Erhvervsminister Pia Gjellerup og kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen har lagt fram en kultur- og erhvervspolitisk redegjørelse.

"Et tættere samspil mellem kulturliv og erhvervsliv vil rumme et stort potentiale og være et stærkt aktiv for Danmark i den globale konkurrence", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Samspillet vil udløse ny dynamik i samfundet, styrke produktionen af dansk kunst og kultur og sætte skub i kreativiteten, idérigdommen og innovationen i erhvervslivet. Allerede i dag omsætter kulturerhvervet for 75 milliarder kroner, beskæftiger næsten 60.000 ansatte og skaffer Danmark eksportindtægter for cirka 16 milliarder kroner – og vækstraten hører til blandt de højeste i dansk erhvervsliv.

Ifølge redegørelsen er kunstens og kulturens egenskaber – bl.a. kreativitet og evnen til at fortælle en historie – på vej til at blive vigtige konkurrenceparametre for mange virksomheder. Samtidig får kultur voksende betydning i konkurrencen om at tiltrække medarbejdere, turister og investeringer. Og dette samspil ser ikke ud til at være en forbipasserende tendens, men et led i en global forandringsbølge, hvor omstillings- og innovationsevne bliver vigtigere og vigtigere, hvor værdier og identitet kan købes på et marked, og hvor underholdningsindustrier som Walt Disney, AOL/Time Warner og Sony dominerer en stadig større del af kultur- og mediebilledet.

Danmark kan sætte sit præg på denne udvikling – og skabe sin egen version af den – men det kræver en indsats. Ellers får danskerne ikke et alternativ til Disney og amerikanske tv-serier

Regeringen fremlægger derfor 13 forslag til initiativer, som skal styrke samspillet mellem kultur og erhvervsliv. Blandt andet opfordrer regeringen VækstFonden til sammen med private investorer at investere i en filminvesteringsfond", heter det i pressemeldingen.

Les Kultur- og erhvervspolitisk redegørelse.

Kilde: Kulturministeriet

Internett-leverandøren Lína.Net planlegger å tilby internett-tilgang via elektrisitetsnettet tidlig i 2001. Brukere som bor i Reykjavík-området vil være de første som får tilbud om en slik oppkobling, skriver Daily News from Iceland.

En rekke Reykjavík-innbyggere har allerede vært involvert i prøvene som Lína.Net har utført i samarbeid med Ascom og Siemens.

Eiríkur Bragason, som er administrerende direktør i Lína.Net, sier at brukerne kan vente å måtte betale mellom ISK 2.500 og 3.000 i måneden for konstant internett-tilgang. Tjenesten de da får er både billigere og bedre enn det man får via det vanlige telenettet.

Siemens utfører lignende prøver med el-nettet i sju andre europeiske land. Internett-tilgang via el-nettet passer best i urbane strøk, fordi det må være forholdsvis kort avstand mellom basestasjonene for nettet.

Kilde: Daily News from Iceland

"– Vi må hindre at sporene bak oss blir borte mens vi går. Det er dramatisk hvis vi ikke makter utfordringene med å bevare de elektroniske arkivene, sa kulturminister Ellen Horn under presentasjonen av en rapport fra Riksarkivaren og Kulturdepartementet i forbindelse med Regjeringens handlingsplan for IT – eNorge", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

"– Stadige endringer i programvare og maskinelt utstyr kan gjøre elektronisk informasjon utilgjengelig for ettertiden hvis det ikke iverksettes spesielle tiltak. Da vil mange av sporene etter forvaltningens virksomhet forsvinne og vi vil miste mye av kildegrunnlaget for fremtidig forskning. Derfor er Riksarkivets offensive holdning i arbeidet for å finne løsninger for å bevare elektronisk arkivinformasjon så viktig, sa statsråd Horn.

Utfordringene knyttet til elektroniske arkiver er nærmere behandlet i stortingsmeldingen om arkiv, bibliotek og museer, som Stortinget skal behandle fredag 1. desember. I sin innstilling går flertallet i familie-, kultur- og administrasjonskomiteen inn for at Arkivverket blir satt i stand til å ta seg av de krevende oppgavene med å bevare elektronisk arkivmateriale".

Kulturminister Ellen Horns tale i Riksarkivet 29.11.2000, "Bevaring av elektronisk arkivmateriale" er lagt ut på Internett.

Mer informasjon om månedsrapport nr. 3: www.enorge.dep.no.

Kilde: Kulturdepartementet

410 konsesjonssøknader for lokalradiodrift i perioden 2002-2007 har Statens Medieforvaltning mottatt ved søknadsfristens utløp.

"Flere av de største regionavisene, deriblant Bergens Tidende, Adresseavisen i Trondheim, Stavanger Aftenblad og Fædrelandsvennen i Kristiansand har søkt om konsesjon", skriver Aftenposten.

"Også en lang rekke distriktsaviser ønsker nå å drive nærradio.

– Det er åpenbart ambisjonene om å utvikle de tradisjonelle avisforetak til flermedie-bedrifter som her slår ut", sier direktør i Statens medieforvaltning, Ivar Andenæs, til Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

"Spørsmålet om delprivatisering av NRK bør reises, mener Kulturrådets leder, Jon Bing. NRKs styreformann Torger Reve stiller seg ikke avvisende", skriver Aftenposten.

Torger Reve mener at det i første omgang er mest aktuelt å skille ut underbruk av NRK og la dem gå i allianser med private aktører, skriver avisen.

"Professor i rettsinformatikk og leder av Kulturrådet, Jon Bing, mener det er høyst betimelig å reise spørsmålet om delprivatisering av NRK. Men han ser vanskelig for seg et delprivatisert NRK uten reklamefinansiering.

– Det er veldig viktig å begynne å tenke på slike spørsmål. Vi vet ikke hvordan vi skal redde allmennkringkasteren, og da kan det være fruktbart å tenke tanken om privatisering, selv om man ikke liker den", sier Bing til Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

"SVT24 drar ner sina digitala sändningar dagtid under de åtta första månaderna nästa år. Beslutet kommer samtidigt som riksdagen beslutat om mer pengar till den digitala utbyggnaden och hela tv-branschen skriker efter mer sändningar", skriver Dagens Nyheter.

"Neddragningen innebär att SVT24 från årsskiftet sänder digitalt på morgonen som i dag och sedan gör uppehåll fram till 16.00. Lunchsändningen, som kortas från dagens 30 till 10 minuter, kommer dock att sändas både digitalt och analogt.

Eva Hamilton, chef för SVT:s Nyheter och fakta, säger till TT att den temporära neddragningen är ett led i utbyggnaden av den digitala tekniken.

– SVT24 är där vi sköter utbildningen och för att klara den måste vi dra ner på sändningarna, sier hun til TT/Dagens Nyheter.

Dagens Nyheter skriver: "Samtidigt anslog riksdagen 5,5 miljarder kronor till public service-företagen för nästa år. SVT får drygt 3,2 miljarder av den kakan. 45 miljoner av miljarderna utgörs av särskilda anslag som programbolagen enbart får använda till digitalsändningar. I totalbeloppet ingår också 75 miljoner till SVT för `kvalificerad produktion av TV-program`.

Majoriteten i kulturutskottet påpekade inför riksdagsbeslutet särskilt att det är viktigt att den digitala marksända televisionen byggs ut i hela landet och att alla tv-tittare kan välja mellan analoga och digitala sändningar.

Enligt Inger Davidson, (kd) vice ordförande i utskottet, är det viktigt att det nu kommer rätt signaler från SVT.

– Folk måste se att det lönar sig att skaffa sig en box och eller se till att man får digital uppdatering. Viljan att göra det är beroende av om det finns program som sänds digitalt", sier hun til avisen.

Les artikkel i Dagens Nyheter.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

Svenske internett-publikasjoner kan få samme generøse regler for ytringsfrihet som trykte medier og etermediene, melder TT/Dagens Nyheter. Olle Stenholm, som snart går inn i stillingen som ny pressombudsman uttaler ifølge TT at forslaget er bra.

"Det är den statliga mediegrundlagsutredningen som efter två års arbete väntas lägga fram detta förslag till regeringen i början av 2001. Ett syfte med utredningen har just varit att göra dagens lagstiftning för yttrande- och tryckfrihet mer `teknikneutral`.

I dag finns det redan en mängd tidskrifter och publikationer som bara utkommer på Internet, trots att de till form och innehåll liknar tryckta tidningar eller tidskrifter. De har inte samma skydd som tryckta tidningar eller etermedier, därför att den gamla lagstiftningen är dåligt anpassad till de nya medierna. Grundlagsskyddet kommer inte automatiskt. Precis som tryckta tidningar måste publikationer på Internet utse en ansvarig utgivare och skaffa ett utgivningsbevis. Det är utgivaren som kan åtalas om publikationen sprider uppgifter som kan vara förtal och rättsprocessen blir densamma, med en juryrättegång", skriver TT/Dagens Nyheter.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

Svenska Dagbladet og den norske Dagsavisen prøver nå ut avisdistribusjon via internett, på to flyplasser; Bromma og Trondheim/Værnes. Etter testperioden i november 2000 skal en kommersiell fase innledes i løpet av noen måneder. Tanken er at flere aviser skal kunne knytte seg til etter hvert.

"Tidningsautomaten Newsbox levererar på några sekunder senaste nyheterna på papper i A4-format, vikt och häftat", skriver Svenska Dagbladet.

"Tänk dig att du befinner dig på en järnvägsstation, på ett varuhus, på ett hotell eller i en kiosk, var som helst i världen. Du vill ha senaste nytt, snabbt och enkelt från din egen tidning. Du trycker på symbolen för till exempel SvD på Newsboxen och några tiotal sekunder senare har du ett rykande färskt exemplar i handen".

Eller så laddar du hem hela tidningen till din handdator eller mobiltelefon. Du kan också passa på att kolla din mail eller favoritwebsajter via Newsboxens trådlösa internetuppkoppling", skriver Svenska Dagbladet.

Kilde: Svenska Dagbladet

Siden det ble lansert i desember 1999 har EU-kommisjonens eEurope-initiativ medvirket til store forandringer i holdningen til internett og relatert virksomhet, går det fram av en pressemelding fra kommisjonen.

Dette er også konklusjonen i et kommuniké til Rådet og Parlamentet om virkemidlene som tas i bruk for å nå målet i eEurope 2002. I tillegg har kommisjonen offentliggjort tall fra en rapport om internett-bruken i Europa. I perioden mars til oktober 2000 har det vært 55 prosent økning i internett-bruken og 18 prosent økning i antall husholdninger som har tilgang til internett i EU-landene.

EU-kommissær Erkki Liikanen, ansvarlig for næringsutvikling og informasjonssamfunnet, omtaler resultatene som svært oppmuntrende, heter det i pressemeldingen fra EU-kommisjonen.

Les også rapporten om eEurope 2002.

Kilde: EU-kommisjonen

Første halvår 2001 har Sverige formannskapet i EU, og kulturminister Marita Ulvskog har som mål å løse tre kulturspørsmål, der situasjonen er fastlåst, skriver Svenska Dagbladet.

"Det gäller statligt stöd till public service-tv och filmproduktion samt regler för reklam-tv som riktar sig till barn. Som gammal EU-motståndare verkar Marita Ulvskog nöjd med att få kämpa mot att EU skall lägga sig i nationell public service-tv och filmproduktion", skriver avisen.

"Frågan om public service-tv är en surdeg som har legat på kommissionens bord sedan 1992, när den första protesten kom från ett kommersiellt tv-bolag. I dag finns ett dussintal anmälningar som hävdar att statligt stöd till tv-bolag snedvrider konkurrensen.

Kulturministrarna i samtliga 15 EU-länder opponerade sig mot de riktlinjer för public service-tv, som kommissionen föreslog för två år sedan. Ett nytt utkast till riktlinjer är på väg. Det kan leda till en ny strid mellan kulturministrarna och kommissionen, där kommissionären Mario Monti ansvarar för konkurensfrågor", skriver avisen.

"Frågan om det statliga stödet till filmen liknar frågan om public service-tv. Där är kulturministrarna, enligt Marita Ulvskog `i stort sett eniga`. Själv är hon klart irriterad över att kommissionen har haft synpunkter på det nya svenska filmavtalet".

Falun er vert for EU-kulturministrenes uformelle møte 20. - 22. mai 2001. Dit er også søkerlandene til EU og EØS-landene invitert. Der blir de uløste spørsmålene sannsynligvis satt på dagsordenen.

Før Falun-møtet arrangeres et seminar i Stockholm, medio februar; "Barn och unga i det nya medielandskapet". Her "... skall olika experter diskutera hur man kan förhindra att barn och unga exploateras av medierna. En viktig fråga blir reklam i tv", skriver Svenska Dagbladet.

Se Marita Ulvskogs pressekonferanse 28. november om EU-formannskapet (RealPlayer-sending).

Undersøk Culture 2001, det svenske EU-formannskapets kulturmøteplass.

30. november holdt Viviane Reding, EU-kommissær for utdanning og kultur, et foredrag med tittelen "Community Audiovisual Policy in the 21st Century, Content Without Frontiers?". Under foredraget, som ble holdt for British Screen Advisory Council var hun inne på noen av spørsmålene Marita Ulvskog omtaler ovenfor.

Les foredraget Community Audiovisual Policy in the 21st Century, Content Without Frontiers?

Kilde: Svenska Dagbladet/EU-kommisjonen

Orkla Media, Norges nest største medieselskap, overtar etter forhandlinger med Danske Securities, som representerer en gruppe aksjonærer i Det Berlingske Officin (DBO), 65% av A-aksjene og 66% av B-aksjene i DBO. Orkla Media vil etter transaksjonen få en eierandel på 87%, inkludert DBOs egne aksjer, framgår det av en pressemelding fra Orkla Media AS.

Overtakelsen skjer med virkning fra 15. desember 2000. Da danner Orkla Media (som er en del av Orkla ASA) og DBO (Danmarks største avishus) Nordens femte største mediehus. DBO vil bli etablert som egen sektor og konsolidert som datterselskap i Orkla Media AS fra 1. januar 2001.

"Selskapet får en sterk posisjon i de nordiske og øst-europeiske mediemarkeder. Virksomhetene som nå samles i Orkla Media hadde i 1999 en omsetning på ca. 6,5 mrd. NOK, driftsresultat på ca. 275 MNOK før restruktureringskostnader og totalt 7.752 årsverk", heter det i pressemeldingen.

"Orkla ASAs styre har behandlet saken og enstemmig gitt fullmakt til kjøp av DBO. Avtalen må godkjennes av Orkla ASAs bedriftsforsamling og av de danske konkurransemyndigheter", heter det blant annet i pressemeldingen.

For fullstendig pressemelding med tabellene: "Hovedtall og virksomhetsområder 1999", se http://reports.huginonline.com/799770/85107.pdf.

Kilde: Orkla Media AS

Efter intensiva påtryckningar från parlamentet, EU:s franska ordförandeskap och den europeiska filmbranschen har EU:s kulturministrar äntligen kommit till skott. Vid sitt möte den 23 november lyckades ministrarna komma överens om en budget på 400 miljoner euro för MEDIA Plus, EU:s audiovisuella stödprogram perioden 2001 t o m 2005 (se også notiser om møtet i forrige utgave av Resymé, red. anmn.).

Det är den summa kommissionen föreslagit och parlamentet till slut accepterat ( från början yrkade man på 550 miljoner euro) men som vissa medlemsländer - Storbrittanien, Nederländerna och Tyskland – i det längsta ansåg vara alltför hög. Det nuvarande MEDIA II-programmet – som löper ut vid årsskiftet – har en budget på 310 mijjoner euro.

Av den totala budgeten vill rådet avsätta 50 miljoner för fortbildningsinsatser och 350 miljoner för utveckling, distribution och marknadsföring. Av de 350 miljonerna ska minst 20% gå till utveckling, minst 57,5% till distribution, cirka 8,5% till marknadsföring och cirka 5% till pilotprojekt ( en nyhet i MEDIA Plus tänkt att underlätta övergången till digital teknik). Fördelningen är dock flexibel och kan i viss mån anpassas efter behov av programkommittén.

Av de 350 miljonerna ska dessutom minst 9% gå till s k horisontella kostnader, huvudsakligen till MEDIA-kontoren i medlemsländernsa som hjälper till med ansökningar, sprider information m m

Fortbildningsbudgeten kräver även godkännande av parlamentet. Här blir det sannolikt grönt ljus i december.

MEDIA-programmet stöder endast verksamhet före och efter själva produktionen. Men snart tycks även produktionen kunna få EU-hjälp. Vid kulturministermötet berättade kommissionären Viviane Reding att hennes samtal med Europeiska investeringsbankens ordförande Philippe Maystadt burit frukt. Inom kort väntas banken mobilisera olika "instrument" för audiovisuell produktion. Det tycks bland annat komma att handla om lån, garantier och stöd till riskkapitalfonder.

Kilde: Anna Celsing/Bryssel