Både i Danmark og Norge (se artikkel om NRK2) har public service-selskapene lansert nye kanaler, som ikke når hele befolkningen.

"Det bliver snart muligt for 400.000 flere danskere at se DR 2", skriver Politiken. "I alt 200.000 husstande i 11 byer vil snart få lettere adgang til DR 2. Det sker i løbet af foråret og den tidlige sommer, oplyser Danmarks Radio. I dag kan 71 procent af danskerne modtage DR 2. Det tal vil nu stige til 80 procent".

Les artikkel i Politiken.

Kilde: Politiken

"Danmarks Radio blev i går meldt til politiet. To gange. Og i samme sag", skriver Politiken.

"Trods protester planlægger DR nemlig at sende tv-serien Plads Til Os Alle om den danske arbejderbevægelse gennem 100 år. Og det vil Venstres mediepolitiske ordfører og Folkebevægelsen for Frie Fagforeninger forsøge at forhindre. Ifølge radio- og fjernsynsloven må programmer i DR og TV 2 ikke være finansieret af arbejdsgiverorganisationer, fagforeninger eller politiske partier", skriver Politiken.

Aktuelt kommenterer også saken.

20. januar ble det klart at politiet avviste anmeldelsene. Men, skriver Aktuelt: "... Venstres mediepolitiske ordfører Jens Rohde helmer ikke, før det lykkes ham at få stoppet tv-serien 'Plads til os alle'. Efter at politimesteren i Gladsaxe har afvist, at Danmarks Radio gør noget ulovligt ved at vise serien, overvejer Venstre-politikeren nu at rejse et civilt søgsmål mod 'de venstresnoede aber i DR', skriver Net-Redaktionen.

Tv-serien er produceret af Gekko Medieproduktioner med støtte af Arbejdermuseet og Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv".

Kilde: Politiken/Aktuelt

Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R) mener at det må være tillatt å ta en enkelt digital kopi av – for eksempel – en CD til en minidisc. Kulturministeren vil vente på et EU-direktiv som gjelder dette området, før hun legger fram forslag om å endre dansk opphavsrettslovgivning, melder Politiken.

"Som loven er i dag, kriminaliserer den ganske almindelige mennesker, som tager en kopi til eget brug, og det er ikke hensigtsmæssigt", sier Gerner Nielsen til Politiken.

"Også musikbranchen er parat til at nå frem til en løsning.

`– Vi er ikke interesseret i at bremse den teknologiske udvikling, og vi er ikke interesseret i at kriminalisere almindelige mennesker, som tager en kopi til deres digitale walkman eller afspilleren i bilen. Men det er vigtigt at have for øje, at digital kopiering er en erstatning for køb af den originale vare og derfor forbundet med store risici for tab`, sier underdirektør i komponistenes opphavsrettsorganisasjon KODA, Martin Gormsen, til Politiken.

Kilde: Politiken

"TV 3 forhøjer sin indsats med et regulært tilbud til politikerne om at betale en afgift mod at få overladt kanalen, som de tre landsdækkende avishuse – deriblandt Politiken – nu også lægger billet ind på", skriver Politiken.

I tillegg kommer andre interessenter, ikke å forglemme public service-selskapene DR og TV 2, som begge hevder en særskilt rett til å ta hånd om den fjerde, landsdekkende radiokanalen.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

3. januar ble den nye kanalen til TvDanmark, TvDanmark 1, lansert. Selskapet driver i tillegg kanalen TvDanmark 2.

"Denne kanal kan i øjeblikket ses af omkring 55 pct. af den danske befolkning, og det sker enten via Tele Danmarks Kabel TV, antenneforeninger eller via egen parabol, hvis man har et kort fra Canal Digital", skriver Politiken.

Ifølge avisen vil "TvDanmark 1 (...) satse på topsport og film og kan i fremtiden blandt andet præsentere professionel boksning med Stald Palle samt direkte transmissioner fra den hollandske Æresdivision i fodbold".

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

"Två arbetsgrupper har tillsatts för det projekt enligt det nuvarande regeringsprogrammet som skall utveckla innehållen i informationssamhället", heter det i en pressemelding fra Undervisningsministeriet.

"Projektet leds av arbetsgruppen för innehållsproduktion. Ordförande i gruppen är kulturminister Suvi Lindén. Avsikten med innehållsproduktionsprojektet är att skapa förutsättningar för att vid sidan av datakommunikationsteknologin lyfta fram Finland som ett betydande land inom innehållsindustrin och utöka den finländska kulturens andel på den inhemska marknaden och i exporten".

"Dessutom har undervisningsministeriet tillsatt en arbetsgrupp för digital innehållsproduktion. Ordförande för gruppen är verkställande direktör Jouni Mykkänen från Finlands filmstiftelse. Arbetsgruppen för digital innehållsproduktion syftar till att främja utvecklingen av digitala rörliga bilder, produktionen och distributionen av multimedia och ljudupptagningar. Samtidigt kartlägger arbetsgruppen sådana projekt som kan genomföras med stöd via projektet för innehållsproduktion", heter det i meldingen fra ministeriet.

Kilde: Undervisningsministeriet

Norge.no har en egen redaksjon, pekere til alle offentlige institusjoner, søketjeneste for inntil 250.000 dokumenter og står nå klar etter over tre års forberedelse.

"– Tjenesten er unik. Målet er at www.norge.no skal bli folks naturlige inngang til den offentlige verden", sier Ottar Ostnes til Aftenposten. Ostnes er leder for styringsgruppa for prosjektet, og har hatt base i Arbeids- og administrasjonsdepartementet, som har utviklet nettstedet i samarbeid med Kommunenes Sentralforbund.

"Den statlige aktiviteten på nettet er allerede stor. Rundt 80 prosent av alle statlige virksomheter er etablert med egen nett-tjeneste. Så å si alle statsansatte har muligheten til å sende e-post internt og eksternt", skriver avisen.

"Kommunene henger litt etter: Cirka 40 prosent av kommunene utgir egen informasjon på Internett. Rundt 90 prosent av dem har tatt i bruk e-post. At det nå åpnes en egen portal for offentlig informasjon, vil øke presset mot kommuner og etater som ikke er på nett, tror Ostnes. – Samtidig håper vi at kvaliteten på de tjenester som allerede finnes vil bli forbedret", sier styringsgruppelederen til Aftenposten.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

NRKs beregninger viser at det kan bli nærmere en halv million flere NRK2-seere om folk kjøper parabolantenne eller får hjelp til å stille apparatet riktig, skriver Aftenposten. Undersøkelser viser likevel at drøyt 600.000 nordmenn i dag ikke kan se NRK2, mens NRK mener at bare 120.000 vil måtte unnvære kanalen av tekniske årsaker.

Aftenposten peker på at Stortingets krav under behandlingen av NRK2-saken i 1995 var at minst 80 prosent av seerne på landsbasis skulle få inn den nye kanalen. Denne andelen er nådd i 13 av landets 19 fylker.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

"Det norske musikkmarkedet krympet med tre prosent ifjor. Salget av singelplater dumpet ned med hele 14 prosent, og norske artisters andel av markedet ligger på 19 prosent, det samme som året før", skriver Dagens Næringsliv.

"... Det totale platesalget i 1999 så lenge ut til å bli høyere enn i 1998, men sank plutselig med hele 28 og 18 prosent i september og november. Selv om salget tok seg opp i juleinnspurten, viser ferske tall fra bransjeorganisasjonen GGF at plateselskapenes omsetning totalt i 1999 lå på 965,4 millioner kroner. Dette er en nedgang på tre prosent.

– Dette er likevel klart bedre enn nedgangen man har opplevd i de store landene i Europa, sier administrerende direktør Mats Nilsson i Warner Music", til Dagens Næringsliv.

Administrerende direktør Elly Joys i det tyskeide selskapet BMG mener nedlasting og kopiering av musikk fra internett er et fenomen som nå begynner å få en praktisk, negativ effekt på platesalget.

– Og dette er kommet for å bli. Vi må bare lære å leve med det, sier Joys som likevel ikke tror ny distribusjonsteknologi representerer noen dødelig trusel for plateselskapene", skriver Dagens Næringsliv.

Kilde: Dagens Næringsliv

De norske kinoene solgte om lag 11,5 millioner billetter i 1999. Dette er tett opp til 1990-tallets rekordår 1994, med 11,6 millioner kinobesøkende, skriver Aftenposten.

Avisen skriver at fjorårstallet er foreløpig og basert på opplysninger fra landets 46 største kinoer. Direktør Lene Løken i bransjeorganisasjonen Film & Kino mener mye tyder på at det nettopp er de største som har greid seg best.

1990-tallet har vært et stabilt tiår for norske kinoer; med unntak av 1992, da besøket falt til 9,6 millioner, har billettsalget vært mellom 10,8 og 11,6.

Men antall solgte billetter for norske filmer har variert, mellom 616.000 i bunnåret 1997, til 1,4 millioner i 1995. I 1999 antas det at tallet for besøket norske filmer vil være noe over én million solgte billetter, litt under resultatet i 1998.

Les artikkelen i Aftenposten.

De gode tallene for filmbesøket må også ses i sammenheng med at filmdistributørene tar inn atskillig flere filmer enn tidligere på 90-tallet. Aftenposten skriver 7. januar: "Ikke siden video fikk sitt store gjennombrudd midt på 80-tallet og ble hard konkurrent til kinoene, har norske kinoer hatt flere nye filmer å velge blant enn i fjor. Norske filmdistributører la i fjor frem 240 filmer for Statens filmtilsyn med sikte på kinoene, 60 flere enn for ti år siden".

Dagens Næringsliv har beregnet at publikum på de 11 ordinære norske spillefilmene som hadde premiere i 1999, i gjennomsnitt ble subsidiert av staten med 756 kroner per billett. Prisen publikum betalte ved billettlukene er i gjennomsnitt 50 kroner per billett.

De største subsidiene per billett gikk til hver av de 2.100 menneskene som så Norsk Films eksperimentproduksjon "1998 Tørst – fremtidens forbrytelser": 4.761 kroner. 7.700 som opplevde Norsk Films "1732 Høtten", mottok i realiteten en kulturstøtte på 1779 kroner per billett, skriver Dagens Næringsliv.

Kilde: Aftenposten/Dagens Næringsliv

"Regeringen har i dag överlämnat propositionen Utökat skydd för kodade tjänster (prop. 1999/2000:49) till riksdagen. I propositionen föreslås en ny lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning. Förslaget innebär en skärpning av reglerna om avkodningsutrustning som ger obehörig tillgång till kodade tjänster, s.k. piratdekodrar", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"Enligt regeringens förslag bör i stort sett all kommersiell hantering av avkodningsutrustning utan tjänsteleverantörens godkännande kriminaliseras. Med avkodningsutrustning avses all utrustning eller programvara som utformats eller anpassats för att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form. De tjänster som omfattas av förslaget är radio- och TV-sändningar samt informationssamhällets tjänster.

I propositionen konstaterar regeringen att olovlig hantering av avkodningsutrustning kan orsaka betydande skadeverkningar och leda till avsevärda kostnader för tjänsteleverantörerna. En sådan hantering kan även medföra negativa konsekvenser för kulturlivet. Regeringen föreslår därför att maximistraffet för brott mot lagen höjs från nuvarande fängelse i sex månader till fängelse i högst två år. I propositionen föreslås även att möjligheterna att väcka åtal utvidgas. Bland annat skall enligt förslaget åtal få väckas när målsäganden anger brottet till åtal.

För att avhjälpa svårigheterna att bedöma en skadas omfattning föreslås att den som begår brott mot lagen skall betala skälig ersättning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har utnyttjats samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet har medfört.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2000.

Propositionen Utökat skydd för kodade tjänster finns på Kulturdepartementets hemsida".

Kilde: Kulturdepartementet

Regjeringen bestemte 20. januar hvilke nye TV-kanaler som skal sendes i det digitale, jordbundne nettet.

"Från och med 31 januari kommer dagens utbud att kompletteras med TV3 och Kanal 5. Under våren följer ytterligare kanaler", skriver Dagens Nyheter/TT.

"TV3, som ägs av Modern Times Group (MTG), och Kanal 5 tvekade länge att dra igång sina utsändningar. Anledningen var att man ansåg att tekniken i de digitala boxar som tittaren måste ha för att kunna se utsändningarna krånglade för mycket. Men i december fick företagen garantier från Teracoms dotterbolag Senda att allt nu ska fungera. Ett avtal slöts om att börja sända 31 januari. Det är Senda som ansvarar för mjukvaran i digitalboxarna", skriver Dagens Nyheter/TT.

"På torsdagen beslutade dessutom regeringen att MTG får sändningstillstånd för ZTV, Viasat Sport och TV1000. Dessa kanaler börjar sina utsändningar 31 mars.

Varken MTG eller Kanal 5 ser det digitala marknätet som något som kommer att ersätta de digitala utsändningarna via satellit till kabelnät och paraboler. Kanal 5:s styrelseordförande Hans von Schreeb och MTG:s vd Pelle Törnberg är överens om att marksändningarna snarare ska ses som ytterligare ett sätt att nå nya tittare. – Jag tror inte att någon distributionsteknologi i framtiden kommer att ha monopol. Alla distributionsformer kommer att leva sida vid sida. Sedan är det upp till konsumenten att bestämma hur han eller hon vill ta emot produkterna", sier Pelle Törnberg til Dagens Nyheter/TT.

Les pressemeldingen fra Kulturdepartementet.

Kilde: Dagens Nyheter/TT/Kulturdepartementet

Om sendetillatelsen til TV 4 skulle vært oppsagt fra Kulturdepartementets side, måtte den vært levert senest 31. desember 1999, skriver Dagens Nyheter.

Den nåværende sendetillatelsen gjelder til 31. desember 2001. En eventuell oppsigelse måtte leveres to år før utløpet av tillatelsen. Dermed kan TV 4 se fram til å sende reklame-TV i jordnettet fram til 2006, skriver avisen.

"TV 4:s reklammonopol i marknätet ger en guldsits, jämfört med de kabel- och satellitbundna konkurrenternas villkor. Men tillståndet är samtidigt förenat med en motprestation i form av en koncessionsavgift (428 miljoner 1998) och detaljerade regler som styr mängden reklam i kanalen. TV 4-ledningen har upprepade gånger uttryckt sitt missnöje med villkoren. I höstas hotade kanalens vd Thorbjörn Larsson med att TV 4 skulle lämna marknätet och i stället börjar sända via kabel och satellit", skriver Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

"2000 kommer att bli det stora genombrottsåret på den svenska bredbandsmarknaden. Vid årets slut kommer en halv till en miljon hushåll att ha bredband hemma", skriver Svenska Dagbladet.

"... När allt är klart beräknas åtminstone 90 procent av de knappt 4 miljoner svenska hushållen kunna få en bredbandsförbindelse av något slag.

Vad som händer med de återstående 10 procenten, de som bor i norrländsk glesbygd, på skärgårdsöar eller andra glest befolkade områden kan man inom branschen inte riktigt svara på. Den frågan lämnas över till politikerna", skriver Svenska Dagbladet.

Kilde: Svenska Dagbladet

"Det blev friande dom även i hovrätten i det uppmärksammade pilotmålet om olaglig kopiering av musik på internet", skriver Aftonbladet/TT.

Saken mot en 17-åring fra Falköpingstrakten er den første i sitt slag i Europa, og er drevet fram av platebransjens internasjonale organisasjon, IFPI.

"Sedan polis och åklagare slagit till mot 17-åringens dator hemma i pojkrummet, åtalades han för att ha spridit piratkopierad musik via sin hemsida", skriver Aftonbladet/TT. "Han friades dock i september av Skövde tingsrätt, som ansåg att ynglingen inte kunde fällas eftersom hans hemsida enbart bjudit på länkar till piratkopierad musik. Och åklagaren hade inte väckt åtal för medhjälp, så den frågan prövades aldrig i tingsrätten".

Dagens Nyheter/TT skriver 26. januar med Sveriges Radio Skaraborg som kilde at IFPI vil ha saken opp i Högsta domstolen.

Riksåklagaren (RÅ) har tidligere sagt at saken ikke skal føres videre.

Kilde: Aftonbladet/TT/Dagens Nyheter

Ulovlig kopiering seiler opp som et av de store temaene i digitalalderen. Noen ferske klipp fra nordiske aviser:

NTB/Interpost melder at Økokrim har ransaket hjemmet til skoleeleven Jon Johansen (16) fra Steinsholt i Vestfold. Datageniet er anmeldt av to amerikanske filmselskaper for å ha kopiert DVD-plater ulovlig. "Jon Johansen ble verdenskjent da han i fjor høst klarte å knekke beskyttelseskoden som den amerikanske filmindustrien bruker for å beskytte filmer som er spilt inn på DVD-plater", skriver NTB/Interpost.

"Den amerikanske musikbranches organisation, Recording Industry of America (RIAA), har sagsøgt firmaet bag hjemmesiden www.mp3.com", skriver Politiken. "RIAA mener, at mp3 har overtrådt reglerne om ophavsret med oprettelsen af en virtuel jukebox. Mp3 har opfordret sine brugere til, at uploade musik til den fælles jukebox, som kan indeholde op til 6000 numre. Ifølge RIAA-præsident Hillary Rosen vil musikbranchen forsøge at tvinge mp3 til at lukke jukebox'en.

Direktøren for mp3, Michael Robertson, har foreløbig afvist kravet fra RIAA", skriver Politiken, som også melder at "...Piratkopiering af computerprogrammer, film og musik hører til dagens uorden på flere danske kollegier. Det mener fire brancheorganisationer, som nu har forelagt fire kollegier ved Danmarks Tekniske Universitet (DTU) et erstatningskrav på i alt 57 mio. kr.

Claus Duc, leder for Multimedieforeningen, sier at "...Vi har registreret, at der er kopieret kolossale datamængder på kollegierne. Fra disse mængder har vi skønsmæssigt beregnet værdien, og derfor er beløbet stadig kun et arbejdstal".

Kilde: NTB/Interpost/Politiken

Knapt var nyheten om fusjonen mellom America Online (AOL) og Time Warner mottatt, før Time Warner melder om en ny samarbeidspartner: Det britiske plateselskapet EMI Group PLC.

"Time Warner och EMI kommer att kontrollera hälften var av det nya bolaget, Warner EMI Music", skriver Svenska Dagbladet. "Det sammanlagda intäkterna beräknas till motsvarande 70 miljarder kronor årligen, med en vinst före skatt på närmare nio miljarder kronor.

Warner EMI Music blir världens näst största musikbolag efter Seagram Universal Music. Efter sammanslagningen räknar företagen med att årligen kunna spara 3,5 miljarder kronor räknat från tredje året. Personalstyrkan på 23.000 anställda ska samtidigt minskas med 3.000 personer. Time Warner ska betala EMI:s aktieägare motsvarande drygt tio miljarder kronor kontant i en extrautbetalning kort efter det att fusionen är klar", skriver Svenska Dagbladet.

Les artikkel i Svenska Dagbladet.

Les også Svenska Dagbladets artikkel om hvilke følger fusjon og samarbeid mellom AOL/Time Warner/EMI kan få for musikkdistribusjon på internett.

Kilde: Svenska Dagbladet

Snart kan det komma nya EU-riktlinjer rörande statligt filmstöd.

I juni 1998 godkände EU- kommissionen Frankrikes nya filmstödordning utifrån vissa kriterier. Samtidigt beslöt man att undersöka om filmstöden i de övriga EU-länderna uppfyller dessa kriterier. I år ska utredningen vara klar och då ska kommissionen avgöra om det behövs nya, mer preciserade regler.

Kommissionen tycks alltså vilja åstadkomma en viss harmonisering av filmstöden i EU-länderna. Det är också något som efterlystes på European Film Forum i Strasbourg den 16 november -99 då EU-politiker diskuterade filmpolitik med folk i branschen.

Ska vi kunna konkurrera med amerikansk film måste vi samla våra krafter och skapa en verklig europeisk filmmarknad. Då krävs det också en gemensam, europeisk filmpolitik. – Harmonisera filmstöden i EU-länderna och satsa på gränsöverskridande marknadsföring! föreslog EU-parlamentarikern Walter Veltroni.

Veltronis tankar tycks vara väl förankrade både i branschen och bland politikerna. Europeiska filmregissörsförbundet FERA lobbar hårt för ett EU-direktiv om film som bl a skulle gå ut på att samordna filmpolitiken inom unionen och göra nationella filmstöd mer tillgängliga för andra européer.

Direktivet är också tänkt att innehålla en definition av vad som ska menas med en "europeisk film". Likaså krav på TV-bolagen att visa och investera i icke-inhemsk, europeisk film.

Bakom direktivtanken står Roberto Barzanti, tidigare EU-parlamentariker, numera FERA-expert. Han tycks ha starkt stöd både i parlamentet och ministerrådet, i alla fall bland sina landsmän. Vid mötet talade sig inte bara Walter Veltroni utan även Giuseppe Gargani – ordförande i EU-parlamentets kultur- och medieutskott – och Italiens kulturminister Giovanna Melandri varma för idén.

Kilde: Medier i Nordens Brussel-korrespondent Anna Celsing

"Centerledaren Lennart Daléus (SE) nöjer sig inte längre med kravet på utbyggnad av bredband i hela Sverige. Nu vill han ha ett gemensamt nät i hela Norden", skriver Norden i veckan, som utgis av Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd.

Daléus leder en IT-arbeidsgruppe i Nordisk Råds Europautvalg. Det er i en sammenheng han sier at det bør finnes et felles stamnett i Norden, som kan bære kapasitetskrevende tjenester. IT-arbeidsgruppen har møte i Helsinki 25. januar, og har som mandat å identifisere IT-spørsmål der nordisk samarbeid kan ha en effekt. Arbeidsgruppen skal legge fram forslag i juni, som kan behandles på Nordisk Råds sesjon i november.

"Lennart Daléus säger till Dagens Nyheter att de enskilda nordiska länderna visserligen ska besluta om utbyggnaden av datanäten utifrån sina respektive nationella utgångspunkter. Men han pekar på att Frankrike, Belgien och Tyskland samarbetar om uppbyggnaden av ett gemensamt nät", skriver Norden i veckan.

"– Vi kommer nu att se över de avtal och konventioner som finns i det nordiska samarbetet för att underlätta gemensamma IT-lösningar, säger Daléus. Han vill att staten ska stå för infrastrukturen genom investeringarna i datanäten, medan operatörer och tjänesteproducenter ska arbeta under marknadsvillkor".

Kilde: Norden i veckan

IT-utviklingen har lenge i stor grad vært et fenomen som har opptatt folk i den rikere, helst vestlige, del av verden. Verdens mest folkerike land, Kina, er i startfasen. Nå øker takten i IT-utviklingen i India.

"For to år siden fantes det bare rundt en halv million indiske Internett-brukere. Nå nærmer landet seg 10 millioner brukere", skriver Aftenposten.

Avisen kan også melde at indisk programvare finnes i datamaskiner over hele verden.

"Blant kundene er Telenor og norske skattemyndigheter. Dataindustrien ble Indias eneste virkelige suksess i 1990-årene – med 53 prosents årlig vekst. I år passerer eksporten seks milliarder dollar", skriver Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

Nyheten om fusjonen mellom America Online (AOL) og Time Warner møtes både av forventning og bekymring.

Den norske jusprofessor Jon Bing tror en sammenslåing av public service-institusjonen NRK og Telenor ville være interessant, ifølge Aftenposten. Resultatet ville blitt et stort selskap etter norske forhold, men lite i internasjonal målestokk.

"I Sverige har de två branscherna (tradisjonelle medier og internett, red. anmn.) närmat sig varandra en längre tid och mycket talar för att uppköp sker även på den nordiska marknaden under 2000", skriver Svenska Dagbladet.

"– Vi kommer att se fler av dessa affärer där innehåll och distribution går samman", sier Marie Nilsson i analyseselskapet Mediavision. "Hon anser att AOL:s köp är i linje med utvecklingen inom medier och ny teknik", skriver Svenska Dagbladet.

"Fusionen kommer ikke bag på medieforsker Stig Hjarvad, fra Københavns Universitet. Han er ikke i tvivl om, at en sammensmeltning af medierne er fremtiden i medieverden", skriver Aktuelt.

"– Herhjemme gør DR, TV 2, Politiken og Jyllands Posten sig alle overvejelser om deres identitet i fremtidens mediebillede. Skal de fastholde en specialisering, eller skal de kunne udnytte hele mediespektret", sier Stig Hjarvad til Aktuelt.

"Rekordfusjonen mellom internettselskapet AOL og mediegiganten Time Warner møter krass kritikk. Kritikerne mener at maktkonsentrasjonen truer ytringsfriheten og gagner forbrukerne lite", skriver NTB/Aftenposten, som peker på at det nye selskapet kommer til å kontrollere en stor del av markedet.

"Det Internationale Journalistforbund (IFJ) kaldte tirsdag (11.1) sammensmeltningen af mediegiganten Time Warner Inc. og den store Internet-udbyder American Online for en trussel mod demokratiet og ytringsfriheden", skriver Ritzau.

"IFJ-generalsekretær Aidan White sagde fra organisationens hovedkvarter i Bruxelles, at en lille håndfuld firmaer nu kontrollerer informationen og hvordan denne information når ud til folk: `Medmindre der bliver grebet ind for at sikre den uafhængige journalistik, står vi ansigt til ansigt med en farlig trussel mod det alsidige medie-billede`, sagde White i en meddelelse".

Kilde: Aftenposten/Svenska Dagbladet/NTB/Ritzau

Nye kombinasjoner av selskaper gjennom fusjon blir mer vanlig, både nasjonalt, regionalt og globalt.

"Time Warner, världens största mediagrupp, går samman med AOL, världens största online service. Affären värderas till 350 miljarder dollar och benämns som ett sammangående mellan likar", skriver Vision.

Til tross for at Time Warner-aksjene ved børsslutt 7. januar var bare halvparten så mye verdt som AOLs, får AOLs aksjeeiere 55 prosent av det nye selskapet. "Time Warners aktieägare får 1.5 ny aktie för varje Time Warner aktie. Omsättningen i det fusionerade bolaget blir över 30 miljarder dollar och namnet blir AOL Time Warner", skriver Vision,

"Affären sammanför Time Warners varumärken inom media, underhållning och nyheter, såsom CNN, Time Magazine och Warner Bros, med AOLs teknologi och varumärken på nätet såsom Netscape och Compuserve.

Time Warner har sedan en tid tillbaka sökt en lösning för hur de ska möta den utmaning som internet utgör. Liksom andra amerikanska tv bolag har de sett sjunkande intäkter från marknadsföring och en fallande trend i publikandelar. Sammangåendet med AOL kan bli lösningen. AOL:s 20 miljoner kunder blir publik till Time Warners tv-program, filmer och publikationer. AOL får i sin tur större räckvidd genom bredband och lönsamma marknadsföringsmöjligheter", skriver Vision.

"Storfusjonen vil trolig få vidtrekkende virkninger på informasjonsindustrien. Medieeksperter reagerte positivt på meldingen og spår nye kjempefusjoner", skriver Aftenposten.

"... Steve Case, som blir det nye selskapets styreformann, kommer fra America Online. Han er ikke i tvil om hva fusjonen betyr: Ved å slå oss sammen vil vi grunnleggende endre den måten folk får sin informasjon, kommuniserer med hverandre, kjøper produkter og blir underholdt, sa han i går.

– Dette fullfører Time Warners digitale forvandling. De to selskapene passer sammen, sa Time Warners styreformann Gerald Levin", ifølge Aftenposten.

Kilde: Vision/Aftenposten

Elektroniske bøker har ikke vært noen suksess så langt, om man ser bort fra tekniske håndbøker og forretningsdokumenter.

"Datajätten Microsoft och bokkedjan Barnes & Noble planerar att utveckla och marknadsföra elektroniska böcker med hjälp av Microsofts nya `ClearType` teknologi", skriver Dagens Nyheter, som antar at selskapene vil foreta "... en aggressiv lansering i mitten av nästa år då Barnes & Noble ska erbjuda e-böcker både i bokaffärer och på nätet.

Ett av lockbetena kan vara att till exempel ge publiken en chans att förhandsläsa ett kapitel ur en ny bok på nätet. Samtidigt kommer Microsoft att lansera en ny serie av bärbara smådatorer som kallas för `pocket-PC`, där användaren kan ladda ner flera böcker som man alltid kan ha med sig", skriver Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Satsing på Internett og digital teknologi er avgjørende for europeisk næringsliv, sier EU-kommissær Erkki Liikanen til Aftenposten, i forbindelse med at han er kommet til Oslo for å holde et foredrag under NHOs (Næringslivets hovedorganisasjon) årskonferanse.

"Liikanen og hans stab i EU-kommisjonen fremla før jul en ambisiøs handlingsplan for hvordan informasjonssamfunnet skal trenge igjennom på alle samfunnsområder, fra skoler og universiteter til næringsliv og offentlig sektor. Forslagene blir tema for det ekstraordinære EU-toppmøtet i Lisboa i mars.

Planene er allerede mottatt positivt i medlemslandene. De understreker behovet for å gjøre ny teknologi til allemannseie", skriver Aftenposten.

Planene, som bærer navnet "eEurope", ble lansert under EU-toppmøtet i Helsinki i desember.

Les artikkelen i Aftenposten.

Les pressemelding fra EU-kommisjonen.

Les EU-kommissær for utdanning og kultur, Viviane Redings innlegg innlegg under det europeiske internett-toppmøtet i Madrid, 11 Januar.

Kilde: Aftenposten/EU-kommisjonen

Kort tid før nyttårsklokkene ringte, lanserte Europarådets European Audiovisual Observatory, EAO, en "Legal Guide to Audiovisual Media in Europe". Boken er resultatet av et samarbeid mellom EAO og tre partnere; the Institute of European Media Law (EMR), the Institute for Information Law (IViR), og the Moscow Media Law and Policy Center (MMLPC).

I et kort resymé av innholdet i boken, skriver det Strasbourg-baserte EAO at "... The Legal Guide to Audiovisual Media in Europe aims to clarify and to contextualise the different legal norms applicable to broadcasting, film, telecommunications, and the Global Information Society in Europe. The Legal Guide does not only address specialists of European media law but also the larger professional audience interested in tracking the constantly changing legal landscape for audiovisual media".

Les mer om "Legal Guide to Audiovisual Media in Europe".

Kilde: European Audiovisual Observatory