| |
Danmark
| 30.5.2001:
Kulturministeren har oppnevnt et public service-råd
Henrik Søndergaard blir leder av kulturminister Elsebeth Gerner Nielsens public service-råd. "Dets opgave bliver at revidere public service-regnskaberne for DR og TV 2 og rådgive ministeren i spørgsmål om public service", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.
Rådets funksjonstid løper til 31. december 2004. Lederen for rådet, Henrik Søndergaard, er lektor ved Institut for film- og medievidenskab, Københavns Universitet. Han har i stor grad konsentrert sitt arbeid om public service-medienes situasjon og utviklingsmuligheter.
To av de sju medlemmene i rådet er oppnevnt av Samarbejdsforum for Danske Lytter- og Seerorganisationer.
Kilde: Kulturministeriet
|
| 18.5.2001:
Grønt lys for regionale filmfond
Kulturministeriet og Erhvervsministeriet har sammen tatt initiativet til en undersøkelse som konkluderer med at det kan gis grønt lys for regionale filmfond.
"På baggrund af undersøgelsen – der er et resultat af regeringens kultur- og erhvervspolitiske redegørelse fra november 2000 – nedsætter kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen og erhvervsminister Ole Stavad nu en task force, der skal gå i dialog med regioner, der ønsker at etablere regionale filmfonde i Danmark, som på længere sigt kan blive kommercielt selvbærende", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet og Erhvervsministeriet.
"Regeringen vil gerne være med til aktivt at udvikle filmerhvervet i hele Danmark. Derfor starter vi en dialog med både kommuner, amter og filmerhvervet om, hvordan regionerne kan udvikle en styrkeposition inden for film", sier erhvervsminister Ole Stavad.
"Der er en række økonomiske og juridiske hensyn at tage i forbindelse med oprettelse af regionale filmfonde, og det er derfor glædeligt, at vi med task forcen nu kan hjælpe regionerne videre i arbejdet. For film er bestemt et perspektivrigt erhverv at satse på for den enkelte region", heter det i pressemeldingen.
Les Undersøgelse af regionale filmfonde
Muligheder og barrierer for offentlig støtte
til regional filmproduktion
Kilde: Kulturministeriet og Erhvervsministeriet
|
| 15.5.2001:
Ordningen for dansk lokalradio og -TV fungerer etter hensikten
Rapporten fra arbeidsgruppen som har undersøkt ordningen for lokalradio og -TV konkluderer med at det ikke er behov for større endringer nå, heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet. Rapporten er nå sendt på høring.
"Arbejdsgruppen blev nedsat i henhold til medieaftalen 2001-2004. Den har bestået af sagkyndige inden for lokal radio og tv-området, som har haft til opgave at vurdere den nuværende tilskudsordning og organisering på lokal radio og tv-området, samt anvendelsen af lokale sendemuligheder", heter det blant annet i Kulturministeriets pressemelding.
Kilde: Kulturministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 22.5.2001: "TV-tittande illa för småbarn"
Småbarn bør ikke se fjernsyn i det hele tatt, og barn i alderen 3-7 år høyst én time per dag, mener barnepsykiater og professor Tuula Tamminen.
"Tamminen talade på Mannerheims barnskyddsförbunds Barnforum som avslutades i Helsingfors i dag (22.5). Förbudet motiverar Tamminen både med innehållsmässiga skäl och med att apparaten som sådan är opassande för barn", skriver YLE/Text-TV.
"Småbarn behöver växelverkan, vilket TV:n inte kan erbjuda, säger Tamminen. Forskare är också oroade för bildmassan som man tror kan skada hjärnans utveckling. Inte ens barnprogram rekommenderas", skriver YLE/Text-TV.
Kilde: YLE/Text-TV
|
| 21.5.2001: Halvering av konsesjonsavgiftene?
De kommersielle TV-selskapenes avgifter til YLE halveres fra drøyt 280 millioner FIM til drøyt 140 millioner FIM.
"Det föreslår den arbetsgrupp som har utrett finansieringen av TV-verksamheten. Enligt förslaget som lämnades till kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen (saml) skulle det nya systemet träda i kraft i juni 2002", skriver YLE/Aktuellt.
"Rundradions förvaltningsdirektör Jussi Tunturi konstaterar att arbetsgruppens rapport är en kompromiss. Den garanterar ändå Rundradions ställning som public service-bolag både språkligt och programmässigt. FST:s programdirektör Leif Jakobsson tror att situationen blir problematisk, men han tror inte att det svenska programutbudet försämras.
De kommersiella kanalerna kräver att avgiften slopas i sin helhet. Fyran och MTV3 betalar årligen ca 300 Mmk i året i koncessionsavgifter", skriver YLE/Aktuellt.
Kilde: YLE/Aktuellt
|
| 18.5.2001: Selektiv pressestøtte til 29 aviser
"Statsrådet har beslutat om utdelningen av understöd för nedsättning av transport-, distributions- och andra kostnader för tidningspressen", heter det i en pressemelding fra Kommunikationsministeriet.
"Samtidigt beslutades också om understöd för projekt som strävar efter att utveckla tidningarna. Sammanlagt 30 miljoner mark var reserverade för understödet. Statsrådet beviljade understöd åt 29 tidningar. Understödet beviljades den 17 maj.
Beslutet fattades i enlighet med presstödsnämndens förslag som har tagit i beaktande det understödsbelopp sökanden beviljades för ett år sedan och förändringar i sökandens ekonomiska situation under det år som gick", heter det blant annet i
pressemeldingen.
Kilde: Kommunikationsministeriet
|
| 16.5.2001: Forhandlinger mellom finske og svenske myndigheter om tilgang til SVTs digitale programmer
En arbeidsgruppe har utredet hvordan programmene fra Sveriges Television (SVT) kan ses i Finland etter at de analoge sendingene har opphørt. Programtilbudet må bli minst like bra som nå, men dette forutsetter forhandlinger mellom finske og svenske myndigheter, heter det i en pressemelding fra Kommunikationsministeriet.
Arbeidsgruppen, som besto av representanter for kommunikationsministeriet, Digita og YLE, overleverte rapporten til kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen 11. mai, som sa at
"... Förnyandet av tekniken får inte försämra programutbudet i Finland och Sverige". Det heter videre i pressemeldingen: "Minister Heinonen ämnar vara hålla kontakt med motsvarande ministrar och myndigheter i Sverige, så att man i god tid kan börja leta efter en lösning på frågan.
Syftet med förhandlingarna är att klargöra bl.a. upphovsrättskostnadernas rättvisa fördelning och huruvida Sverige ämnar avstå från sina krav på ett särskilt kort för den offentliga servicens digitala sändningar.
Det finns god tid för förhandlingar och dryftande av olika lösningar, för Sverige har ännu inte satt upp några målsättningar i fråga om en tidtabell för nedläggandet av analoga sändningar. Sveriges analoga sändningar kan i Finland ses även via digitala mottagare.
Sveriges sändare når ställvis ända till Österbotten och sydvästra Finland (det sk. spill over-fenomenet). Programmen på Sveriges television visas dessutom på två kanaler i Österbotten och fyra kanaler i södra Finland. Finlands televisions sändningar kan i Sverige ses i Storstockholm samt via flera kabelnätverk.
YLE betalar upphovsrättsersättning för att Sveriges television syns i södra Finland. Ersättningen är i år cirka 18 miljoner mark. Upphovsrättsersättningarna för Österbottens sändare betalas ur statens televisions- och radiofond.
I Sverige behöver man ett särskilt kort för att kunna se digitala sändningar. Av upphovsrättsliga skäl är det oklart huruvida kortet kan säljas utomlands. Sveriges regering har dock nyligen framfört att den offentliga servicens sändningar borde kunna ses fritt.
Arbetsgruppen behandlade inte de kommerciella kanalernas sebarhet, eftersom denna beror på de privata operatörernas beslut", heter det i pressemeldingen.
Les sammandrag: Mottagningen av televisionssändningar från Sverige efter digitaliseringen (pdf)
Kilde: Kommunikationsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Island
| 18.5.2001: Island ønsker utenlandske filmprodusenter velkommen
Islands handelsminister, Valgerdur Sverrisdóttir, har reist til Cannes-festivalen for å markedsføre ordningen som gjør det mulig for utenlandske produsenter å få refundert en del av kostnadene ved filmproduksjoner i Island.
Daily News from Iceland melder at handelsministeren håper ordningen, som tidligere er beskrevet i Medier i Norden, vil få flere produsenter til å legge produksjonene til Island, noe som også vil styrke den innenlandske filmindustrien.
Tiltaket er ikke ulikt hva andre land har innført for å trekke investeringer til seg, sier handelsministeren til Morgunbladid, og legger til at dette er nødvendig, om islandsk filmindustri skal kunne konkurrere med andre lands industrier.
Tiltaket er midlertidig, og vil bli evaluert i 2006.
Aftenposten er en av avisene som rapporterer fra Cannes om ordet islandske framstøtet.
Kilde: Daily News from Iceland/Aftenposten
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 31.5.2001: Én søknad om TV-konsesjon ved fristens utløp
Kulturdepartementet hadde fått én søknad om konsesjon for riksdekkende reklamefinansiert fjernsyn - fra TV 2 - da fristen for å søke utløp 30. mai kl. 14.00.
"I tillegg kan det komme inn søknader i posten", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.
"- Regjeringens siktemål er å sikre folk et godt fjernsynstilbud med kvalitetsprogrammer. Dessuten skal det betales for konsesjonen, og 25 mill. kroner av dette skal årlig gå til film- og fjernsynsproduksjon", sier kulturminister Ellen Horn ifølge pressemeldingen.
"- naden vil bli underkastet en grundig behandling. Det er ikke mulig å si hvor lang tid dette vil ta, men det vil skje på en forsvarlig måte og så raskt som mulig, understreker Horn.
Konsesjonen vil bli tildelt i løpet av 2001 og vil gjelde i sju år fra 2003.
De deler av søknadene som er offentlige vil bli lagt ut på Internett," heter det i pressemeldingen.
"- Det er overraskende at vi har fått inn bare en søknad. Ut fra det som er antydet av diverse aktører, hadde jeg ventet flere, sier ekspedisjonssjef Roy Kristiansen i Kulturdepartementet til Aftenposten.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 29.5.2001: Avgift på innspillbare cder utsettes
Kulturdepartementet utsetter en planlagt avgift på innspillbare cder, melder Aftenposten. I januar i år gikk et høringsutkast ut til berørte parter om en slik avgift, med svarfrist 4. april.
Noen dager etter høringsfristens utløp vedtok EUs ministerråd et direktiv som etablerer felles EU-regler for opphavsrettigheter. Departementets avdelingsdirektør Bengt O. Hermansen bekrefter overfor Aftenposten at dette medfører en avventende norsk holdning.
"- Dette er et direktiv som EU har forhandlet om siden 1997, og det er lagt opp mye bredere enn det vi gjorde i vårt høringsutkast", sier Hermansen til Aftenposten.
Han ser likevel ikke bort fra at norske myndigheter likevel kan innføre en avgift på innspillbare cder, i tråd med det som høringsutkastet la opp til:
"- Det er ett alternativ, og mest brukt i de landene som har en slik kompensasjon. Men det kan naturligvis tenkes at man finner et bedre alternativ.
Hvis direktivet blir en del av EØS-avtalen, må et eventuelt nytt forslag til norsk regelverk ut på en ny høring innen ett år", skriver Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
| 11.5.2001: Fornyelse på filmsektoren
"Staten avvikler sitt engasjement i Norsk Film AS og vil gjennomføre en rekke tiltak med sikte på fornyelse på filmsektoren. I forbindelse med Revidert nasjonalbudsjett (lagt fram 11.5) blir Stortinget bedt om å gi sitt samtykke til dette", heter det en pressemelding fra Kulturdepartementet.
Det framgår av meldingen at Norsk Film AS blir delt i et filmproduksjonsselskap, som vil omfatte prosjekter under utvikling og retten til navnet Norsk Film, og i det nye selskapet Filmparken AS. Filmparken skal bestå av de faste eiendommene til Norsk Film AS, selskapets filmstudio og produksjonsutstyr.
"Staten vil gjennom Filmparken beholde de kommersielle rettighetene til Norsk Films katalog på ca. 150 filmer (se meldingen nedenfor). I den videre forvaltning blir kulturpolitiske hensyn vektlagt", heter det videre.
"Kulturdepartementet ber også om fullmakt til å
opprette Norsk filmfond
opprette Norsk filmutvikling
avvikle Audiovisuelt produksjonsfond og overføre midlene til Norsk filmfond
avvikle Statens studiesenter for film og overføre budsjettmidler og personale til Norsk filmutvikling", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 31.5.2001: Morgenavisene har stor troverdighet, mener svenskene
Mer enn ni av ti svensker mener at morgenavisene er aktuelle, troverdige og bringer viktige nyheter, ifølge en Sifo-undersøkelse som er gjennomført på oppdrag av Tidningsutgivarna.
Dagens Nyheter/TT skriver at tallene også er dekkende for Sveriges Television og TV4. Undersøkelsen omfatter 7.000 personer og ble gjennomført i november 2000.
"Sju av tio anser att morgontidningen är underhållande och nästan lika många att den är stämningsskapande", skriver Dagens Nyheter/TT.
"Kvällstidningar anses, enligt undersökningen, något mindre pålitliga. Sex av tio tillfrågade instämmer helt eller delvis i påståendet att kvällstidningen är trovärdig. Ungefär lika många anser att kvällstidningen är underhållande. Siffrorna är dock högre bland unga läsare och bland folk som bor utanför storstäderna.
För gratistidningar är förtroendet ännu lägre. Knappt hälften av de tillfrågade anser att dessa är trovärdiga. Ännu färre - mindre än 40 procent - anser att gratistidningar är underhållande.
Betydligt roligare har de som tittar på SVT och TV4 - ungefär nio av tio anser att utbudet i dessa kanaler är underhållande", skriver Dagens Nyheter/TT.
Kilde: Dagens Nyheter/TT
|
| 22.5.2001: Maria Curman må gå fra stillingen som SVTs administrerende direktør
I et ekstraordinært møte 21. mai besluttet Sveriges Televisions styre at Maria Curman må gå fra stillingen som SVTs administrerende direktør med øyeblikkelig virkning.
Hovedårsaken var Maria Curman hadde aksjer i Modern Times Group, en konkurrent til SVT, uten å informere styret om dette.
"Till tf VD utsågs Kjell Kullberg, chef för SVT Utveckling sedan 1996", heter det i en pressemelding fra SVT.
"Styrelsen har vidare gett ordförande Allan Larsson och vice ordförande Anders Lindström i uppdrag att påbörja rekryteringen av en ny verkställande direktör. Samtidigt startar också rekrytering av en ny programdirektör för SVT.
Styrelsen beslöt också att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram regler för innehav av värdepapper för anställda i SVT. Gruppen kommer att ledas av Åke Bouvin, f d regeringsråd och ordförande vid Arbetsdomstolen, heter det blant annet i pressemeldingen fra SVT.
Kilde: Sveriges Television
|
| 21.5.2001: Auksjonering av sendetillatelser for kommersiell lokalradio avskaffes
"- Jag är mycket nöjd. Redan i 1994 års valrörelse lovade socialdemokratin att avskaffa auktionerna på lokalradiotillstånd. Det har varit en lång process men nu är vi äntligen där. Det betyder också bättre förutsättningar för ökad mångfald och lokal förankring i den kommersiella lokalradion", sier kulturminister Marita Ulvskog i en kommentar til at
Riksdagen har besluttet å endre vilkårene for tildeling av sendetillatelser til kommersiell lokalradio.
I en pressemelding fra Kulturdepartementet om de nye reglene som trer i kraft 1. juli 2001 heter det at:
"Regeringens förslag som antagits av riksdagen innebär bl a
-att de tidigare auktionerna på kommersiella lokalradiotillstånd upphör
- att egenproducerat och lokalt material i sändningarna kan ökas
- att ägarförhållandena kan beaktas vid tillståndsgivningen.
Varje tillståndshavare skall dagtid sända minst tre timmar eget material.
Tillstånden gäller i högst fyra år, men kan därefter förlängas med fyra år
i taget.
Koncessionsavgifterna för de nya tillstånden är 40 000 kr om året. För de befintliga lokalradiotillstånden skall den avgift som fastställdes vid auktionsförfarandet betalas även under kommande tillståndsperioder.
- Det känns bra att vi äntligen har fått ett nytt regelverk för den kommersiella lokalradion, säger Marita Ulvskog. Inom kort kommer jag att bjuda in lokalradiobranschen till runda-bords-samtal om erfarenheterna under de år den kommersiella radion hittills verkat".
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
|
23.5.2001:
Svensk syn på reklame rettet mot barn får støtte under Falun-møtet
"– Vi har fått ett starkare stöd i barnreklamfrågan än jag räknat med. Även mötet med kandidatländerna överträffade förväntningarna", sa kulturminister Marita Ulvskog ved avslutningen av det uformelle kulturministermøtet som varte fra 20. - 22. mai.
En pressemelding fra det svenske kulturdepartementet oppsummerer: "Mötet inleddes med ett särskilt möte med kandidat- och EES-länderna (sammanlagt 31 länder representerade) då den audiovisuella sektorns (mediernas) roll både för demokratin och den kulturella mångfalden betonades särskilt. Bevarandet och utvecklandet av en fri och oberoende public service radio och TV lyftes fram. Kandidatländerna uttryckte starkt stöd för de initiativ om ett utökat samarbete med kandidatländerna inom både det audiovisuella och det kulturella området som det svenska ordförandeskapet tagit.
Frågor som lyftes fram i diskussionen var bl.a.
· att kandidatländerna på ett tidigt stadium kan delta i gemenskapens program på kultur- och audiovisuella området.
· att fria och oberoende medier för bevarandet av kulturell mångfald är av största betydelse. Flera delegationer tog också upp risken för ägarkoncentration på medieområdet.
· Många kandidatländer redogjorde för sitt anpassningsarbete och lagstiftning och de problem man stött på i denna process, t.ex. relationen mellan en fungerande public service TV/ radio och marknaden.
Reklam riktad till barn
Många medlemsstater uttryckte ett stort intresse att diskutera frågan. Diskussionen visade också på ett brett stöd för att särskild hänsyn ska visas barn när det gäller reklam.
En del medlemsstater välkomnade en översyn av TV-direktivet i syfte att stärka reglerna om reklam riktad till barn. Andra medlemsstater menade att det regelverk som finns i TV-direktivet är tillräckligt och ger utrymme för de medlemsstater som vill att tillämpa strängare regler.
Enligt en studie som beställts av EU-kommissionen har en tredjedel av medlemsstaterna restriktioner när det gäller reklam riktad till barn.
Kulturfrågorna i ett utvidgningsperspektiv
Utbytet avseende konstnärernas villkor nämndes särskilt av några medlemsstater.
Medlemsstaterna konstaterade också att kandidatländernas deltagande i de gemensamma EU-programmen är en viktig fråga. Behovet av att tidigt påbörja diskussioner om nästa kulturramprograms syfte, uppbyggnad och innehåll betonades.
Public service radio och TV
Många medlemsstater välkomnade det svenska ordförandeskapets ambitioner att hålla uppe trycket i denna fråga. Det fanns en stor samsyn om vikten av att slå vakt om medlemsstaternas självbestämmande vad gäller public service och att inte tillåta en negativ inverkan till följd av EU:s konkurrensregler.
Kommissionens aviserade ett dokument i frågan senare i år", heter det til slutt i pressemeldingen.
Kilde: Det svenske kulturdepartementet
|
| 18.5.2001:
EUs kulturministrer møtes i Dalarna
"Kulturministrarna från EU:s medlemsstater har inbjudits till Dalarna (20. - 22. mai) för ett informellt kulturministermöte", heter det i en pressemelding fra det svenske kulturdepartementet.
"Mötet kommer att koncentreras till de audiovisuella frågorna. Bl.a. kommer frågor som rör radio och TV i allmänhetens tjänst, kulturell mångfald på filmområdet och skydd av minderåriga från skadligt medieinnehåll att diskuteras. Kulturministrarna från kandidatländerna och EES-länderna har bjudits in till ett särskilt möte med EU:s kulturministrar. Dagen före mötet arrangeras även ett öppet möte i Folkets Hus i Falun. Där får allmänhet och medier möjlighet att debattera med några av ministrarna.
Information om de frågor som kommer att diskuteras finns på det svenska ordförandeskapets hemsida," heter det i pressemeldingen.
"EU:s tv-direktiv ska få svensk profil", sier kulturminister Marita Ulvskog, vert for møtet,
i en kommentar
til
Svenska Dagbladet.
I en pressemelding fra det svenske kulturdepartementet ved møtets avslutning heter det at "... Den audiovisuella sektorns (mediernas) roll både för demokratin och den kulturella mångfalden betonades särskilt. Bevarandet och utvecklandet av en fri och oberoende public service radio och TV lyftes fram. Kandidatländernas stöd för de initiativ som det svenska ordförandeskapet tagit för utbyte av information och erfarenhet inom kultur- och medieområdet var mycket starkt.
Övriga frågor som lyftes fram i diskussionen var bl.a.
· att kandidatländerna på ett tidigt stadium kan delta i gemenskapens program på kultur- och audiovisuella området.
· att fria och oberoende medier för bevarandet av kulturell mångfald är av största betydelse. Flera delegationer tog också upp risken för ägarkoncentration på medieområdet.
· Många kandidatländer redogjorde för sitt anpassningsarbete och lagstiftning och de problem man stött på i denna process, t.ex. relationen mellan en fungerande public service TV/ radio och marknadskrafterna.
– Vi har också haft en mycket intressant och givande diskussion om TV-reklam riktad till barn. Diskussionen visade på ett brett stöd för att särskild hänsyn måste visas barn när det gäller TV-reklam. När det gäller nivå och inriktning på nuvarande EU-regler uttrycktes skilda uppfattningar bland medlemsstaterna. Dagens diskussion var dock en positiv överraskning som helhet", sier kulturminister Marita Ulvskog ifølge pressemeldingen.
Kilde: Det svenske kulturdepartementet/
Svenska Dagbladet
|
| 18.5.2001:
EUs nye støtteordninger for audiovisuell industri omfatter en milliard euro
Viviane Reding, EU-kommissær for utdanning og kultur, og Philippe Maystadt, president for den europeiske investeringsbanken, the European Investment Bank, EIB, har diskutert nye støtteordninger med potensielle investorer og profesjonelle innen den audiovisuelle industrien under en rundebordsdiskusjon 17. mai i Cannes.
To muligheter er aktuelle; en pakke kalt "i2i Audiovisual" og en kombinasjon av denne pakken og støtte fra Media Plus-programmet.
"i2i Audiovisual" er ventet å kunne gi inntil € 600 millioner i en treårsperiode, mens Media Plus-budsjettet er på € 400 millioner, framgår det av pressemeldingen fra EU-kommisjonen.
I en annen pressemelding legger EU-kommisjonen fram resultater av virksomheten til Media II-programmet (1996-2000), og en oversikt over hvilke filmer som er Media-støttet i Cannes-festivalen 2001.
Kilde: EU-kommisjonen
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
|
