| |
Danmark
| 27.3.2001:
Den fjerde landsdekkende radiokanalen tildelt DR
Radio- og tv-nævnet har bestemt at DR skal få den fjerde landsdekkende radiokanalen. I alt seks søknader om å drive denne kanalen var kommet inn.
"Efter udbuddet skal kanalen være en nuanceret public service-orienteret
kanal med klassisk musik, suppleret med præsentation af rytmisk musik, jazz
og dansk musik, kulturprogrammer, samfunds- og debatprogrammer", heter det i DRs nyhetsbrev.
Avisgrupperingen som omfatter Det Berlingske Officin, Politiken og Jyllands-Posten, vil ikke delta i kampen om den femte kanalen, selv om lederen for Radio- og tv-nævnet mener alliansen har gode sjanser til å få den, skriver Berlingske Tidende.
"Tirsdag 3.april
kl. 18.50 går DR i luften med testsendinger på en række af de frekvenser,
der indgår i det fjerde landsdækkende sendenet", melder DRs nyhetsbrev.
Kilde: DRs nyhetsbrev/Berlingske Tidende
|
|
22.3.2001:
Delrapport om evaluering av tilskuddsordningen for lokalradio og -TV
Nå foreligger delrapporten fra Kulturministeriets evaluering av tilskuddsordningen for lokalradio og -TV.
"Delrapporten indeholder blandt andet en redegørelse for de bevillings- og forvaltningsmæssige erfaringer efter den første uddeling af tilskud efter en omlægning af tilskudsordningen fra andet halvår af 1999", heter det i Kulturministeriets nyhetsbrev nr. 3/ 2001.
"Den endelige slutrapport vil omfatte en beskrivelse og analyse af ordningens administrative forhold, de lokale stationer og deres omgivelser samt analyser af de programmer, som via støtteordningen har modtaget tilskud. Slutrapporten udkommer i begyndelsen af 2002.
Evalueringen udføres af medieforskerne lektor Per Jauert, århus Universitet og Docent Ole Prehn, Aalborg Universitet, heter det i nyhetsbrevet.
Kilde: Kulturministeriets nyhetsbrev nr. 3/2001
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 28.3.2001: TV-apparatfabrikken i Åbo rammes av digitaliseringsusikkerhet
Det ser dystert ut for Finlands eneste TV-apparatfabrikk, melder YLEs Internytt. Mange av de ansatte er allerede permittert, og oppsigelser kan komme ganske snart.
"Orsaken är den dåliga åtgången av TV-apparater, vilket beror på digitaliseringsdiskussionen", sier Åbofabrikens direktör Kalervo Korvensyrjä til YLEs Internytt.
"Marknaden i Finland minskade enligt Korvensyrjä med 30 procent i januari och februari och han befarar att utvecklingen fortsätter under resten av året.
Såväl Korvensyrjä som TV-industrin försäkrar att konsumenterna inte behöver vara rädda för att köpa en analog TV. Analoga TV-mottagare kan användas i många år framöver, förutsatt att de kopplas ihop med en digital mottagare, en så kallad digitalbox.
Nyaste, finaste och bildformatet 16:9, är Korvensyrjäs recept på en framtidsanpassad TV-apparat", skriver Internytt.
Kilde: YLEs Internytt
|
| 22.3.2001: Utredning av mulighetene for å se svenske digital-TV-sendinger i Finland
"Vid kommunikationsministeriet utreds som bäst möjligheterna att efter digitaliseringen se Sveriges och Finlands televisionssändningar över gränserna", heter det i en pressemelding fra Trafikministeriet.
"Kommunikationsminister Olli-Pekka Heinonen påbörjade utredningen eftersom man speciellt inom de svenskspråkiga områdena i Finland har varit bekymrad över programmens sebarhet.
även under tiden för de digitala sändningarna är det tekniskt möjligt att se program som sänds i grannländerna. Vid ministeriet kartläggs de kostnader som medförs av möjligheterna att se Sveriges digitala televisionssändningar. Samtidigt utreds frågor i anslutning till upphovsrättsavgifter, teknik och frekvenser.
Man har befarat att det kommer att bli svårare att se Sveriges televisionssändningar om man i Finland inte har tillgång till de kort som behövs för dekodning av sändningarna. I Sverige har man åtminstone inte än så länge börjat tillämpa den öppna sändningsstandard som Finland valt.
För närvarande sänds Sveriges televisionsprogram på två stationer i österbotten och på fyra stationer i södra Finland. Finlands televisionssändningar kan ses i Stockholm och i flera kabelnät.
Sverige har ännu inte fastställt någon tidtabell för när de analoga sändningarna skall upphöra. I Finland är målet att upphöra med de analoga sändningarna 2006. Till dess kan programmen ses som hittills.
Utredningen skall överlämnas till minister Heinonen den 11 maj. Efter det ämnar Heinonen diskutera frågan med Sveriges näringsminister och med myndigheterna", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Trafikministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norge
| 29.3.2001: Regjeringens langtidsprogram gir grunnlag for økt satsing på kultursektoren
Regjeringen har lagt fram et langtidsprogram for perioden 2002 – 2005.
For kultursektoren innebærer programmet et grunnlag for en offensiv satsing, peker kulturminister Ellen Horn på i en pressemelding.
I pressemeldingen framholdes det at uavhengige medier er samfunnets hovedarena for meningsbrytning og kulturformidling. I den sammenheng pekes det på at lokalavisene har en viktig funksjon for å sikre lokaldemokratiet.
Det heter i pressemeldingen: "Regjeringens mål er at NRKs sterke posisjon som allmennkringkaster skal opprettholdes også i en digital tidsalder.
Det må sikres et godt tilbud av norskprodusert informasjon og underholdning gjennom mediene, spesielt viktig er programmer for barn og unge.
Det norske språket er utfordret i informasjonssamfunnet. Regjeringen vil satse på forskning, utvikling og tilpasning av kommunikasjons- og informasjonsprodukter til norsk språk.
Offentlige støtteordninger til filmproduksjon er nødvendig for å opprettholde en egen filmproduksjon. Regjeringen arbeider med en omfattende omlegging og effektivisering av filmstøtteordningene og forvaltningen av disse. Målet er mer publikumsvennlige filmer, samtidig som den mer eksperimentelle, kunstneriske dimensjonen ivaretas. Kontinuitet i det europeiske filmsamarbeidet er også viktig", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 29.3.2001: Ny utlysing av konsesjon for riksdekkende reklamefinansiert fjernsyn
Konsesjonen for å drive riksdekkende reklamefinansiert fjernsyn, som TV 2 har i dag, er lyst ut på ny. nadsfrist er satt til 30. mai. "Konsesjonen vil bli tildelt i løpet av 2001 og vil gjelde i sju år fra 1. januar 2003. Forutsetningen om lokalisering i Bergen av kanalens hovedkontor og sentrale nyhetsredaksjon blir videreført", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.
"Vi setter krav til et godt og variert programtilbud. Det skal være norske kvalitetsproduksjoner, nyhets- og aktualitetsstoff, drama og underholdning, barneprogrammer og programmer på samisk. På denne måten setter vi seerne i fokus når det skal tildeles ny konsesjon for riksdekkende reklamefinansiert fjernsyn", sier kulturminister Ellen Horn i forbindelse med utlysingen.
"Det har vært lagt vekt på tre forhold under regjeringens behandling av konsesjonssaken:
Sikre folk godt kvalitetsfjernsyn.
Det skal betales for konsesjonen ettersom den har en høy verdi.
25 mill. kroner av denne betalingen skal årlig øremerkes film- og fjernsynsformål.
Konsesjonæren skal betale 150 mill. kroner ved tildeling av konsesjonen. I tillegg kommer en årlig inntektsavhengig avgift," heter det blant annet i pressemeldingen.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 28.3.2001: Halvparten av befolkningen bruker internett, færre leser aviser
Statistisk sentralbyrås Norsk mediebarometer for året 2000 viser at
48 prosent av den norske befolkningen bruker internett i løpet av en gjennomsnittsuke, og at 52 prosent har tilgang til Internett hjemme. Én av fire bruker hjemme-PC i løpet av en dag, og bruken øker særlig blant eldre menn.
Derimot minsker antall nordmenn som leser aviser, slik det har gjort på 1990-tallet. På en gjennomsnittsdag i 2000 var det én av fire nordmenn som ikke leste aviser. Det er også blitt færre som hører på radio, mens flere bruker internett og tekst-TV.
Kilde: Statistisk sentralbyrå
|
| 20.3.2001: NRK-styret har funnet en ny kringkastingssjef
"NRKs styre har tilsatt John G. Bernander som ny kringkastingssjef. Bernander er 43 år og kommer fra en lederstilling i assuranseselskapet GARD. Bernander begynner i stillingen som kringkastingssjef 15. juli", heter det i en pressemelding fra NRK, sendt ut 19. mars.
Kulturminister Ellen Horn sier i en pressemelding at valget er "... spennende og fremtidsrettet. Jeg føler meg trygg på at NRK-styret gjennom sin grundige, helhetlig vurdering har funnet en person som kan takle de store utfordringer NRK står overfor.
- John G. Bernanders brede samfunnsmessige forankring og ledererfaring fra rikspolitikken og næringslivet gir et godt grunnlag for å lede NRK inn i en ny tid, sier Horn.
- Jeg gratulerer også styreleder Anne Carine Tanum og styret med at tilsettingsprosessen er gjennomført på en ryddig måte", sier kulturminister Horn i pressemeldingen.
Kilde: NRK/Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 30.3.2001: Forslag fra Mediegrundlagsutredningen; utvidet grunnlovsbeskyttelse for overføringer via internett
Mediegrundlagsutredningen har overrakt sin betenkning ”Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet. Utvidgat grundlagsskydd och andra frågor om tryck- och yttrandefrihet” til statsråd Britta Lejon.
Det framgår av pressemeldingen at det foreslås
1. Utvidgat grundlagsskydd för Internetanvändning
Tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ger i dag ett särskilt grundlagsskydd åt yttrandefriheten i tryckta skrifter respektive radio och TV, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar, t.ex. cd-rom-skivor. Även massmedieföretags databaser skyddas av YGL under vissa förutsättningar." Komitéen
foreslår at YGLs beskyttelse utvides til WWW-baserte sendinger og print on demand-virksomhet.
Massemedieselskap har automatisk beskyttelse (som nå).
"2. Ingen utvidgning av TF:s brottskatalog
Med anledning av det s.k. Aftonbladsmålet behandlar kommittén frågan om ytterligare brott, främst olaga hot, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak och brott mot medborgerlig frihet, bör upptas som tryck- och yttrandefrihetsbrott i den s.k. brottskatalogen i TF och YGL så att de blir straffbara även när de begås i ett grundlagsskyddat medium, t.ex. en tidning. Kommittén anser att det inte finns tillräckliga skäl, i vart fall för närvarande, för att uppta ytterligare brott som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
3. Utökad s.k. must carry-princip
I YGL föreslås ändringar i fråga om nätägarens rätt att ensam bestämma över sitt nät vilka innebär att det blir tillåtet med regler i vanlig lag om skyldighet att upplåta utrymme i näten för annans teletjänster." Tillatelsen dekker blant annet regler i teleloven om samtrafikk.
"4. Ändrade preskriptionstider
Kommittén föreslår att preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrott i tekniska upptagningar utan ursprungsuppgifter skall vara den enligt brottsbalken".
Dette medfører lengre tid enn i dag.
"5. Vissa andra justeringar av grundlagsreglerna
I beslagsreglerna görs smärre ändringar, bl.a. grundlagsfästs rätten till domstolsprövning",heter det blant annet i
pressemeldingen fra Justitiedepartementet.
Kilde: Justitiedepartementet
|
| 22.3.2001: Public service-proposisjonen Radio och TV i allmänhetens
tjänst 2002-2005 er presentert
Public service-proposisjonen som ble lagt fram 22. mars foreslår tydeligere retningslinjer for programvirksomheten til Sveriges Radio, Sveriges Television og Sveriges Utbildningsradio for de kommende fire årene.
Også de økonomiske rammene trekkes tydeligere opp, framgår det av pressemeldingen fra Kulturdepartementet; med to prosents økning per år og i tillegg én milliard kroner fordelt på selskapene i fireårsperioden.
Det heter i pressemeldingen fra Kulturdepartementet at "År 2002 föreslås SVT, UR och SR tilldelas sammanlagt 6 265 miljoner kronor.
Av reformmedlen beräknas SVT tillföras 76 miljoner kr i `kvalitets-medel`, 100 miljoner kr för digitala program och 27 miljoner kr för en `förlängning` av programverksamheten på miljoner kr till Internet. UR beräknas tillföras 11 miljoner kr till Internet. SR beräknas tillföras 43 miljoner kr i kvalitetsmedel, 23 miljoner kr till digital programverk-samhet och 20 kvalitetsproduktion- och digital verksamhet.
Samtliga riksdagspartier står bakom riktlinjerna för programverksamheten. Finansieringsförslagen stöds av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet,"
heter det blant annet i pressemeldingen.
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
|
28.3.2001:
Sveriges kulturminister er urolig over EU-kommisjonens oppfatning av public service
"- Det är oroande att EU-kommissionen tycks uppfatta radio och TV
i allmänhetens tjänst som en verksamhet av snävt ekonomiskt intresse. För oss är public service något helt annat och mycket större: En verksamhet av allmänt demokratiskt intresse", sa Sveriges kulturminister Marita Ulvskog under EBUs (European Broadcasting Union) konferanse i Brussel. Temaet var "Public service in
e-Europe".
I en pressemelding fra det svenske kulturdepartementet heter det at "... EU-kommissionen har aviserat att den inom kort kommer att presentera en redogörelse för hur den fortsatt kommer att behandla frågor om public service.
- Jag kan försäkra er att vi under det svenska ordförandeskapet kommer att följa detta med största uppmärksamhet. Vi förbereder också en politisk diskussion kring frågan inom kulturministerrådet senare i vår, sa kulturministeren ifølge pressemeldingen
Kilde: Det svenske kulturdepartementet
|
| 28.3.2001:
Europeisk innholdsproduksjon for digital distribusjon må få bedre rammevilkår
De europeiske produsentene av innhold for de digitale distribusjonskjedene har et enormt potensial, og det gjelder å finne de riktige måtene å utløse det på. Det understreket Erkki Liikanen, EU-kommissær for næringsutvikling og utvikling av informasjonssamfunnet, i en tale til en EBU-konferanse i Brussel 27. mars, som hadde temaet public service-tjenester i eEuropa.
Om europeerne skal lykkes, må en rekke forhold legges til rette; ikke minst det legale rammeverket må på plass, pekte kommissær Liikanen på. Teknologien må utvikles slik at alle distribusjonssystemer fungerer på tvers av ulike plattformer.
Ikke minst må forholdene legges til rette for at kreative og innovative krefter skal slippe til for å utvikle innhold som samsvarer med europeiske brukerbehov. Om det ikke finnes attraktivt innhold, kan de nye mediene miste tiltrekningskraften, framholdt kommissær Liikanen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
|
|
|
|
|
