"Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen vil følge en indstilling fra Medierådet for Børn og Unge om, at der ikke skal indføres en særlig dansk mærkningsordning for computerspil. I stedet skal den europæiske mærkningsordning – ELSPA – udvides til også at gælde dansk producerede spil", skriver Kulturministeriet i en pressemelding..

"Medierådet for Børn og Unge under Kulturministeriet udsendte i går forskningsresultater om børn og unges brug af computerspil. Konklusionen er, at voldelige computerspil ikke er så skadelige for børn som frygtet. Børn opfatter computerspil som spil på linie med andre spil, som f.eks.Matador og andre traditionelle spil. Når de vælger voldelige spil kan det ikke tolkes som en særlig fascination af vold. Det skal snarere ses i sammenhæng med, at børn altid har leget voldsomme og vilde lege.

Den interaktivitet, der er i computerspil, betyder ifølge Medierådet ikke, at påvirkningen af børnene bliver voldsommere.

Medierådet mener, at en ny dansk mærkningsordning vil være meget vanskelig at gennemføre rent praktisk. Og da de fleste spil allerede er omfattet af ELSPA-mærket, bør man fortsætte af den vej ved at udbrede kendskabet til ordningen.

Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen sier i pressemeldingen: "Jeg har selv været bekymret over de mange voldelige computerspil, men føler mig beroliget af rapporten. Jeg mener dog fortsat, at vi skal informere om uegnede spil og forsøge at beskytte børn mod dem. Men jeg er tryg ved, at det kan ske gennem et samarbejde med branchen og den allerede eksisterende mærkningsordning."

Kilde: Kulturministeriet

Les artikkelen i Politiken.

Les rapporten fra Medierådet for Børn og Unge.

Lektor ved Vordingborg Statsseminarium, Peter Schultz, mener ifølge Berlingske Tidende at rapporten gir et for positivt bilde av forholdene.

"At lade børn spille computerspil mange timer i træk, f.eks. på en computercafé, uden at de tager en pause fra skærmen for at lave noget andet, er ikke sundt", sier Schultz, som blant annet har erfaring med sansemotorikk.

"Jeg kan ikke forestille mig, at det er sundt for børn i så tidlig en alder at sidde stille foran et apparat, der i forvejen giver voksne en række arbejdsskader. Børn er ikke skabt til at sidde stille," sier Peter Schultz til Berlingske Tidende.

"... Forfatterne til den nye rapport, lektor Carsten Jessen og lektor Birgitte Holm Sørensen fra Danmarks Lærerhøjskole, kan godt forstå bekymringen. De tror da også, at det er vigtigt, at forældre som led i opdragelsen gør sig klart, hvilke grænser de vil sætte, når det kommer til computerspil. Og sørger for, at barnet også laver andre ting end at rive i et joystick", skriver Berlingske Tidende.

Les artikkelen i Berlingske Tidende.

Kilde: Politiken/Berlingske Tidende

Kulturminister Åslaug M. Haga tar opp "... EUs signal om maksimalt 50 prosents statsstøtte til film", skriver Aftenposten, som melder at kulturministeren har et møte 23. februar med representanter for EFTA-landenes overvåkingsorgan, ESA.

"Norsk film og statsstøtte blir det sentrale tema. ESA-toppsjef Knut Almestad stiller sammen med lederen av divisjonen for konkurranse og statsstøtte, Amund Utne", skriver Aftenposten. "De understreker overfor Aftenposten at EU-landene i gjennomsnitt bidrar med under 50 prosent av pengene det koster å lage en film. Det som konkret har skapt uro i det norske filmmiljøet, er EU-kommisjonens retningslinjer om maksimalt 50 prosent overfor Frankrike og Irland.

– Vi ønsker en stillferdig dialog med de hjemlige myndigheter parallelt med Kommisjonens arbeid. Jeg tror ikke norske myndigheter og filmmiljøet bør stirre seg blinde på prosenter", sier Almskog til Aftenposten. Han peker på at filmstøtten i alle EU- og EFTA-land skal undersøkes.

Løsningen kan bli at retningslinjene åpner for at små land kan gi prosentvis mer statlig støtte enn det som tillates for de store landene, med en befolkning som tilhører store språkgrupper.

Les artikkelen i Aftenppsten.

Kilde: Aftenposten

Beregnet per capita er nordmenn fortsatt verdens mest aviskjøpende folk, "... og stabiliteten i totalopplaget er bemerkelsesverdig sett i et internasjonalt perspektiv", skriver Norske Avisers Landsforening i en pressemelding.

Etter to år med økning i opplaget, hadde avisene tilsluttet Norske Avisers Landsforening en opplagsnedgang på 0,4% (- 12.277 eksemplarer) i 1999. Totalt er avisopplaget nå nær tre millioner eksemplarer.

Av 155 aviser hadde mer enn halvparten opplagsfremgang. Samlet sett var det løssalgsavisene VG og Dagbladet som bidrog mest til det positive resultatet med en opplagsvekst på nesten 10.000 eks. Størst tilbakegang hadde abonnementsavisene i Oslo: Aftenposten Aften, Aftenpostens morgenutgave og Dagsavisen, framgår det av pressemeldingen.

Kilde: Norske Avisers Landsforening

De siste ukene har svenskene ført en heftig debatt om pornografi i betal-TV-kanaler. Nå lover kulturminister Marita Ulvskog å stoppe de groveste voldsscenene i sendingene fra Canal+ og TV1000, skriver Dagens Nyheter, som refererer fra en riksdagsdebatt om emnet.

"– Jag vet ännu inte om vi behöver nya, mer skärpta lagar eller om det är tillämpningen av de lagar som redan finns, som behöver skärpas. Vi ska göra en ordentlig analys över ett brett fält och ska pröva en mängd olika infallsvinklar, sa Marita Ulvskog, ifølge Dagens Nyheter.

"Hon kallade riksdagsdebatten för `en väldigt annorlunda debatt där alla var personligt djupt berörda`. – Jag tror att vi nästan alla har en samsyn och en önskan att åstadkomma en förändring", skriver Dagens Nyheter.

Alexa Wolf som med filmen "Shocking truth" ga støtet til riksdagsdebatten, satt på publikumsplass i Riksdagen under debatten.

"– Biografbyrån som förgranskar alla filmer måste kunna stoppa våldsporr. Kommersiella krafter ger en falsk sexualupplysning till de många unga människor som tittar på porrfilmer. Vad får de för bild av vad kärlek är", siterer Dagens Nyheter Eva Larsson i miljöpartiet, som tok initiativet til debatten.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Våldsskildringsrådet, en komité under det svenske Kulturdepartementet, har nå fått en nett-tilværelse.

Rådet arbeider med informasjon og forskning om vold i film, TV, video, dataspill og internett. TV-, dataspill- og internettbransjenes selvregulering skal også understøttes.

Våldsskildringsrådet gir ut en skriftserie (22 nummer hittil) og informasjonsbladet Flödet. Den nyeste utgaven av Flödet handler om dataspill, se mer om dette under Aktuellt på Våldsskildringsrådets hjemmeside.

Kilde: Våldsskildringsrådet

21. februar besluttet Lotteriinspektionen å kreve at TV4 straks stanser alle sendinger av "Vem vill bli miljonär", ifølge aftonbladet.se/Dagens Nyheter.

"Lotteriinspektionen har kommit fram till att programmet i nuvarande form är ett lotteri och inte en tävling, vilket TV 4 hävdar. `Vem vill bli miljonär` är därför olagligt, eftersom TV 4 saknar det tillstånd som krävs för att driva lotterier i Sverige", skriver Dagens Nyheter, med Aftonbladet som kilde.

"– Följer inte TV 4 vårt beslut är nästa steg att polisanmäla dem", sier Leif Löwinder, fungerende generaldirektør for Lotteriinspektionen til aftonbladet.se.

TV 4 har anket Lotteriinspektionens beslutning og programsjef Jan Scherman sier til TT at TV4 kommer til å sende de gjenstående programmene.

Les artikkel i Dagens Nyheter.

NTB melder at den norske versjonen av "Vem vill bli miljonär", som sendes av TV 2, er til vurdering i Justisdepartementet.

Informasjonssjef Geir Mikalsen i TV 2 opplyser til NTB at Justisdepartementet allerede 11. oktober 1999 ga TV 2 klarsignal til å sende den norske versjonen. Programmet er nå til ny vurdering i Justisdepartementets lotteriavdeling, som har bedt om en grundig redegjørelse for hvordan TV 2s program gjennomføres, skriver NTB.

Kilde:aftonbladet.se/Dagens Nyheter/TT/NTB

De første heldigitale filmvisningene i Europa arrangeres i disse dager med DLP Cinema, et system utviklet av Texas Instruments. "Toy Story 2" er produsert i to utgaver, en med vanlige filmruller, en versjon er heldigital, framgår det av en pressemelding fra DLP Cinema.

Også i Norden er det interesse for teknologien, blant annet i Sverige, der Svenska Filminstitutet håper at "... digital filmteknik ska ge små orter utan biograf en ny typ av filmsalong. Så kallad e-bio är billigare för små biografägare och salongen kan också användas till annat än filmvisning", skriver Dagens Nyheter.

"– Man kan arrangera konferenser eller visa ett dansband på duken och ordna dans i lokalen. En digital förlängning av Folkets hus-tanken, förklarar projektledaren Lasse Svanberg.

Svenska Filminstitutets nya expertgrupp undersöker i vår vad digital filmteknik kan komma att betyda för svensk film. Filminstitutet vill med sin satsing på e-bio ta tillbaka initiativet från de privata IT-fräsarna", skriver Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen var vert da kulturministrene fra de nordiske land møttes i København 25. februar. Der ble det vedtatt å utrede rammebetingelsene for allmennkringkasterne i Norden, heter det i en pressemelding fra det norske Kulturdepartementet.

Utredningen skal fokusere på reglene for allmennkringkasterne i de ulike nordiske land, fordeler og ulemper ved å harmonisere regelverket, spørsmål knyttet til digitalisering, og status for samarbeidet mellom allmennkringkasterne i dag. Utredningen skal foreligge til neste ministermøte i juni, heter det i pressemeldingen.

Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsens formannskapsprogram (i Nordisk Ministerråd, 2000) for kulturområdet inneholder en rekke forslag til hvordan det nordiske kultursamarbeidet kan bli mer fleksibelt og framtidsorientert.

Kilde: Kulturdepartementet (Norge)/Kulturministeriet (Danmark)

EUs kulturkommissær, Viviane Reding, er ifølge Aftenposten frustrert over de små bevilgningene på kulturområdet i EU. Hun ser imidlertid lyspunkter, blant annet vil det under EUs toppmøte i Lisboa bli diskutert andre saker enn de rent økonomiske.

"EU har slått sammen tre tidligere kulturprogrammer til ett og det skal vare fra 2000 og ut 2004. Totalt skal det brukes 167 millioner EURO (1,4 milliarder norske kroner) de fire årene", skriver Aftenposten. Viviane Reding foreslo 250 millioner EURO, men ble nedstemt.

I EU-landene arbeider mellom en og halvannen million mennesker i det Reding kaller kulturindustrien, alt fra teatre til film og annen medievirksomhet, et område med store utviklingsmuligheter, skriver Aftenposten.

Les artikkelen i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

Mulige virkninger av den planlagte fusjonen mellom teleselskapene MCI WorldCom og Sprint skal granskes av EU-kommisjonen.

Hovedfokus for undersøkelsen er tilgangen til internett-tjenester, til globale teletjenester for flernasjonale selskaper og avviklingen av talebaserte internasjonale teletjenester i USA. En avgjørelse fra EU-kommisjonen er ventet tidlig i juli 2000.

Les pressemeldingen fra EU-kommisjonen.

Kilde: RB/Børsen

En undersøkelse utført av analysefirmaet IDC viser at Sverige er det ledende IT-landet i verden, melder RB/Børsen.

"Dermed har landet fortrængt USA fra førstepladsen. 55 lande er blevet bedømt – bl.a. ud fra landenes evne til at benytte ny teknologi. Infrastrukturen inden for områder som computerteknologi, information, Internet og den sociale infrastruktur er vurderet.

Danmark ligger på en femteplads i undersøgelsen. Foruden Sverige og USA ligger Finland og Norge foran os (Danmark, red. anmn.)", skriver RB/Børsen.

Kilde: RB/Børsen

Idag utvecklar public service-bolagen en mängd nya tjänster och produkter utanför de traditionella radio- och TV-sändningarna. Det får man i framtiden kanske vara försiktig med. Eller i alla fall skilja noga på äpplen och bananer.

Snart kommer EU-kommissionen kunna få insyn i allmännyttiga företags räkenskaper. Detta så att man ska kunna se om offentliga medel spiller över till företagens kommersiella verksamhet, vilket strider mot EU:s statstödsregler.

Det här vill kommissionen förvissa sig om genom vissa ändringar i det s k transparensdirektivet (80/723/EEG). Nyligen publicerades de ändringar kommissionen tänkt göra sedan man fått in synpunkter från alla berörda parter. Senast den 29 februari ska reaktionerna vara inne.

Somliga har redan hört av sig med glada tillrop.
– Ett viktigt första steg för att klarlägga hur dessa företag drivs och finansieras, förklarade Association of Commercial Television (ACT) som länge klagat på att public service företag använder offentliga medel för att finansiera verksamhet som ligger utanför public service uppdraget.

– Finansiell transparens är viktig även vad gäller reklamfria bolag som BBC med tanke på de omfattande intäkterna från verksamheter som inte ingår i public service uppdraget, meddelade brittiska ITV.

British Internet Publishers' Alliance (BIPA) är också entuasiastisk. BBC:s närvaro på Internet har visat bristen på insyn i företagets verksamhet, framhåller förlagen. Positiva reaktioner har även kommit in från Association of European Radios (AER).

Kommissionens ändringar i transparensdirektivet finns att läsa i EU:s Officiella tidning nr C 377/2 av den 29 december 1999. Finns på nätet: europa.eu.int/eur-lex/sv/oj/index.html

Kilde: Anna Celsing, Medier i Nordens Brussel-korrespondent

Den 22 februari sjösätts Foundation for a European Network Society som har till syfte att stimulera debatten och meningsutbytet inom EU om frågor som rör informationssamhället. Den officiella invigningen sker i samband med ett besök i parlamentet av den amerikanska kongressens Internet Caucus.

Stiftelsen – där alla EU-parlamentariker och aktörer i "IT-revolutionen" är välkomna – sägs ha starkt stöd i EU-kommissionen men ska vara finansiellt oberoende av såväl kommissionen som andra offentliga organ. Just nu pågår samtal med europeiska och internationella industriledare som man hoppas ska bidra till startkassan för stiftelsens sekretariat.

En av tankarna med stiftelsen tycks vara att bli samtalspartner med andra nätverk på området som Transatlantic Policy Network, the Global Business Dialogue och the Global Cities Dialogue.

I stiftelsens styrkommitté sitter bland andra finländska EU-parlamentarikern Astrid Thors.

Kilde: Anna Celsing, Medier i Nordens Brussel-korrespondent