Teknologirådet har holdt en høring om "Fremtidens tv og radio" for medlemmene av Folketingets utvalg for kultur og forskning, skriver Aktuelt.

Medieforskeren Frands Mortensen fra Århus Universitet var en av flere eksperter som var invitert til å gi politikerne et perspektiv på framtiden. Aktuelt skriver at Mortensen mente at timingen er det største problemet for politikerne som skal ta beslutninger om innføring av digital-TV.

"... (Han) opfordrede politikerne til at tænke sig om en ekstra gang, før de træffer en forhastet beslutning om digitaliseringen af distributionsnettet for de elektroniske medier. Digitaliseringen vil koste godt 200 millioner kroner, og en digitalisering af det jordbaserede sendenet, der i forvejen spreder de analoge tv signaler, vi opfanger gennem antennen, er langt fra den eneste mulighed. I forvejen bliver de digitale signaler sendt ud gennem kabel og satellit. Internettet er også en mulighed i fremtiden", skriver Aktuelt.

Les artikkel i Aktuelt.

Kilde: Aktuelt

I en pressemelding om utfordringene Trafikministeriet står overfor ved overgangen til et nytt år, heter det blant annet: "De digitala TV- och radiosändningarna inleds. Åtta kanaler har beviljats koncessioner för digitala televisionssändningarna. Man beräknar att de första digitala televisionssändningarna skall kunna inledas sommaren 2000. Det är meningen att 70 % av finländarna skall kunna se digitala televisionssändningar före utgången av 2001. Statsrådets mål är att de analoga televisionssändningarna skall kunna slopas före utgången av 2006.

Tills vidare är det endast Rundradion som bedriver digital radioverksamhet. Avsikten är att bevilja koncessioner för digital radioverksamhet i vår.

Lagarna som gäller kommunikation ändras och den elektroniska kommunikationen utvecklas
Trafikministeriet satsar allt mer på att vara ett ministerium som sköter ärenden som gäller informationssamhället. De lagar som reglerar kommunikationsnäten ändras så att samma lagar gäller för kommunikation i fasta nät, mobiltelenät och digitala televisionsnät. Även regleringen i fråga om användningen av näten harmoniseras. Med stöd av den nya lagarna skulle telenätens ägare ha samma skyldigheter oberoende av tekniken. Ägaren till ett digitalt televisionsnät skulle t.ex. vara tvungen att upplåta kapacitet också till andra.

Både i massmedie- och nätkommunikation fästs vikt även vid innehållet i kommunikationen. Målet är att självregleringen inom branschen skall fungera när det gäller att bekämpa olagligt och skadligt innehåll.

Trafikministeriet vill främja näringsidkarnas möjligheter att jämnt kunna erbjuda alla användare förmånliga och högklassiga informationssamhällstjänster. Trafikministeriet önskar i synnerhet öka medborgarnas tillit till informationssamhällets tjänster samt medborgarnas förmåga att använda tjänsterna.

Förutsättningarna för elektronisk handel och nätaffärsverksamhet måste skapas globalt. Trafikministeriet önskar främja snabbheten och effektiviteten när det gäller det europeiska beslutsfattandet så att lagstiftningen håller jämna steg med utvecklingen.

Trafikministeriets mål är att Finland som första land i världen skall kunna erbjuda tredje generationens mobilteletjänster. Fyra teleföretag fick på våren 1999 tillstånd att bygga ett tredje generationens mobiltelenät i Finland", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Undervisningsministeriet

Seks film fik tilsagn om støtte til produktion i 2001, da Islands Filmfond uddelte bidrag den 19. januar i år, i alt ISK 137,8 mio. kr. svarende til ca. DKK 13,6 mio. Der blev desuden uddelt ISK116,3 mio. (DKK11,9) til produktion af seks film i indeværende år, hvoraf tre havde fået tilsagn ved uddelingen sidste år.

Tilsagn om støtte til produktion i 2001 fik endvidere fem dokumentar- og kortfilm, i alt ISK 12,2 mio.(DKK1,3 mio.kr.), og to dokumentarfilm og en tegnefilm modtager støtte i 2000 i overensstemmelse med sidst års tilsagn. Ti parter fik støtte til udarbejdelse og udvikling af manus i 2000, hver ISK 300.000 (DKK 31.000) I alt beløber støtte til filmproduktion sig i indeværende år til ISK 132 mio. (DKK13,6 mio.) og udstedte tilsagn om støtte til filmproduktion i 2001 er i alt ISK150 mio. (DKK15,5 mio.).

Der indløb i alt 205 ansøgninger om støtte fra filmfonden, hvilket er næsten en fordobling i forhold til sidste år. Deraf vedrører 47 ansøgninger produktion af store biograffilm, som sidste år udgjorde 30 og året forinden 20. Desuden indløb der 92 ansøgninger om støtte til udarbejdelse af manus, 46 ansøgninger om dokumentarfilm, og to om tegnefilm.

Tilsagn om højest støtte næste gang fik Ísfilm til fremstilling af filmen Mávahlátur (Mågelatter), instrueret af Ágúst Guðmundsson, ISK 40 mio. (DKK4,1 mio.) og Íslenska kvikmyndasamsteypan til fremstilling af filmen Fálkar (Falke), instrueret af Friðrið Þór Friðriksson, også ISK40 mio. Íslenska kvikmyndasamsteypan fik tilsagn om ISK30 mio. (DKK3,1mio), instrueret af María Sigurðardóttir. Tilsagn om ISK 10 mio. (DKK 1 mio.) fik Íslenska kvikmyndasamsteypan til filmen Monster, instrueret af Hal Hartley, Kvikmyndafélag Íslands fik ISK 10 mio. (DKK 1 mio.) kr. tilsagn til filmen Íslenski draumurinn (Den islandske drøm), som instrueres af Robert Douglas, og Zik Zak kvikmyndir fik ISK 7,5 (DKK 760.000) mio. kr. tilsagn til filmen Gemsar instrueret af Mikael Torfason.

Ny web om islandsk filmproduktion
Ved uddelingen åbnede undervisningsministeren en ny web på Internettet om islandsk filmproduktion, http://www.icelandicfilms.com, hvor en komplet database over islandske film er under opbygning.

I sin tale ved uddelingen af støtte til nye film omtalte Filmfondens administrerende direktør det store opsving, der nu er i islandsk filmproduktion og henviste til nye film, der nu vises i biograferne. Han sagde, at der i alle tilfælde var tale om store film, som var blevet rost af kritikerne og publikum. Der kunne ventes endnu flere film i løbet af de næste uger og måneder og den islandske filmbølge ville sandsynligvis ramme det europæiske kontinent og andre kyster senere på året.

Direktøren sagde endvidere at filmfondens økonomiske grundlag var blevet betydeligt forbedret på det seneste. Der er reelt sket store omvæltninger med hensyn til fonden via den aftale, der blev indgået mellem undervisningsministeren, finansministeren og repræsentanter for islandsk filmproduktion i december 1998 om kraftigt forøgede bevillinger fra staten til filmfonden.

Kilde: Undervisningsministeriet

Et avgjørende spørsmål for mange opphavsrettsorganisasjoner er hvordan rettighetshaverne skal kunne beskyttes i den digitale tidsalder.

Aftenposten melder at den norske opphavsrettsorganisasjonen BONO vil ha avtaler med museer som ønsker å legge ut kunst på internett.

"I Danmark har to av de største nasjonale museene – kunstmuseet Arken og og Statens Museum for Kunst – inngått avtaler med BONOs danske søsterorganisasjon COPYDAN-Billedkunst", skriver Aftenposten.

Daglig leder i BONO, Harald Holter, sier at organisasjonen vil inngå rammeavtaler som omfatter all bruk, av hensyn til begge parter; rettighetshaver og bruker.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

– Bredbåndsnett er like viktig som utbyggingen av veinettet for utviklingen i distriktene, sier kommunal- og regionalminister Odd Roger Enoksen til NTB.

Bredbåndsnett står på agendaen i flere nordiske land. Medier i Norden har tidligere omtalt de tre utvalgene som utreder norsk nettbygging.

"– Den digitale allemannsretten er et nasjonalt viktig prosjekt for Norge. Tilgang til bredbåndstjenester må komme over hele landet til samme pris og kvalitet, og i tilnærmet samme utbygningstakt", sier kommunal- og regionalministeren til NTB.

Under et distriktspolitisk seminar nylig utdypet Enoksen begrepet "den digitale allemannsretten".

Enoksen tror ifølge NTB ikke at det vil bli mulig å gi allmennheten tilgang til et høyhastighetsnett for tekst, lyd og video uten aktiv statlig medvirkning.

Om staten skal bidra direkte til utbygging av bredbåndsnett eller sikre allemannsretten gjennom regulering, har ikke Enoksen tatt stilling til ennå. Han tror ikke at EUs konkurranseregler for telemarkedet kan hindre en slik utbygging.

"Enoksen mener det begynner å haste med å få en bred politisk debatt og utforme en nasjonal politikk for utbygging av bredbåndsnett, og viser til at Sverige allerede er kommet langt med dette.

Regionalministeren avviser et forslag fra NHO om å utbygge bredbånd til 80 prosent av befolkningen innen 2005 som for lite ambisiøst, både i tidsrammen og dekningsgraden.

En interdepartemental arbeidsgruppe skal innen 1. april i år legge fram en utredning om utbygning av bredbåndsnett i Norge", skriver NTB.

Kilde: NTB

"Filmautomaten gir med FASTs nye videoavspiller mulighet for å spille film over modem. Med ISDN-forbindelse er bildestørrelsen og bildekvalitet forbausende bra, og med fast nettforbindelse synes vi den er blitt svært bra", heter det i en pressemelding om Norsk folkemuseums nye internett-tilbud.

"Mange med interesse for norsk kulturhistorie kan få glede av Filmautomaten. Ikke minst vil drakt- og husflidinteresserte gjennom et stort utvalg filmer kunne studere gamle tekstilteknikker, skolelever og studenter vil kunne se på gamle jordbruksteknikker, se hvordan en samisk kokegamme bygges eller studere ulike håndverk som i dag er glemt.

Filmautomaten er resultat av et samarbeid mellom Institutt for datateknikk og informasjonsvitenskap/Norges teknisk- og naturvitenskaplige universitet (IDI/NTNU), Fast Search & Transfer ASA (FAST), UNINETT og Norsk folkemuseum. Prosjektet er støttet av Norsk museumsutvikling. Filmautomaten er som publikumstjeneste et resultat av et mangeårig samarbeid mellom IDI/NTNU og Norsk folkemuseum om registrering, søk og presentasjon av video i database (WebSTAR)", heter det i pressemeldingen.

Les pressemelding fra Norsk folkemuseum.

Kilde: Norsk folkemuseum

"Regeringen har idag överlämnat propositionen Kommersiell lokalradio (prop. 1999/2000:55) till riksdagen. I propositionen föreslås nya villkor för att förstärka yttrandefriheten genom att öka mångfalden och den lokala förankringen i lokalradion", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"I propositionen föreslås att auktionerna för tillstånd att sända lokalradio ska upphöra. I stället föreslås ett urvalsförhållande huvudsakligen utifrån mängden egenproducerat och lokalt material samt ägarförhållanden. I propositionen föreslås att förbudet för bl a tidningsutgivare att sända lokal- radio avskaffas liksom förbudet för en tillståndshavare att ha mer än ett tillstånd.

Varje tillståndshavare ska dagtid sända minst tre timmar eget material.

Ett tillstånd att sända lokalradio ska gälla i högst fyra år. Tillstånden får därefter förlängas med högst fyra år i taget.

De som får nya tillstånd ska betala en koncessionsavgift om 40 000 kr per år. För de befintliga lokalradiotillstånden ska den avgift som fastställdes vid auktionsförfarandet betalas även under kommande tillståndsperioder.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000".

TT/Dagens Nyheter kommenterer også saken.

Hent propositionen Kommersiell lokalradio (.pdf-fil,, 618K).

Les faktablad (.pdf-fil, 27K).

Kilde: Kulturdepartementet/TT/Dagens Nyheter

"En dom i Marknadsdomstolen kan komma att stoppa åtskilligt av den tv-reklam som sänds i Sverige", skriver Svenska Dagbladet.

Dommen, av relativt ny dato, gjelder to TV-shop-innslag om hudpleieprodukter og rengjøringsmidler. Svenska Dagbladet siterer Konsumentombudsmannens, KO, prinsipielle betraktninger om følgene av dommen:

"– Domen är viktig eftersom den ger oss möjlighet att tilllämpa vår svenska lagstiftning på tv-reklamen", sier KO, Axel Edling, til Svenska Dagbladet. "En dom i Marknadsdomstolen påminner om en dom från Högsta domstolen. Den kan inte överklagas, och ska utgöra prejudikat för liknande fall i framtiden. Därför kan all tv-reklam som sänds på svenska kanaler men från utländska sändare, till exempel TV 3:s, påverkas av domen".

Les artikkelen i Svenska Dagbladet.

Kilde: Svenska Dagbladet

Hvordan ta vare på den gamle filmskatten? Og hvor skal pengene til restaurering og bevaring hentes fra? Disse spørsmålene er aktuelle i de de fleste nordiske land.

"I dagarna har remissvaren till en utredning om bevarande av gammal dokumentärfilm kommit in. Utredningen föreslår att en filmvårdscentral upprättas i Grängesberg", skriver Svenska Dagbladet.

"En majoritet av remisssvaren är positiva till Grängesberg, men där finns en oenighet om utredningen ger tillräckligt underlag för beslut och om själva filmbegreppet varit alltför snävt. Behov av tillgänglighet och filmexpertis efterfrågas även. Dessutom diskuterar många svar om allt skall sparas eller om man skall gallra, vem som skall vara huvudman och hur det skall finansieras.

"– Risken är att det läggs på hyllan, sier Barbro Lidell, ansvarlig for restaurering av kort- og dokumentarfilmer ved SFI, Svenska filminstitutet, til Svenska Dagbladet.

Les artikkelen i Svenska Dagbladet.

Kilde: Svenska Dagbladet

I utbyggingsplanene for Gamla filmstaden i Solna er det avsatt plass til et filmmuseum. "Men sedan länge projekteras också ett filmmuseum på Gärdet, i anknytning till Filmhuset, och ett samtal med Svenska filminstitutets nya vd Åse Kleveland gör klart att det är där det ska ligga", skriver Dagens Nyheter.

"Hennes argument är flera: – Det ska inte bara bli ett filmhistoriskt museum utan ett nationellt museum för den rörliga bilden, ett museum som pekar mot framtiden med historien och nutiden som klangbotten, understryker Åse Kleveland. – En sådan institution omfattar också biografer, filmarkiv och bibliotek, och de funktionerna finns redan på Filminstitutet.

Här finns landets största dokumentation av filmhistoria i bild och skrift, och en mycket stor samling som ligger lagrad och bara väntar på en utställningslokal.

Sveriges Television är involverat i Filminstitutets planer, och ett villkor därifrån är att den nya institutionen ligger i närheten av både Filminstitutet och SVT. – Runt Gärdet och Frihamnen finns SVT Drama, Kanal+ och TV 4. Det finns förutsättningar för en gemensam arena med seminarier, och workshops för alla i området", skriver Dagens Nyheter.

Les artikkel i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

De mange hacker-angrepene nylig, mot kjente nettsteder, har vakt oppsikt og bekymring.

EU-kommisjonen peker i denne forbindelse i en pressemelding på sitt nye "eEurope"-initiativ, som vil bli diskutert på EU-toppmøtet i Lisboa i mars. En rekke andre EU-initiativer for å beskytte e-handelen er tatt eller er underveis, framgår det av pressemeldingen. Særlig pekes det på et kommende kommuniké om cyberkriminalitet, som skal presenteres av kommisjonen før kommende sommer.

Wall Street Journal skriver at USAs president Bill Clinton skal holde et møte om internett-sikkerhet 15. februar. The National Security Council leder dette hastig innkalte møtet, hvor en rekke av de største internett-aktørene er med.

Kilde: EU-kommisjonen/Wall Street Journal

Små og mellomstore bedrifter i IT-sektoren og Microsofts konkurrenter har gitt EU-kommisjonens konkurransedirektorat informasjon som tyder på at Microsofts nye operativsystem, Windows 2000, er konstruert slik at det bare fungerer optimalt sammen med andre Microsoft-produkter.

På bakgrunn av dette har kommisjonen bedt Microsoft om opplysninger som kan belyse spørsmålet, framgår det av en pressemelding fra EU-kommisjonen.

Kilde: EU-kommisjonen

Blant andre pop-stjernen Madonna skal ha investert penger i nettstedet listen.com, som verdens fem største musikkselskap har gått sammen om, skriver Aftenposten/NTB-DPA.

"Ifølge selskapet som har kontorer i San Francisco, innebærer dette en sterk satsning på nedlasting av musikk fra Internett. Listen.com har fått økonomisk støtte fra BMG Entertainment, EMI, Seagram's Universal Music Group, Warner Music Group og Sony Music.

Selskapet tilbyr Internett-kunder å laste ned musikk fra 50.000 artister", skriver Aftenposten/NTB-DPA.

Kilde: Aftenposten/NTB-DPA

EU-kommisjonen har sendt et forslag om å skape et nytt internett-domene, kalt ".EU" til høring. Forslaget sendes også til Europaparlamentet, Ministerrådet og andre EU-institusjoner, heter det i en pressemelding fra EU-kommisjonen.

Kilde: EU-kommisjonen

"Den europeiske filmbransjen frykter at EU er i ferd med å presse den statlige filmstøtten i EØS-landene helt ned til 30 prosent av de totale produksjonskostnadene", skriver Aftenposten.

Avisen refererer til "... signaler utgått fra Brussel", signaler som ikke er fanget opp av ekspedisjonssjef Helge Sønneland i det norske Kulturdepartementet. Han mener at eventuelle nye utspill fra EU om ytterligere begrensninger i statlig filmstøtte nå
"... rimer dårlig med det arbeid som nå gjøres i EUs kulturdirektorat om å få en fast forordning eller et direktiv om statlig filmstøtte".

Aftenposten siterer administrerende direktør Åse Kleveland i Svenska Filminstitutet, som mener at EUs begrensning av statlig filmstøtte er "... en gedigen gavepakke til amerikanerne". Saken står på dagsordenen når Kleveland møter kollegerne fra den andre nordiske filminstituttene i et møte som arrangeres under filmfestivalen i Göteborg.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten