"For mig er public service det værdisæt, som regulerer et sammenhængende tv- og radio-system med henblik på at betjene hele befolkningen", sa kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen i en tale 18.5 i Publicistklubben. Emnet var "Hvad forstår du ved Public Service?"

Kulturministeren fortsatte: "Et værdisæt som i dag, set ud fra mit kulturpolitiske udgangspunkt har ni kendetegn, man bør stræbe efter:
1. at fungere som referencepunkt for hele befolkningen - os alle - og som social integrationsfaktor
2. at etablere et forum for offentlig debat
3. at sende upartiske og uafhængige nyheder og information
4. at sende et varieret programudbud både på dansk og på andre sprog
5. udvikle programflader af interesse for såvel det brede publikum som for minoriteter
6. sikre nyskabende egenproduktion
7. udvide valgmulighederne ved at tilbyde programmer, som normalt ikke findes i de kommercielle medier
8. sikre en platform for ytringsfrihed og for udviklng af demokrati og dansk kultur
9. sikre børn, handicappede, indvandrere og andre mindretalsgrupper kvalitetstv

Med andre ord handler det om at holde os sammen som folk og give os en fælles indsigt.

Om dig,...... mig......og fællesskabet.

Dette har været en ledetråd for mig i mit arbejde med medieforliget", sa kulturministeren blant annet..

Kilde: Kulturministeriet

"Statsrådet har beslutat om utdelningen av understöd för nedsättning av transport-, distributions- och andra kostnader för tidningspressen", heter det i en pressemelding fra Trafikministeriet.

"Samtidigt beslutades också om understöd för projekt som strävar efter att utveckla tidningarna. Sammanlagt 30 miljoner mark var reserverade för understödet i statsbudgeten för år 2000. Statsrådet beviljade understöd åt 34 tidningar. Understödet beviljades den 25 maj.

Beslutet fattades i enlighet med presstödsnämndens förslag som har tagit i beaktande det understödsbelopp sökanden beviljades för ett år sedan och förändringar i sökandens ekonomiska situation under det år som gick", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Trafikministeriet

"Det er oplagt, at vi bør udnytte de muligheder, der ligger i informationsteknologien. Med IT kan vi binde landet sammen, mødes via nettet, og styrke vor kompetence. Vi kan bringe verden tættere til os, og samtidig gøre os synlige ude i verden", sier Ivalo Egede, leder av Grønlands IT-Råd, i en artikkel på IT-Rådets hjemmeside.

Egede fortsetter: " Grønlands IT-Råd, der blev nedsat af Landsstyret i januar 1999, har undersøgt, hvordan vi kan udnytte disse muligheder. Vi har forsøgt at involvere så mange mennesker som muligt undervejs, og ved at der er mange, som er parate med en masse gode ideer, så der kan komme skub i IT-udviklingen her i landet. Nu foreligger vort bud på en national IT-strategi. Den skal følges op. Vi har brug for handling her og nu! Alt for mange gode forslag ender i rapporter, som aldrig omsættes til virkelighed. Grønlands Hjemmestyre, kommunerne, virksomhederne og alle os borgere har hver især et ansvar for, at der sker noget. Mit håb er, at der vil blive tænkt stort", heter det blant annet i artikkelen.

Les Vi bygger en nation – Grønlands muligheder i Internet-samfundet
Grønlands IT-Råd - mai 2000

Kilde: Grønlands IT-Råd

– Dagspressen har stått overfor så store endringer de siste årene at det har vært nødvendig å gjennomgå de pressepolitiske målene og virkemidlene på nytt, sa kulturminister Ellen Horn da hun fikk overlevert Dagspresseutvalgets enstemmige innstilling av utvalgsleder Hallvard Bakke.

"– Jeg vil ikke forskuttere resultatet av arbeidet som er igangsatt, men for regjeringen er det et prioritert mål å sikre dagspressen rammevilkår som gjør at den kan oppfylle sin viktige samfunnsoppgave", sa kulturministeren ifølge en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"– Virkemidlene for å nå dette målet vil være under løpende vurdering, og jeg håper og tror at Dagspresseutvalgets innstilling vil gi et godt grunnlag for det videre arbeidet. Utredningen vil så snart som mulig bli sendt ut på høring", sa statsråd Horn.

"En økning i den direkte pressestøtten på 100 millioner kroner og nei til innføring av moms for aviser, er de viktigste forslagene i innstillingen fra det regjeringsoppnevnte Dagspresseutvalget", heter det i en pressemelding fra Dagspresseutvalget.

"Utvalget mener den nye mediesituasjonen ikke har endret avisenes rolle på en slik måte at det tilsier endringer i de gjeldende målene for pressepolitikken. Avisenes betydning for ytringsfriheten, og for orientering og demokratisk deltakelse i befolkningen, gjør det like viktig som før å opprettholde avismangfold og et allsidig pressemønster.

Den økonomiske situasjonen for mange av avisene som mottar produksjonstilskudd er vanskelig. Oppfyllelse av de pressepolitiske målene vil også være avhengig av at avisene har nok ressurser til å kunne utføre sine redaksjonelle oppgaver på en tilfredsstillende måte. Utvalget foreslår derfor at produksjonstilskuddet økes fra dagens nivå på 164 millioner kroner til 240 millioner kroner årlig. Dette vil omtrent tilsvare den reelle rammen for produksjonstilskuddet i 1993. Økningen foreslås med en lik sats for alle støtteberettigede aviser.

Utvalget mener at begrunnelsen for at abonnement og løssalg av aviser hittil har vært fritatt for moms, ikke er svekket. Utvalget foreslår derfor at dette fritaket fortsetter. Selv innføring en lav momssats vil redusere omsetningen av aviser. Momsfritaket tilsvarte i 1999 en verdi på vel en milliard kroner", heter det blant annet i pressemeldingen fra Dagspresseutvalget.

Les utredningen i sin helhet.

Kilde: Kulturdepartementet/Dagspresseutvalget

– Regjeringens fremste mål på mediesektoren er å sikre ytringsfriheten og informasjonsfriheten og bevare norsk språk og kultur, sa kulturminister Ellen Horn i sin mediepolitiske redegjørelse i Stortinget.

Det framgår av pressemeldingen fra Kulturdepartementet at kulturministeren anser det som viktig å bevare en sterk dagspresse og handlekraftige allmennkringkastere.

"... – Mediene må selv være de fremste pådrivere for å holde et høyt etisk nivå og for å realisere ytringsfriheten. Vi må søke å unngå en utvikling der reklame- og sponsormidler fullstendig styrer programprofil og prioriteringer i allmennkringkastingskanalene. Regjeringen vil sikre at NRK forblir lisensfinansiert og reklamefri. Allmennkringkasterne må styrke bruken av norsk og samisk språk, av norsk kultur og sendinger for barn", sa kulturministeren.

Viktige saker i nær framtid er Dagspresseutvalgets innstilling, en konsesjonsutlysning for TV2, ny konsesjonsrunde for lokalradio, utbygging av et digitalt bakkenett for TV, mens kulturministeren hadde dette å si om norsk films framtid: "– En offensiv satsing på norsk filmproduksjon vil stå sentralt for regjeringen i tiden fremover. Jeg vil oppmuntre tiltak som premierer egenkapital og gjør bransjen mer attraktiv for private investeringer. Arbeidet med omlegging av støtteordningene er omfattende. Regjeringen kommer tilbake til Stortinget med forslag til endringer i budsjettproposisjonen for 2001", sa kulturminister Ellen Horn blant annet ifølge pressemeldingen.

Les medieredegjørelsen i sin helhet.

Kilde: Kulturdepartementet

"TV 4 fälls av granskningsnämnden för radio och tv för att ha sänt reklam i direkt anslutning till barnprogrammet Pokémon", skriver Dagens Nyheter.

"Varje avsnitt av Pokémon, som sänds på lördagsmorgnar, avslutas med den så kallade Pokémonrappen, där olika figurer från serien presenteras", skriver Dagens Nyheter.

Granskningsnämnden mener at Pokémon-rappen må anses som et rent reklameinnslag for Pokémonfigurene og alt som har tilknytning til dem.

"TV 4 har också brutit mot bestämmelserna om annonssignatur och inplacering av annonser", skriver Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

På 1980-tallet skapte kabel-TV-selskapene grunnlaget for det som i dag framstår som monopoler, kommenterer Dagens Nyheter.

Avisen refererer til selskapenes praksis som gikk ut på at "... Det gällde att med lockande anbud till de boende inmuta så många bostadsområden som möjligt för att där skaffa sig ett framtida monopol. Då avtalen var i hamn monterade bolagen ned fastigheternas centralantenner, med motiveringen att anläggningen var för gammal. Då eliminerades en möjlig framtida konkurrens från luften.

Post- och telestyrelsen konstaterar i sin utredning "Risk för monopolisering av bredband" som kom i början på året att kritiken mot kabel-tv-marknaden i huvudsak har gått ut på att konsumenten inte kan välja vilka kanaler han eller hon vill se och att man inte heller kan välja operatör. Styrelsen anser att risken är densamma för dagens bredbandsutbyggnad.

Det finns tre stora kabel-tv-bolag i Sverige: Comhem (Telia-ägt som skall säljas i sommar), UPC (fd Stjärn-tv) och Kabelvision (ägt av Tele2/Comvik/Viasat). Tre bolag som var för sig skaffat sig monopol i de fastigheter eller bostadsområden där de byggt upp ett kabelnät. Den enskilde konsumenten är hänvisad till fastighetsägarens avtal med bolaget och till det programutbud och priser som kabel-tvbolaget erbjuder", skriver Dagens Nyheter.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Annonsørene går til de store liberale avisene Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet. Arbetet må ha pressestøtte for å holde seg i live.

"Det svenska presstödet har i 35 års tid hållt rangliga tidningsprojekt vid liv", skriver Dagens Nyheter og siterer både kritikere og forsvarere av pressestøte: "Ge hellre pengarna till public service-tv, än till hopplösa tidningsprojekt", alternativt "Stärk stödet, alla tidningar är fortfarande borgerliga".

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

EU-kommisjonen oppfordrer de ansvarlige for EU-landenes nasjonale nett for forskning og utdanning til å oppgradere internett-infrastrukturen for forsknings- og utdanningsformål.

Kommisjonens bidrar med 40 prosent av prosjektkostnadene, resten dekkes av de deltakende lands egne institusjoner. Prosjektet omfatter en rekke andre europeiske land i tillegg til EUs medlemsland, framgår det av pressemeldingen fra EU-kommisjonen.

EU-kommisjonen lanserer samtidig den ambisiøse eEurope Action Plan, som skal diskuteres av EU-landenes politiske ledere under Feira-toppmøtet 19. - 20. juni.

I et forsøk på å øke den europeiskproduserte andelen av innhold på internett, foreslår EU-kommisjonen et flerårig (2001-2005) program, ifølge en pressemelding fra EU-kommisjonen.

EU-kommisjonen har også vedtatt programmet "eLearning", som skal tilpasse EU-landenes utdanningsinnsats til "kunnskapsøkonomien og den digitale kulturen", ifølge en pressemelding fra kommisjonen.

Erkki Liikanen, EU-kommissær for næringsutvikling og informasjonssamfunnet, talte 22. mai på Global Internet Summit i Barcelona om "Is there a third way for the Internet in Europe?"

Kilde: EU-kommisjonen

"Etter en lengre diskusjon i Brussel tirsdag (16.5), ble EUs kulturministre enige om en resolusjon om film som kulturarv", skriver Aftenposten.

"EU-landene skal forsøke å etablere et informasjons- og erfaringsnett på filmområdet. De vil arbeide for en felles europeisk standard for hvordan gamle filmer kan repareres og tas vare på.

"Storbritannia og Sverige var blant de landene som ikke ville bruke av EUs Media Pluss-program til dette. Siden det ikke var enighet rundt forhandlingsbordet, må penger skaffes fra annet hold. Sveriges kulturminister Marita Ulvskog sier til Aftenposten at det ikke er aktuelt med felles EU-midler til prosjekter foreløpig. Ifølge EU-kilder i Brussel, er det likevel grunn til å tro at EU-kommisjonen vil lete frem andre felles EU-penger, f.eks. fra forskningspotten", skriver Aftenposten.

Les artikkelen i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

"Ägarna till Danmarks största tidningshus - Det Berlingske Hus - beslutade vid en bolagsstämma på onsdagen (17.5.) att begränsningen i omsättningen av företagets aktier skall upphävas", skriver Dagens Nyheter.

"Ändringen betyder att utländska ägare för första gången kan få in en fot i ett större medieföretag i Danmark", skriver avisen, som også melder at "... de två andra stora morgontidningarna i Danmark, Politiken och Jyllands-Posten är båda ägda av fonder och därmed utom räckhåll för utländska köpare".

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter