| |
Finland
| 14.2.2001:
YLE-ansatte la ned arbeidet i protest mot bebudede personellkutt
Forslag om - i første omgang - at 300 YLE-ansatte må finne seg annet å gjøre, førte til en spontan arbeidsnedleggelse på ettermiddagen 13. februar, melder TT/FNB/Dagens Nyheter.
Resultatet ble at ingen program fra public serviceselskapet YLEs kanaler TV1 och TV2 kunne sendes.
"Ledningen för de två statliga tv-kanalerna har föreslagit omfattande personalminskningar. Till att börja med skulle 300 personer få gå. Bolaget motiverar nedskärningarna med att det nya digitala sändningssystemet medför betydande förändringar i arbetet och ett minskat behov av personal", skriver TT/FNB/Dagens Nyheter.
Tidligere i år streiket de anatte i det kommersielle TV-selskapet MTV3 en dag i protest mot planlagte personellkutt.
Kilde: TT/FNB/Dagens Nyheter
|
| 9.2.2001:
YLEs økonomiske situasjon utredes
En arbeidsgruppe skal foreta en rask utredning av ulike alternativer for finansieringen av YLEs virksomhet når konsesjonsavgiftene som MTV3 og Fyran hittil har betalt faller bort, skriver Hufvudstadsbladet.
"Utgångspunkten är att MTV3 och Fyran inom några år befrias från nuvarande koncessionsavgifter på sammanlagt 280 miljoner mark", skriver Hufvudstadsbladet.
"Hur YLEs framtida ekonomi ska tryggas utan de pengarna utreds nu av en arbetsgrupp under ledning av riksdagsman Jouni Backman (sdp).
Konsulten Tapani Väisänen presenterade i går en rapport som ligger till grund för arbetsgruppen. Väisänen uteslöt egentligen endast en modell, att YLE börjar sälja reklamtid.
- EU motsätter sig en blandning av public service- och kommersiell kanal eftersom konkurrenssituationen snedvrids, sade Väisänen.
TV-licenserna som i dag inbringar 1,8 miljarder mark om året kvarhålls. Enda alternativet är finansiering direkt ur statsbudgeten, vilket ingen föreslår.
YLE håller självmant på att anpassa sig till kärvare tider. Ett sparprogram värt 255 miljoner mark ska genomdrivas. Hur det ska gå till ville kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen inte uttala sig om.
- Det är YLEs sak att informera om det
Tapani Väisänen nämner som alternativa inkomstkällor en försäljning av fast egendom, uthyrning av sändningsnät, försäljning av arkivtjänster och inrättandet av nya serviceformer.
Arbetsgruppen som tillsattes i går bör vara klar med sin rapport till den första maj. Arbetet brådskar, underströk Heinonen.
- De kommersiella kanalerna måste få besked om när koncessionsavgifterna upphör och YLE måste veta vilka villkor som gäller då digital-TV ska finansieras. Vi har också efterlyst en ny definition av vad man i framtiden kan kräva av ett public service-företag, sade Heinonen.
Varför är det uteslutet att YLE som frivilligt avstår från att sälja reklamtid får en ersättning av de kommersiella kanalerna?
- Nuvarande koncessionsavgifter är problematiska eftersom de endast gäller markbundna kanaler. De som utnyttjar kabel och satelliter betalar ingenting. Men inga beslut har fattats, arbetsgruppen har fria händer att rekommendera fortsatta koncessionsavgifter, om den så önskar. Men linjen har varit att vi i Finland undviker dylika avgifter. Vi har därför inte heller i motsats till många andra länder auktionerat ut tillstånd för teleoperatörer", skriver Hufvudstadsbladet.
Kilde: Hufvudstadsbladet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norge
|
15.2.2001:
Døgnåpent norsk kulturliv
- Kulturnett Norge sikrer en døgnåpen dør inn til det mangfoldige norske kulturlivet, fastslår kulturminister Ellen Horn i forbindelse med lanseringen torsdag av den nye utgaven av kulturnett.no. - Med økt tilgjengelighet og større mulighet for formidling og dialog er dette en satsing for fremtiden, sier hun.
Siden 1998 har dette prosjektet under Kulturdepartementet vært den store norske kulturkanalen på Internett. Den nye versjonen av Kulturnett Norge tilbyr bl.a. en omfattende lenkebase, en kulturkalender for hele Norge og nyheter om IT og norsk kulturliv. Kulturnettet med fire fagnett for arkiv, bibliotek, museer og kunst har allerede oppnådd store brukertall.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 15.2.2001:
Over 70 NAL-aviser økte 2000-opplaget
Norske Avisers Landsforening, NAL, har gjort opp opplagsstatus for medlemsavisene.
72 aviser hadde opplagsfremgang, mens 78 aviser gikk tilbake, heter det i en melding fra NAL.
Tallene viser en samlet opplagsnedgang på 31.343 eks. (-1,1%). I tillegg ble fem aviser nedlagt i fjor. Utenom Oslo er bildet av det norske avismarkedet preget av stabilitet. Oslo alene står for 65% av nedgangen.
2000 var på mange måter preget av stor turbulens på avismarkedet. Streiken før sommeren rammet mange aviser, og produksjons- og distribusjonsproblemer har påvirket utviklingen for flere aviser, særlig i Oslo-regionen, heter det i
meldingen fra NAL.
Kilde: Norske Avisers Landsforening
|
| 9.2.2001:
Positivt med nettnemnd, sier kulturminister Ellen Horn
- Regjeringen ser svært positivt på at IKT-bransjen nå har etablert en nettnemnd. Det er viktig at bransjen selv tar ansvar for å regulere innhold på nett, sier kulturminister Ellen Horn i en pressemelding.
Nettnemnda skal gjøre det mulig for bransjen og publikum raskt å kunne løse problemer som kan oppstå ved regelbrudd på Internett. Nemnda skal bl.a. kunne pålegge stenging av tjenester som ikke følger regelverket.
IKT- Norge som er næringens interesseorganisasjon, har siden 1998 arbeidet med etiske regler for Internett. Arbeidet har fått støtte fra Filmtilsynets midler mot vold i bildemediene. Opprettelsen av Nettnemnda er i samsvar med EUs handlingsplan for sikrere bruk av Internett, som Norge deltar i gjennom EøS-avtalen.
Kulturminister Horn opplyser at departementet har oppnevnt en ekspertgruppe som skal vurdere i hvilken grad straffelovens regler om redaktøransvar gjelder for nettbaserte tjenester og foreslå eventuelle lovendringer.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 6.2.2001:
"Sansenes rike" tillates vist - lederen i Stortingets kulturkomité er sjokkert og vil vurdere endringer i lovverket
Etter at klagenemnda for film og video har opphevet Statens filmtilsyns totalforbud av "Sansenes rike" har lederen i Stortingets kulturkomité, May-Helen Molvær Grimstad (kr.f), sett filmen: Hun er sjokkert og vil ta saken opp i Stortinget, skriver NTB/Aftenposten.
"For nesten to år siden påklaget filmdistributøren Arthaus Statens filmtilsyns beslutning om å totalforby offentlig visning av Nagisa Oshimas Cannes-prisede film, `Sansenes rike` fra 1976. Filmtilsynet har ment at filmen på grunn av skildringer av nærgående seksuelle, og delvis også sadomasochistiske, handlinger krenker sømmeligheten. Nå har den nyopprettede ankeinstansen, Klagenemnda for film og video, opphevet forbudet. Filmen kan dermed vises på kino, for dem over 18 år", skriver Aftenposten.
"Også direktør Tom Løland i Statens filmtilsyn, som forbød filmen, fremholdt i går at han mener klagenemndas vedtak er en markert flytting av grensene for hva som er tillatt på film i Norge når det gjelder sex," sier direktør Tom Løland i Statens filmtilsyn til NTB.
Kilde: NTB/Aftenposten
|
| 4.2.2001:
Motstand mot forslag om begrensning i billettstøtten
Norsk Filmforbund, Norske Filmregissører, Audiovisuelt produksjonsfond og Norsk filminstitutt mener at Kulturdepartementet må gi opp forslaget om å avslå billettstøtte til norske filmer som ikke oppnår å bli sett av minst 15.000.
Både produsenter, private investorer og filmdistributører vil være lite villige til å satse på filmer med usikkert publikumspotensial, er hovedargumentet.
"Motstanden fremkommer i høringsrunden Kulturdepartementet har gjennomført. Departementet mener et minimumskrav vil stimulere norske filmprodusenter til å strebe mot et større publikum", skriver Aftenposten.
Avisen refererer Norsk filminstitutts opplysning om at et forslag om begrensning av billettstøtten ville ha rammet hele 26 av de drøyt 75 norske kinofilmene som er laget siden 1995.
Kilde: Aftenposten
|
| 1.2.2001:
Vannskille i norsk fjernsyn
I Stortingets spørretime 31. januar svarte kulturministeren på et spørsmål fra representanten Ola T. Lånke om bl.a. sendetiden for programmet "Hotel Cæsar" på TV 2.
"På bakgrunn av presseoppslag vil departementet understreke at de såkalte `vannskilleregler` som snart skal fastsettes i kringkastingsforskriften, gjelder gjennomføring i norsk rett av endringer som er foretatt i EUs fjernsynsdirektiv", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.
"Vannskillereglene vil innebære at programmer som kan skade barn, ikke kan sendes før etter kl 2100. Det skal ikke være noen form for forhåndssensur av programmer, og kringkasterne må som på andre områder påse at regelverket blir overholdt. Statens medieforvaltning skal håndheve reglene. I sitt svar i spørretimen tok statsråden derfor heller ikke standpunkt til om "Hotel Cæsar" eller andre av dagens programmer må sendes etter kl 2100", heter det i pressemeldingen fra Kulturdepartementet.
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
|
13.2.2001: Internett-aviser stadig mer populære
To av tre svensker har i løpet av den siste måneden besøkt nettstedet til en dagsavis, skriver Dagens Nyheter/TT. Men ifølge en undersøkelse fra tidligere i høst, er det bare tre prosent av internett-brukerne som bare leser aviser på nettet. 80 prosent av internett-brukerne i Sverige trodde ikke at nettet vil erstatte papiravisene.
"Vi ser tydliga tecken på att det etableras nya vanor kring Internetanvändningen som liknar vardagsrutinerna kring TV-tittandet" sier Anders Lithner, analysesjef i selskapet Webbarometern i en pressemelding som TT/Dagens Nyheter siterer.
"Företaget genomför fyra gånger om året en större undersökning av svenska folkets Internetvanor för att följa utvecklingen.
Fler män än kvinnor är nättidningsläsare visar undersökningen. 72 procent av männen och 57 procent av kvinnliga Internetanvändare hade under december månad besökt en tidnings hemsida på nätet. Det är framförallt uppdateringen av nyheter som lockar.
Specialfunktioner som arkivsökning, chattande och att leta bland annonserna är betydligt ointressantare visar undersökningen. 2000 Internetanvändare i olika åldrar får svara på ett 100-tal frågor vars uppgift är att spegla hur Internetanvändandet utvecklas i befolkningen", skriver TT/Dagens Nyheter.
Kilde: TT/Dagens Nyheter
|
|
6.2.2001: Svenskene ønsker reklamefritt SVT
Tre av fire svensker vil ikke ha reklame som finansieringskilde for SVT, viser en undersøkelse som Sifo har gjort for Göteborgs-Posten. Undersøkelsen viser at SVT heller ikke bør etterstrebe å ligne de kommersielle kanalene, skriver TT/Dagens Nyheter.
"På frågan 'tycker du att SVT:s båda kanaler borde bli mer likt de reklamfinansierade', svarade 73 procent nej", skriver TT/Dagens Nyheter.
"Det är främst unga tittare, i gruppen 15 till 29 år, som är oroliga för att reklam i SVT skulle påverka programmen. 44 procent av de tillfrågade i den gruppen tror att programmen skulle bli sämre om SVT inför reklam. Bland samtliga tillfrågade trodde 35 procent att programmen skulle bli sämre med reklam.
Bland tittare över 50 år tror närmare 70 procent att innehållet skulle bli bättre med reklam eller inte skulle påverkas alls", skriver TT/Dagens Nyheter.
Kilde: TT/Dagens Nyheter
|
|
6.2.2001: Ja til klare regler for hva radio og TV kan sende - og når
De fleste svensker ønsker at regjeringen og riksdagen gir klare regler for hva som kan sendes i radio og TV, viser en riksdekkende undersøkelse fra Statistiska Centralbyrån.
Det dreier seg for eksempel om regler for beskyttelse av privatlivet og når programmer med voldsinnslag kan sendes.
Dagens Nyheter skriver at "... Drygt 80 procent av de som ringts upp instämmer helt eller delvis i påståendet att det ska finnas sådana regler. Drygt 70 procent instämmer i följande påstående:
`Det är bäst om det finns en oberoende myndighet som prövar om radio- och tv-företagen följer programreglerna - sådan prövning kan inte lämnas till företagen själva`.
Men kunskapen om vad Granskningsnämnden faktiskt får göra brister. En knapp tredjedel kunde ange någon av nämndens uppgifter. Av dessa trodde hälften felaktigt att nämnden kunde pröva program innan de sändes, vilket skulle innebära en form av förhandscensur", skriver Dagens Nyheter.
Granskningsnämnden för radio och TV får inn 400-500 anmeldelser av programmer per år, et tall som har holdt seg konstant de siste tjue årene. 20 prosent av klagene går videre til Granskningsnämnden.
Kilde: TT/Dagens Nyheter
|
|
3.2.2001: Internett kan åpne nytt marked for kortfilmerne
Internett kan åpne et helt nytt marked for kortfilmerne, mener Magnus Telander, festivalprodusent på Göteborgs filmfestival, som nettopp er avsluttet.
"En kortfilm är som en aptitretare. När den är av god kvalité vill man bara se mer. Men på svenska biografer hör det till undantagen att biopubliken får en läskande kortfilm före långfilmen", skriver TT/Dagens Nyheter.
-Filmbolagen vill hellre visa reklam än förfilmer och biopubliken har väl gett upp och accepterar att det är så," sier filmskaperen Per Carleson.
På filmfestivalen i Göteborg ble det vist 227 kortfilmerb, både dokumentar og fiksjon.
"Per Carleson har lyckats sälja in de flesta av sina filmer till tv och därigenom nått en stor publik, men de flesta kortfilmerna når inte utanför festivalernas värld.
Det kan Internet ändra på. Filmernas format lämpar sig utmärkt för distribution via nätet och det finns flera webbplatser som har specialiserat sig på att ha kortfilm som går att ladda ner så att man kan sitta hemma framför datorn och titta. En av de största är Atomfilms som har köpt upp rättigheter till filmer från hela världen.
En svensk webbplats för film är Paradiso. Utbyggnaden av bredband ger ännu bättre möjligheter att se film på nätet och flera nya webbplatser på gång.
Film i Väst planerar tillsammans med Göteborgs filmfestival en webbplats för kortfilmer.
-Vi hoppas kunna komma igång till våren, sier Magnus Telander til TT/Dagens Nyheter.
Kilde: TT/Dagens Nyheter
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
|
15.2.2001:
Copyright-direktivet vedtatt av Europaparlamentet
Etter tre års saksbehandling i EU-organene, under intens lobbyvirksomhet, vedtok Europaparlamentet 14. februar direktivet om copyright, som av Berlingske Tidende betegnes som "... et syvmile-skridt i den videre proces, som skal endeligt besegles af de 15 medlemslande."
Avisen skriver også at " Iagttagere vurderede i går (14. februar), at EU-parlamentarikernes ændringer i udspillet sandsynligvis ikke vil få landene til at vælte det - balancen mellem rettighedshavere, forbrugere og industrien er bevaret."
Information vurderer saken noe annerledes.
"Løs EU-jura om net-copyright" er tittelen på Informations kommentar. Information peker på at få var glade for kompromisset, verken forbrukerorganisasjonene eller musikkindustrien.
"Selv om EU-kommissær for det indre marked Frits Bolkestein i går hilste vedtagelsen velkommen, fordi den `afspejler en delikat balance`, så indrømmer hans talsmand, Jonathan Todd, over for Information, at den juridiske situation ikke bliver glasklar.
Europa-Parlamentet åbner nemlig op for, at de enkelte medlemslande selv kan regulere, hvordan retten til kopiering skal fastlægges via national lovgivning. Og det vil igen få indflydelse på Napster-problematikken om kopiering af musik-filer fra Internettet", skriver Information.
"Det bliver lagt op til, at kopiering kan være lovlig, hvis den sker på basis af en ikke-piratkopi, og at det ikke er via en kommerciel internet-hjemmeside. Oven i kommer så de betingelser, det enkelte lands regler stiller for ret til kopiering, og de varierer. F.eks. har briterne mere liberale regler end franskmændene," sier Todd til Information.
Den europeiske forbrukerorganisasjonen BEUC mener at retten til kopiering ikke vil være lik for alle EU-borgere. Dette vil også kunne hindre utviklingen av EUs planer om elektronisk handel, påpeker BEUCs direktør Jim Murray overfor Information.
"Under påskud af at ville hjælpe opadstræbende kunstnere favoriserer direktivet musikindustrien pø bekostning af forbrugere og fans", sier Murray til Information, som skriver at Parlamentets vedtak nå går videre til Ministerrådet, som sannsynligvis vil godkjenne det.
Kilde: Berlingske Tidende/Information
|
| 12.2.2001:
EU-seminarium om unga och medierna
Barn och unga i det nya medielandskapet är temat för det expert-seminarium, som genomförs i samarbete mellan EU-kommissionen och Kulturdepartementet, på Moderna museet i Stockholm den 12-13 februari, heter det i en pressemelding fra det svenske Kulturdepartementet.
220 experter från EU:s medlemsländer och kandidatländer deltar
med representanter för TV-företag och för IT-dataspels-och reklambranschen.
Syftet med seminariet är att diskutera barns och ungas situation i ett
medielandskap som snabbt förändras genom globalisering, snabb teknikutveckling och framväxten av nya medier. Frågan om TV-reklam
riktad till barn är en av de frågor som kommer att ventileras i de
workshops som arrangeras.
- I EU-direktivet TV utan gränser, förbjuds program som allvarligt kan skada barns utveckling. För övriga audiovisuella medier saknas den typen av bindande rättsakter som reglerar skyddet av minderåriga. I stället har branscherna getts möjlighet till självreglering. Men om de berörda branscherna inte lyckas åstadkomma ett system som skyddar barn från ett skadligt medieinnehåll måste medlemsstaternas folkvalda politiker agera för att säkerställa allmänintresset. Det yttersta ansvaret för skyddet av minderåriga kan medlemsstaternas regeringar aldrig frånsäga sig, säger kulturminister Marita Ulvskog inför seminariet.
Debatterna i plenum, måndag och tisdag förmiddag, är öppna för media,
medan diskussionerna i workshops är slutna.
Etter seminaravslutningen 13. februar sa kulturminister Marita Ulvskog, ifølge en pressemelding:
"- Vi har en god utgångspunkt för fortsatt arbete när det gäller barns skydd mot visst medieinnehåll - från våld till barnreklam. Positionerna
har flyttats fram.
- EU:s TV-direktiv ska revideras under nästa år. Till dess kommer barnfrågorna att stå högt på dagordningen.
- Idag finns det ett antal EU-länder som infört restriktioner också när det gäller barnreklam. Vi kommer nu att fortsätta verka för att det ska påverka TV-direktivets utformning", sa Marita Ulvskog avslutningsvis.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 9.2.2001:
Heron city-saken kan få følger for SFs Norgesetablering
Det har vakt oppsikt i Sverige at det nye flerkinosenteret Heron City i Stockholm ikke får leie film fra konkurrerende SF. Dette kan få resultater også for SFs framstøt i Norge, fremst i Oslo, som vil delprivatisere den kommunale kinodriften. SF ønsker å kjøpe en 30 prosents andel i Oslos kommunale kinoselskap, skriver Dagens Nyheter.
"- Jag är mycket kritisk till att samma bolag både distribuerar film och äger biografer, sier Oslo-byråd Trine Skei Grande til Dagens Nyheter, "... och menar att det är samma sak som om skivbolag också skulle äga och kontrollera konsertlokaler.
- Inom filmen finns en monopolisering som inte existerar i någon annan konstart, sier Skei Grande. Hun kaller ifølge Dagens Nyheter SFs tiltak i Stockholm for "ett hot mot både yttrandefriheten och den konstnärliga friheten".
I flere år har svenske SF forsøkt å etablere seg på det norske kinomarkedet, som fortsatt er preget av kommunal kinodrift. Resultatet er én SF-drevet kino i Tønsberg, en by langs Oslo-fjorden, ca. 80 kilometer sørvest for hovedstaden.
Også Lene Løken, direktør for de kommunale kinoenes samarbeidsorganisasjon Film & Kino, "... är stärkt i sin skepsis mot att filmproducenter och distributörer också ska vara biografägare", skriver Dagens Nyheter.
Avisen kan 20. februar melde at den kommunale Kino Z i Stavanger, Norges fjerde største by, har vraket SF som samarbeidspartner. "I stället blir det inhemska Det Norske Kinoselskap som får köpa 49 procent av Kino Z när bolaget delprivatiseras", skriver Dagens Nyheter.
Kilde: Dagens Nyheter
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
