att lagstifta om tillgänglighet till s.k. föräldralås, dvs. teknik för kodning och blockering av vissa programkategorier, tas upp som exempel på vad utredaren skall överväga. Radio- och TV-lagsutredningen skall redovisa sina förslag i maj 2001", heter det blant annet i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

"Sameradion, som i dag tillhör Sveriges Radio Norrbotten, blir en egen enhet inom Sveriges Radio från och med 1 september", skriver TT/Dagens Nyheter.

"Det gläder mig enormt. Det är en statushöjning för Sameradion och psykologiskt är det viktigt", kommenterer enhetens kommende sjef, Ole Isak Mienna, i en pressemelding.

"År 2001 utökas sändningstiden för Sameradion och på sikt planeras en nordisk digital samisk radiokanal. I dag finns ett dagligt samarbete med de samiska redaktionerna inom YLE i Finland och NRK i Norge", skriver TT/Dagens Nyheter.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

"Två av de fem stora skivbolagen har uppnått förlikning med Internetföretaget MP3.com. De stora skivbolagens amerikanska organisation Riaa stämde i vintras MP3.com för brott mot upphovsrättslagen och fick nyligen rätt i domstolen", skriver Dagens Nyheter.

"Bertelsmann (BMG) och Time Warner har gjort upp med MP3.com om att bolagens musik får användas i Internettjänsten My.MP3.com. Därmed blir den så småningom åter tillgänglig för My. MP3.coms medlemmar. Riaa stämde Internetföretaget för att olovligen ha byggt upp en jättelik musikdatabas med copyrightskyddad musik från bolagens skivor", skriver Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

EU-kommisjonen sier i en pressemelding at den er tilfreds med den politiske enigheten i ministerrådet om et "Directive on Copyright and related rights in the information society".

Direktivforslaget ble lagt fram i 1997 og har siden gått en lang runde i EUs organer, under stadig lobbyvirksomhet fra ulike pressgrupper.

Prosedyren er nå at ministerrådet skal vedta en formell beslutning (Common Position), sannsynligvis før utgangen av juli, og at direktivet deretter går til Europa-parlamentet for annengangs behandling der, ifølge pressemeldingen fra EU-kommisjonen.

Samtidig har årsmøtet i the World Association of Newspapers som holdes i Rio de Janeiro, vedtatt en resolusjon som gir uttrykk for at den eksisterende copyright-lovgivningen er "a serious obstacle for newspaper publishers to exploit their content in a reasonable and economically-viable fashion through the new distribution channels," ifølge en melding fra MediaCentral.

Kilde: EU-kommisjonen/MediaCentral

NorDig er en nordisk interesseorganisasjon som arbeider for å nå fram et sett med felles spesifikasjoner for mottakerutstyr for digital-TV. Dette vil kunne skape grunnlag for et stort, fellesnordisk marked for set-top-bokser og TV-apparater med innebygd mottaksutstyr for digital-TV.

I et styremøte i mai vedtok NorDig-gruppen å godkjenne NorDig II-spesifikasjonen. Spesifikasjonsteksten er under sluttredigering og vil bli offentliggjort i de nærmeste dager, ifølge Hans M. Fjøsne, talsmann for NorDig.

Kilde: NorDig

De nordiske kulturministrene besluttet under et møte i København 7. juni å utsette debatten om hvilke utfordringer den nordiske public service-virksomheten står overfor, til et høstmøte.

Ministrene, med Danmarks Elsebeth Gerner Nielsen som vert, ble av sekretariatet i Nordisk Ministerråd forelagt en delrapport om public service, en faktasamling. Rapporten ble bestilt av ministrene under et møte i februar. Rapporten blir offentlig først etter at den er sendt til Nordisk Råd og Nordenutskottet, med en kompletterende beskrivelse av regelverket som gjelder for Åland, Grønland og Færøyene.

Til høsten følger en ny rapport, med beskrivelse av utfordringene for public service-virksomheten i Norden. Denne rapporten har til formål å gi de nordiske landene mulighet til å formulere felles beskrivelser og problemdefinisjoner som kan brukes ved eventuelle framtidige diskusjoner og samarbeid når det gjelder public service-spørsmål.

Av den første delrapporten framgår det, ifølge Aftenposten, at en blanding av reklame- og lisensfinansiering av public service-institusjonene ikke er uvanlig i land utenfor Norden.

Aftenposten siterer i den forbindelse Danmarks kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen som ifølge Aftenposten "svarer `nei`på spørsmålet om reklame i almenkringkasterne bør tas opp i nordisk sammenheng og det enkelte nordiske land.

– Det er bare et spørsmål om vi vil bruke lisensmidler eller ikke, sier Gerner Nielsen kort om den saken. Hun har formannskapet blant sine nordiske kolleger, og svaret kan bety at det brennbare politiske spørsmålet ikke tas opp når den siste rapporten om nordisk almenkringkasting kommer til høsten", skriver Aftenposten.

Kilde: Nordisk Ministerråd/Aftenposten

Sverige og Norge er i teten i Europa når det gjelder internett-bruk, melder NTB/Aftenposten, som viser til en undersøkelse som selskapet Pro Active International har gjort i 15 europeiske land.

53 prosent av Sveriges befolkning over 15 år brukte nettet en eller flere ganger under siste halvdel av mars i år, mens tallene for Norge er 47 prosent.

"De skandinaviske landene ligger på toppen på mange av de områdene for internettbruk som er kartlagt av Pro Activa, mens landene i Sør-Europa henger etter på mange områder. Oversikten viser for eksempel at Sverige også topper statistikken for handel over internett. Nesten 24 prosent i Sverige hadde handlet på internett, viser undersøkelsen. Deretter fulgte Danmark, Sveits, Nederland, Storbritannia og Norge med 13,1 prosent", skriver Aftenposten.

Kilde: NTB/Aftenposten

"Intresseorganisationerna för kompositörer i de fem nordiska länderna protesterar mot samgåendet mellan nöjesjättarna EMI och Time Warner. Organisationerna har skickat en gemensam skrivelse till EU-kommissionens konkurrensmyndighet. I brevet påpekas bland annat att EMI/Time Warner inom musikförlagsverksamheten i Sverige skulle få en marknadsandel kring 50 procent och i Finland över 70 procent", skriver Dagens Nyheter.

"Kompositörsorganisationerna anser att EU-kommissionen bör överväga om inte sammanslagningen strider mot EU:s antitrustprinciper och därmed tvinga fram en uppdelning av EMI/Time Warners olika aktiviteter inom musikindustrin", skriver Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter