Kulturministeren har overfor Folketinget foreslått å endre lov om radio- og fjernsynsvirksomhed, (lovbekendtgørelse nr. 551 af 20. juni 2000) for å kunne gjennomføre avtalen om mediepolitikken for perioden 2001 - 2004 som regjeringen, Socialistisk Folkeparti og Centrum-Demokraterne ble enige om 28. mars 2000.

"Lovforslaget gennemfører endvidere tillægsaftale nr. 3 af 14. marts 2000 til den gældende medieaftale af 10. maj 1996 om anvendelse af de danske DAB-frekvensressourcer", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Lovforslaget betyder således bl.a., at der indsættes nye kapitler i loven om henholdsvis public service virksomhed, oprettelse af et Radio og tv-nævn samt landsdækkende og regional jordbaseret programvirksomhed med særlig tilladelse", heter det blant annet i pressemeldingen fra Kulturministeriet.

Danske aviser kommenterer forslaget, blant andre Politiken og Aktuelt.

Kilde: Kulturministeriet/Politiken/Aktuelt

"Fremtidens kulturkamp kommer til at foregå i cyberspace. Derfor skal markedskræfterne på internettet have et modspil", siterer Aktuelt kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen, som legger fram den nye medieloven i Folketinget 10. november.

"For at gøre det hele lidt mere håndgribeligt har kulturministeriet lagt ud med at reservere domænenavnet www.public-service.dk", skriver Aktuelt.

Internetadressen skal være udgangspunktet for den nye virtuelle del af kulturpolitiken. "Vi står over for en af de største investeringer nogensinde i kulturpolitikken", sier kulturministeren til Aktuelt.

Kilde: Aktuelt

"Ledelsen i Det Danske Filminstitut har med succes gennemført en ny struktur og en professionalisering af støttetildelingen", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Der er den bredde i forvaltningen af støtteordningerne, som filmloven lægger op til, herunder at filmkonsulenterne fortsat er uafhængige af Filminstituttet. Rapporten konstaterer også, at samarbejdet mellem direktion, bestyrelse og filmråd ikke fungerer efter hensigten, lige som der er problemer med instituttets dialog med filmbranchen og kommunikationen internt i huset.

Det er nogle af resultaterne i en undersøgelse af organisationen i Det Danske Filminstitut, foretaget af konsulentfirmaet Lundgaard. Undersøgelsen blev bestilt som et led i den filmpolitiske aftale fra 1999, der betød en betydelig bevillingsforøgelse til dansk film over en fireårig periode".

"Jeg noterer med tilfredshed, at den ny ledelse efter sammenlægningen af de gamle filminstitutioner har fået etableret en enhedsorganisation. Det er desuden positivt, at administrationen af filmpengene foregår på betryggende vis. Men der er forhold, som Filminstituttet endnu ikke er lykkedes med. Næste skridt bliver bl.a. at få etableret et bedre samspil med filmmiljøet og få sat fokus på personaleledelsen. Rapporten er et godt udgangspunkt. Jeg vil nu bede bestyrelsen om at redegøre for, hvad den vil gøre for at rette op på problemerne," sier kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen ifølge pressemeldingen.

Rapporten kan hentes i word eller rtf-format.

7. november kommenterte Filminstitutet rapporten i en pressemelding.

Kilde: Kulturministeriet

Kulturdepartementet har oppnevnt en ny Klagenemnd for film og videogram. "Klagenemnda vil behandle klager over vedtak i Statens filmtilsyn om forbud, aldersgrenser og registrering av film og videogram", heter det i en pressemelding fra departementet.

"Klagenemnda for film og videogram vil ha som oppgave å behandle klager over enkeltvedtak fattet av Statens filmtilsyn etter film- og videogramloven. I tillegg til vedtak om registrering av videogram - som tidligere kunne klages inn for Klagenemnda for videogramregistrering - vil Klagenemnda behandle klager over vedtak om fastsetting av aldersgrenser og forbud mot framvisning av film.

Klagenemnda er oppnevnt for tre år regnet fra 1. januar 2001 og består av personer med juridisk, filmfaglig, pedagogisk og psykologisk fagkompetanse", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

I Norge er tre lokalaviser nedlagt i løpet av noen uker, i Sverige er Malmös nest største avis, Arbetet, nylig blitt pressehistorie. Samtidig øker gratisavisene i antall.

Vi har vært vant til å befinne oss i verdenstoppen når det gjelder avislesning i Norden, men nå tyder mye på at unge lesere ofrer stadig mer tid på internett og på gratisaviser enn på å lese de trykte abonnements- og løssalgsavisene.

Seniorkonsulent Mona Nilsen i Markeds-og Mediainstituttet, prosjektleder for undersøkelsen Medie-døgnet, utført blant et landsrepresentativt utvalg av ungdom i alderen 8-24 år, bekrefter overfor Aftenposten at avisene kan vente seg tøffere tider.

Aftenposten skriver at ferske tall viser at andelen unge mennesker som jevnlig blar i avisen har falt fra 81 prosent i 1997 til 62 prosent i år.

"De fleste andre medier ligger stabilt, med noen klare unntak: Andelen som oppgir at de surfer på Internett har steget fra 8 til 29 prosent i samme periode. Tiden unge nordmenn i gjennomsnitt tilbringer på den elektroniske motorveien har steget tilsvarende; fra 6 minutter daglig i 1997 til 14 minutter i år. Dermed passerer Internett for første gang avis i daglig tidsbruk, med hårfin margin", skriver Aftenposten.

"Det er de elektroniske mediene TV, radio og musikk som dominerer blant ungdom, både i andel brukere og hvor mye tid de daglig spanderer på dem. Men andre trykte medier enn avis ser ikke ut til å tape terreng. En snau tredjedel oppgir at de har bladd i et tegneseriehefte, et ukeblad eller et magasin i går. En tilsvarende andel, altså en av tre, leser daglig bøker", skriver avisen.

Flere jenter enn gutter leser bøker, ukeblader og magasiner, mens flere gutter enn jenter vil ha PC-spill, internett og videofilmer. Det er flere avislesere blant guttene enn jentene, mens omtrent like mange gutter som jenter ser på fjernsyn.

"Mens tradisjonelle lokal- og riksaviser mister unge lesere, fenger de nye gratisavisene. Leserne av gratisaviser er i stor grad folk som ellers ikke abonnerer på aviser", skriver Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

De siste årene har den svenske filmindustrien gjort stor lykke med sine kinofilmer. Ifølge Svenska filminstitutet, som siteres av Dagens Nyheter, kommer filmer produsert i Sverige til å holde samme markedsandel i 2000 som i 1999; over 20 prosent. Dette er mer enn én million flere kinobesøk enn i 1998.

Også for filminstitutet innebærer de store besøkstallene gode nyheter; institutet får økt avgiftsinntektene med nesten en femtedel, sammenlignet med samme periode i 1999.

"Samtidigt ökar det totala antalet biobesök, även för det utländska filmerna", skriver Dagens Nyheter. "Men kurvan man kunde skönja under första halvåret 2000, då biobesöken gick upp med 26 procent (sannolikt tack vare en regnig sommar) har planat ut.

För årets första nio månader är ökningen 16 procent, jämfört med samma period under förra året. Även om ökningen mattas än mer under årets återstående månader, kommer de svenska filmerna sannolikt med bibehållen marknadsandel att dra runt 3,5 miljoner besökare under år 2000 (1999 blev siffran 3,4 miljoner).

Under 1997 och 1998 låg besöksantalen för svenska filmer avsevärt lägre, kring 2,5 miljoner varje år. I statistiken för 2000 saknas ännu flera filmer som kommer att ha stor inverkan på publiktalen. Till dessa hör Mikael Ekmans `Pelle Svanslös`, Roy Anderssons `Sånger från andra våningen` och Susanne Biers `Livet är en schlager`". Også andre publikumsfilmer vil telle med i sluttregnskapet for 2000, melder Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

"Det blir dagliga tv-sändningar på samiska i Sverige, Norge och Finland", kan Dagens Nyheter melde.

"Styrelsen i det statliga norska radio- och tv-bolaget NRK beslutade på måndagen att gå emot tv-ledningens omstridda sparplaner. Det betyder att sändningarna från nordnorska Karasjok kan startas, om än något senare än planerat.

NRK, SVT och finländska YLE har på norskt initiativ förberett en storsatsning på dagliga nationella nyhetssändningar på samiska. Personalen på SVT:s samiska redaktion i Kiruna fördubblades inför starten den 5 mars. När norrmännen överraskande önskade skrinlägga hela projektet på grund av en ekonomisk kris i NRK reagerade samerna i de tre länderna häftigt", skriver Dagens Nyheter.

Nå mener sjefen for NRK Sami Radio, Nils Johan Heatta, at tiden er moden for å innlemme Sameradioen i et eget nordisk samisk kringkastingsselskap, skriver Aftenposten.

"– Det samiske samfunnet må nå ta denne debatten. Hvis man mener noe med utvidet samisk selvstyre, er det naturlig at man diskuterer eierskapet til det største samiske medieforetaket, Sameradioen", sier Heatta til Aftenposten.

Kilde: Dagens Nyheter/Aftenposten

Det är inte bara EU-kommissionen, parlamentet och det franska ordförandeskapet som vill ha ett positivt beslut om MEDIA Plus – efterföljare till unionens stödprogram MEDIA II som löper ut vid årsskiftet – vid EU:s kulturministermöte den 23 november (se neste notis, red.anmn). Hela den europeiska filmbranschen tycks stå bakom dem.

MEDIA Plus är livsviktigt för den europeiska filmen, menar över 600 producenter, regissörer och skådespelare från hela Europa som tillsammans med över 40 filmorganisationer undertecknat en petition om saken.

Petitionen överräcktes till EU:s kulturkommissionär Viviane Reding vid ett filmpolitiskt seminarium i Strasbourg den 14 november. Hon lovade att överlämna den till kulturministrarna som uppmanas att godkänna MEDIA Plus med en budget på minst 400 miljoner euro.

Det är den summa kommissionen föreslagit, parlamentet kan acceptera (man krävde från början 550 miljoner) och de allra flesta medlemsländer kan gå med på. Men beslutet kräver enhällighet och vid ett möte den 26 september ansåg Nederländerna, Storbrittanien och Tyskland 400 miljoner vara för mycket.

Kilde: Anna Celsing/Bryssel

På dagsordenen for EUs kulturministermøte i Brussel 23. november står "vedtagelsen af Media+, som er EU’s nye program til fremme af bl.a. distribution af europæiske av-produktioner", heter det i det danske Kulturministeriets nyhetsbrev nr. 15/2000.

"Det er endnu usikkert, om der kan blive enighed om budgettet for programmet. Manglende enighed kan forsinke vedtagelsen af programmet, så det ikke kan træde i kraft den 1. januar 2001. Sker det, opstår der et hul i forhold til det nu gældende Media 2. Danmark støtter varmt det nye program og arbejder for, at det vedtages hurtigst muligt.

Kulturministrene skal desuden diskutere de nationale filmstøtteordninger. EU-kommissionen har påbegyndt en gennemgang af de forskellige landes støtteordninger for at undersøge, om de er konkurrenceforvridende og for at sikre sig, at støtten ikke er unødvendigt høj. Hovedprincippet i EU er jo, at statsstøtte er forbudt. Men alle er enige om, at støtten er nødvendig, hvis europæisk film skal overleve. Ministrene vil i den forbindelse sikre sig, at kommissionen ikke går for langt i sine krav til støtteordningerne og dermed gør vilkårene for europæisk filmproduktion så vanskelige, at den helt går i stå", heter det i nyhetsbrevet.

Kilde: Kulturministeriet, Danmark

"Huvudtema inom kulturens område under den finländska ordförandeperioden i Nordiska ministerrådet är kulturen i informationssamhället, särskilt innehållsproduktionen", heter det i en pressemelding sendt ut etter de nordiske kulturministrenes møte i Reykjavik 8. november.

Kulturminister Suvi Lindén, som har ansvaret for formannsskapet i 2001, presenterte programmet for kultur- og ungdomssspørsmål.

"För att främja den nordiska innehållsproduktionen vill ministerrådet på finländskt initiativ bl.a. utreda möjligheterna att inrätta en nordisk multimediefond eller en fond för främjande av digital innehållsproduktion. Under ordförandeskapet ordnas en bred konferens om informationssamhällets kulturpolitiska dimensioner med tonvikten på den digitala innehållsproduktionen och multimediafrågor", heter det videre i pressemeldingen.

"Utöver målet att främja det kulturella informationssamhället vill Finland under sin ordförandetid effektivera de nordiska ländernas medverkan i EU:s program på det kulturella och audiovisuella området. Ytterligare ett mål är att utvärdera möjligheterna att utvidga det europeiska samarbetet och nätverksbygget inom olika konstarter", heter det blant annet i pressemeldingen.

I en pressemelding sendt ut i forbindelse med det nordiske kulturministermøtet sier den norske kulturminister Ellen Horn:
"– Kulturen er et kjerneområde i det nordiske samarbeidet, og jeg skulle ønske at det kom klarere fram i budsjettet. Kulturbudsjettet burde økes, ikke reduseres, sier. Kulturbudsjettet som utgjør en femtedel av det totale nordiske budsjettet, er for 2001 på 143,1 mill. danske kroner, en reduksjon på 1,2 mill. kroner i forhold til i år.

I tillegg til å vedta neste års budsjett drøftet de nordiske kulturministrene på sitt møte i Nordens Hus onsdag bl.a. bruken av ca. 7 mill. kroner satt av til strategiske, politiske kultursatsinger. Midlene vil bli fordelt på kulturministrenes møte i mars neste år", heter det i pressemeldingen fra det norske kulturdepartementet.

Kilde: Undervisningsministeriet (Finland)/ Kulturdepartementet (Norge)

"n2art er et av de første offentlig støttede nettkunst steder i Norden. n2art tilbyr en mulighet for å presentere og oppleve nordisk nettkunst. Formålet med n2art er å skape en utstilling av, og formidle utvalgte verk av nettkunst. Verkene er valgt av en gruppe på 5 nordiske kuratorer", heter det i presentasjonen av n2art.

Kilde: n2art