I kontrast til suksessen både nasjonalt og internasjonalt: Bare fire danske spillefilmer har kommet i produksjon hittil i 2000. Altfor lite til at Filminstituttets handlingsplan skal kunne gjennomføres; 20 filmer i år, skriver Politiken.

"Skylden bærer Danmarks Radio og TV 2, mener formanden for Film- og TV-Arbejderforeningen, Karen Bentzon, der med opbakning fra Filminstituttet opfordrer kulturministeren til at tvinge tv-stationerne til at bruge flere penge på danske film", skriver Politiken". Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen kan ikke tvinge DR til å bruke mer penger på produksjonon av danske spillefilmer, framgår det av et referat fra et samråd i Folketingets Kulturudvalg 16. mai, skriver Politiken.

Bildet av dansk filmproduksjon i øyeblikket har flere nyanser: Zentropa, et sentralt dansk filmproduksjonsselskap, skal produsere tre filmer med investeringer fra Fine Line, en del av Time/Warner-gruppen, skriver Politiken, som anslår investeringen til "... et stort tocifret millionbeløb".

"Det er aldrig sket for et skandinavisk filmselskab, at de har fået så lukrativ en aftale med et af de betydelige amerikanske filmselskaber", skriver Politiken, som også kan melde om Zentropas nyskapning, internett-TV-kanalen TVropa.

"Reelt er den nye Internet-tv-station en portal, hvor alle mulige tv-producenter kan oprette kanaler på den fælles adresse", skriver Politiken.

Kilde: Politiken

Den nye biblioteksloven er vedtatt med et stort flertall i Folketinget. Alle partier stemte for – unntatt Dansk Folkeparti og Frihed 2000.

"Biblioteksloven betyder først og fremmest, at alle landets borgere nu får gratis adgang til al den viden, som man kan nå ved hjælp af moderne informationsteknologi. Loven forpligter kommunerne til at stille de nye medier til rådighed, så bøgerne i fremtiden skal suppleres med adgang til Internet, databaser og cd-rom’er", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Bibliotekerne får 170 mio. kr. ekstra frem til 2002 og herefter 100 mio. kr. mere om året af staten, så de får råd til de mange nyanskaffelser.

Loven betyder også, at bibliotekerne selv skal på Internettet. Borgerne skal efterhånden kunne bladre i bogbestanden og bestille bøger fra deres hjemmecomputer", heter det blant annet i pressemeldingen.

Kilde: Kulturministeriet

En konsekvens av medieforliket, inngått i mars mellom regjeringen, CD og SF, er at Danmarks Radio trekker seg fra avtalen med Det Danske Filminstitut som skulle sikre 286 millioner DKK over fem år til det danske filmmiljøet, melder Politiken.

"I (medie)forliget forpligtes DR til pr. år at skyde 25 mio. kr. i filmproduktion (TV 2 skal investere 20 mio. kr.), en fortsættelse af en praksis, der har kørt siden 1993. Det nye er, at millionerne skal tages fra licensmidlerne og ikke som hidtil tildeles som ekstraordinære bevillinger", skriver Politiken.

Politiken skriver at det er oppstått uro og bekymring hos landets filmprodusenter etter at dette ble kjent.

"Formanden for foreningen Danske Film- og TV-producenter, Erik Crone, var i går i Stockholm for at høre, om mediekoncernen MTG, der bl.a. ejer T 3 og TV1000, er interesseret i at investere i dansk film og få en aftale", skriver Politiken.

5. mai skriver Politiken: "Det Danske Filminstitut får ikke umiddelbart hjælp fra kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R) i en strid om, hvordan Danmarks Radio og TV 2 årligt skal bruge henholdsvis 25 mio. kr. og 20 mio. kr. til dansk filmproduktion".

Instituttet mener at pengene bare skal gå til spille-, dokumentar- og kortfilm, mens f.eks. DRs syn er at omkring halvparten av pengene skal gå til tv-dramatikk, skriver avisen.

Kilde: Politiken

"En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet anser att utbildningen för film- och televisionsbranschen inte skall utvidgas, men däremot borde samarbetet mellan Konstindustriella högskolan och olika yrkeshögskolor effektiveras inom undervisningen, och arbetsfördelningen mellan dem göras tydligare", heter det i en pressemelding fra Undervisningsministeriet.

"Man vill också att Konstindustriella skall fördubbla anslagen för sin filmkonstavdelningen fram till år 2003 och öka antalet professorer på viss tid. Beträffande yrkeshögskolorna vill man att de skall koncentrera undervisningen på sina egna styrkeområden. Arbetsgruppen vill på detta sätt trygga utbildningsnivån inom branschen".

Kilde: Undervisningsministeriet

Ca. 70% af alle, der optræder i islandsk tv, er mænd, og 30% er kvinder. Det fremgår bl.a. af resultaterne af en undersøgelse om kvinder og mænd i islandske massemedier, som elever i praktisk informatik gennemførte for Undervisningsministeriets udvalg om kvinder og massemedier og Ligestillingskontoret.

I undersøgelsen viser det sig, at de fleste af de mænd, der optræder på skærmen, er i aldersgruppen 35 til 49 år og endvidere at kvinder er talrigest i gruppen mellem 20 til 30 år. Lignende tal viser sig, når man ser specielt på TV-stationernes nyhedsudsendelser. Af alle de personer, der optræder i nyhederne, er 27% kvinder og 73% er mænd. Kvinders taletid i nyhedsudsendelser er imidlertid 15% af den samlede tid for talesprog, og når alderen stiger, falder det forholdsvise antal af kvinder i interviews sammenlignet med mænd.

Af resultaterne fremgår det ligeledes at det ved en undersøgelse af indholdet i de største islandske aviser har vist sig, at størstedelen af nyheder og artikler er uden skønsmæssig slagside, d.v.s. der kan ikke spores kønsrelaterede betoninger, men derudover er kvinders andel i aviserne ringe. Mænd omtales betydeligt mere end kvinder og mænd er væsentlig hyppigere anledning til nyhedsmæssig omtale end kvinder. Det er især i kategorier som nekrologer og sladdernyheder at kvinder får forholdsvis mest omtale.

Den rolle, som interviewede personer spiller i tv-nyhederne, afveksler noget efter køn. Når der tales med ledere af virksomheder og institutioner, er det i 97,6% af tilfældene mænd ,og når der tales med offentlige embedsmænd er det i 89% af tilfældene mænd. Blandt samtlige roller er kvinden mest fremtrædende som kunstner, i ca. 51% og som offer i 46% af tilfældene

Kvinder er næppe, og kun undtagelsesvis, synlige i tv-nyhederne, når økonomiske, politiske eller erhvervsmæssige sager tages op. Hvis dette billede, der her ridses op af medieområdet, giver noget til kende om magtforholdene i samfundet, så står det klart at kvinders indflydelse er ringe, undtagen i ganske få tilfælde, og næsten udelukkende i sager med tilknytning til traditionelle kvindesager.

Kilde: Undervisningsministeriet

En konference om kvinder og informationssamfundet blev afholdt den 14. april i år. Konferencens overordnede mål var at bidrage til en stigning i antallet af kvinder i informationssektoren og øget engagement blandt kvinder i udformningen af informationssamfundet.

Arrangørerne af konferencen mener, at der bør arbejdes målbevidst på at:

· Øge kvinders andel i tekniske uddannelser - ikke mindst i datalogi, ingeniøruddannelse og systemanalyse hvor kvinder er i overvejende mindretal.
· Henlede forældres og læreres opmærksomhed på betydningen af at motivere piger til at interessere sig for IT og skabe lige så gode muligheder for piger som for drenge hjemme og i skolen.
· Ændre informationsteknologiens image ved at understrege at jobs på dette område passer for kvinder i mindst lige så høj grad som for mænd. Understrege de faktorer, der appellerer til piger og præsentere dem systematisk, f.eks. i studierådgivning og i pressen.
· Der tilbydes mere materiale på en web, som appellerer specielt til piger og opfordrer dem til aktivt engagement i informationssamfundet.
· Der indsamles og præsenteres interessante resultater om kønsrelateret forskning, der er blevet drevet på dette område her i Island og i udlandet.
· Der drives kønsrelateret forskning på dette område her i Island.
· Diskussion om kvinders engagement i informationssamfundet øges.

I forbindelse med konferencen er er man i færd med at indsamle autentiske beretninger blandt kvinder, der studerer eller er beskæftiget med IT. Disse autentiske historier lægges ind på en web, der blev etableret i forbindelse med konferencen (http://www.simnet.is/konur). Man er også i færd med at indsamle mangeartede oplysninger om kvinders andel på de forskellige i informationssamfundet og disse oplysninger vil også være tilgængelige på web'en.

Kilde: Undervisningsministeriet

"Kulturdepartementet har bestemt seg for å konsesjonen for å drive riksdekkende reklame-TV skal lyses ut på ny", skriver NTB/Aftenposten. TV 2-sjef Kåre Valebrokk er overrasket, men sier i et intervju med sin egen kanal at han tror "... kanskje det er nokså udramatisk", at TV 2 må konkurrere med andre om å kunne fortsette med virksomheten etter at konsesjonen løper ut i 2002.

NTB/Aftenposten skriver at en automatisk fornyelse av TV 2s konsesjon trolig ville vært i strid med EUs konkurranseregler.

TV 2 har for øvrig nettopp fått kritikk fra Allmennkringkastingsrådet for mangelfullt tilbud til barn og unge, men fikk ros for å ha ni daglige nyhetssendinger, skriver NTB/Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

"De store avisenes nettutgaver har hatt rekordoppslutning i løpet av streikedagene (fem dager, red. anm.)", skriver Aftenposten. Mye tyder på at TV-tittingen ikke økte vesentlig under streikedagene.

"Aktiviteten (på nettavisenes sider, red. anm.) har økt med mellom 40 og 50 prosent, men det er for tidlig å si hvor mange flere personer som har lest nettavisene", skriver avisen.

Kilde: Aftenposten

"Kulturminister Marita Ulvskog tror att filmcensorerna blivit avtrubbade. Därför föreslår departementet förkortade förordnanden för dem som granskar filmer och videor", skriver Dagens Nyheter, som fortsetter: "Det är väl ingen dålig gissning att förslaget är en följd av dokumentärfilmen `Shocking Truth`. I debatten om porren i Canal + och TV 1000 lovade Ulvskog att se över lagen. Kanske är det tillämpningen som behöver skärpas, sade ministern med ett tydligt nyp åt Statens Biografbyrå".

Statens Biografbyrå gransker film- og videoproduksjoner beregnet på offentlig visning.

Dagens Nyheter skriver at forslaget om å senke sensorenes engasjement (förordnande) fra tolv til seks år finnes i et PM som er sendt til institusjonen fra departementet.

Sjefen for Statens Biografbyrå, Gunnel Arrbäck, er kritisk til forslaget, skriver Dagens Nyheter.

I en artikkel i Svenska Dagbladet 11. mai etterlyser Arrbäck og tre kolleger en bredere debatt om filmsensur, framfor en debatt om filmsensorer.

Kulturministeren vil foreløpig ikke kommentere utspillet, skriver Dagens Nyheter 11. mai.

Kilde: Dagens Nyheter

"Svenskarnas medieanvändning har förändrat sig relativt lite under det senaste året", skriver Nordicom-Sverige ved Göteborgs universitet i en pressemelding.

"Visserligen fortsätter Internet att öka, men för övriga medier är förändringarna relativt små. Över en längre tidsperiod har dock bildmedier som TV och video fått en starkare ställning än textmedier som tidningar och böcker.

Detta är några av huvudresultaten från 1999 års Mediebarometer. Mediebarometern är den årliga undersökning av svenskarnas medieanvändning som genomförs av Nordicom-Sverige vid Göteborgs universitet. Mediebarometern har gjorts varje år sedan 1979", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Nordicom-Sverige

Vad kommer EU-kommissionens aviserade ändringar i det s k transparensdirektivet innebära för public service bolagen och deras verksamhet? är en fråga som oroat många under våren. Den 17 maj ska EU-parlamentet anta en resolution om saken.

Ändringarna i direktivet skulle innebära att allmännyttiga företag som både får offentliga medel och har inkomster från kommersiell verksamhet tvingas att ha separata och "transparenta" räkenskaper för dessa. Detta så att man kan se om offentliga medel spiller över till den kommersiella verksamheten, vilket strider mot EU:s statstödssregler.

Den 18 april lade parlamentets ekonomiska utskott fram sitt förslag till resolution. Här tycks man ha försökt finna en kompromiss mellan olika intressen.

Å ena sidan anser utskottet att "... transparency is essential to establish fair competition as undertakings which are granted special or exclusive rights...enter new markets, compete globally and seek supplementary revenues which bring them into direct competition with the private sector."

Men de nya transparensreglerna bör gälla public service bolagen endast "... where they operate outside their public service remit, whilst emphasising that government funding of such broadcasters, granted for the fulfilment of their public service remit, is permitted by the Treaties and that the scope and content of this public service remit is a highly important issue...and is, and should remain, a matter which is conferred, defined and orgnised by each Member state and/or their regional authorities.."

Nu återstår det att se om parlamentet i sin helhet ställer sig bakom resolutionen. Och vad medlemstaterna har att säga om kommissionens direktivändringar. Inte att det formellt har avgörande betydelse– här kan kommissionen besluta på egen hand – men skulle det bli starka protester vore nog kommissionen tveksam att driva igenom ändringarna. I juni ska kommissionen fatta beslut.

Ekonomiska utskottets yttrande med resolutionsförslaget finns på: www.europarl.eu.int/plenary/sv/default.htm. Gå där till "betänkanden" och där till år 2000, nummer A5-0109.

Anna Celsing, Medier i Nordens Brussel-korrespondent

Även i den digitala miljön kan det vara berättigat med s k must-carry-krav som tvingar nätoperatörer att distribuera vissa radio och TV-sändningar. Men i så fall ska kraven vara i proportion till sitt syfte och endast gälla kanaler med public service uppdrag. Dessutom bör kabeloperatörer som har sådana plikter få rimlig ersättning för detta med tanke på public service sändningarnas icke-kommersiella art och värdet av dessa kanaler för operatörerna.

Det skriver EU-kommissionen i sin nyligen publicerade rapport om reaktionerna på 1999 års översyn av EU:s lagar om elektronisk kommunikation. Här ingår även kommissionens förslag till ny, övergripande policy för hela infrastrukturen.

Kommissionens skrivelse finns på: europa.eu.int/comm/information _society/whatsnew_en.htm

Anna Celsing, Medier i Nordens Brussel-korrespondent

I årets EU-budget är 10 miljoner euro avsatta för stöd till "the European digital content market". Den 20 april utlystes bidrag för s k förberedande åtgärder till ett nytt stödprogram, E-content, som ska ersätta det tidigare INFO-2000-programmet.

I den här omgången stöder man bl a projekt som demonstrerar hur information från den offentliga sektorn kan utnyttjas kommersiellt eller som underlättar språklig och kulturell anpassning av digitala produkter och tjänster. Senast den 7 juli ska ansökningarna vara inne.

Se vidare EU:s officiella tidning: europa.eu.int/eur-lex/sv/oj/index.html. Gå där till C114, den 20 april 2000.

Anna Celsing, Medier i Nordens Brussel-korrespondent

EU-kommissionen vill att unionen ska få en egen toppdomän på nätet. Det skulle vara till nytta för såväl EU:s institutioner och europeiska företag som enskilda användare som skulle länkas samman under en gemensam adress, framhåller man. Säkert handlar det också om att stärka känslan av en gemensam EU-identitet.

Inom kort ska kommissionen ge ut en rapport om frågan. Redan i mitten av juli skulle EU kunna få till stånd ".eu"-domänen vid en konferens i Yokohama, ifall regeringarna går med på att ge ärendet prioritet. Kommissionen och EU:s medlemstater är medlemmar i den mellanstatliga kommitté som bistår ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers), en allmännyttig och globalt representativ organisation som nyligen inrättats för att förvalta Internetnummer och domännamn.

Mer om förvaltningen av Internet: EU:s "Rapid"-nyheter den 11 april.

Kilde: Vision/25timmar

"I ett försök att underlätta för brittiska filmmakare och förbättra landets filmindustri har regeringen tilldelat nybildade Film Council 22 miljoner pund, motsvarande drygt 300 miljoner kronor", skriver Vision/25timmar.

"Hittills har flera olika institutioner ansvarat för finansieringen av brittiska filmprojekt vilket många upplevt som oorganiserat och försvårande. Tanken med det nya filmrådet är att få en bättre struktur på industrin och höja kvalitén genom olika projekt som underlättar arbetet för producenter, regissörer, manusförfattare och blivande filmskapare", heter det i meldingen fra Vision/25timmar.

Kilde: Vision/25timmar

UNESCO, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation, en rekke humanitære organisasjoner og organisasjoner som kjemper for uttrykksfrihet, markerer 3. mai – Verdens pressefrihetsdag – på forskjellige måter.

Organisasjonen International Freedom of Expression eXchange Clearing House (IFEX), har opprettet et særskilt nettsted, med informasjon på engelsk, fransk og spansk.

Den Paris-baserte World Association of Newspapers (WAN), er også aktiv i maidagene, se nettstedet http://www.wan-press.org/3may/.

Kilde: European Journalism Centre