| |
Norge
| 15.11.2001:
Den norske kinostrukturen er i forandring
Norges unike kommunale kinosystem er i forandring. Samarbeid med private eiere og nye modeller for kinodrift er aktuelt for en rekke norske kommuner, og om ett år kan nesten halvparten av de største kinoene i Norge være helt eller delvis privateide, skriver Aftenposten.
"Flere i bransjen spår at salg til eller samarbeid med private kinoselskaper vil gi flere kinosaler, men investeringene vil også føre til dyrere billetter. I Sverige og England, som har utstrakt privateid kino, koster billettene 50 prosent mer enn i Norge", skriver Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
| 15.11.2001:
Schibsted-konsernet må tåle nye, store underskudd
Sjefen for et av Nordens største mediekonserner, Kjell Aamot i Schibsted, "... ser fem svarte kvartaler foran seg", skriver Aftenposten.
Annonseinntektene svikter, og dette må føre til utgiftskutt og nedbemanning, ifølge konsernsjefen, som må konstatere at tredje kvartal 2001 førte til et underskudd for konsernet på 284 millioner kroner (før skatt). I tredje kvartal 2000 var det et underskudd på 78 millioner kroner.
"Tyngst drar Internett-portalen Scandinavia Online (SOL) ned. Men både flaggskipet Aftenposten og gratisavisene i Europa trekker ned. Aftenposten mistet 11 000 i opplag og gikk med 112 millioner i underskudd i tredje kvartal. Gratisavisene på kontinentet drar ned omtrent like mye. Også Svenska Dagbladet går med dundrende underskudd.
Lyspunktet er VG med opplagsøkning og realt overskudd. Den svenske avisen Aftonbladet har midt i en vanskelig tid greid å øke opplaget kraftig, men går i minus", skriver Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
| 9.11.2001:
Samarbeidsregjeringen foreslår et kulturbudsjett på samme nivå som den avgåtte regjeringens
"Samarbeidsregjeringa held løyvingane til kulturformål på same nivå som foreslått av Stoltenberg-regjeringa", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet i anledning framleggingen av samarbeidsregjeringens budsjettforslag.
I en pressemelding om pressestøtten sies det at "... Regjeringa held fast på at dagspressa skal få kompensasjon for inntektstapet som følgje av nye retningslinjer for statleg annonsering av ledige stillingar. Dette gir ein auke på 54,5 mill. kroner til 234,5 mill. kroner i produksjonstilskot i høve til vedteke budsjett for 2001.
33,3 mill. kroner som vart foreslått av Stoltenberg-regjeringa i auka produksjonstilskot ut over dette, blir foreslått stroke. Løyvingane til `ymse publikasjonar` får ein auke på 3,3 mill. kroner i forhold til St.prp. nr. 1, noko som mellom anna aukar støtta til informasjonsverksemda i dei politiske partia.
Regjeringa legg til grunn at støtta til dei minste avisene bør aukast. Kulturdepartementet kjem tilbake til dette i samanheng med utforminga av nye forskrifter om tilskot til produksjon av dagsaviser".
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 9.11.2001:
Regjeringen vil ikke gå videre med anbudene på etablering av en nasjonal nettbasert kunnskapsbase
"Regjeringen ønsker bred vurdering av hvordan det felles norske informasjonsgrunnlaget kan sikres på nettet. Regjeringen har besluttet å ikke gå videre med noen av anbudene på nasjonal kunnskapsbase, blant annet på grunn av høye kostnadsrammer, usikkerhet om hvilke verdier staten vil sitte igjen med etter prøveperioden og utsikter til varig statlig finansiering", heter det i en pressemelding fra Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet.
"De to tilbyderne, Kunnskapsforlaget ANS og en samarbeidsgruppe bestående av J.W.Cappelens Forlag A.S., Stiftinga Det Norske Samlaget, Schibsted Multimedia AS, Norsk Rikskringkasting AS og Nasjonalbiblioteket, ble orientert om dette under et møte hos statsråd Kristin Clemet torsdag ettermiddag (8.11.2001).
Regjeringen mener at sikring av kilder til generell kunnskap på norsk, samt kunnskap om Norge og norske forhold på nettet, må vurderes i et bredere perspektiv: - Det er nødvendig å sikre det felles norske informasjonsgrunnlaget i IT-samfunnet. Det videre arbeidet vil bli knyttet til det interdepartementale IT-politiske samarbeidet eNorge og arbeidet med å skaffe norsk innhold på nettet. Kulturnett Norge, Skolenettet og videreutvikling av digitale læremidler vil være sentrale elementer. Det vil bli lagt vekt på en nær dialog med private og offentlige aktører på feltet," sier statsråd Kristin Clemet ifølge pressemeldingen.
14.11.2001:
"I går (13.11.2001) måtte Kunnskapsforlaget gå til midlertidig nedleggelse av Store Norske Leksikon, etter at den nye regjeringen avslo 60 millioner kroner til databasen. Nå kan det gå mot oppsigelser i forlaget", skriver Dagsavisen.
"- Dette er det eneste store leksikonet i Norge, og når det ikke opprettholdes, mister man Norges eneste nasjonale kunnskapsbase. Vi er nødt til å kutte 20 årsverk hvis ikke regjeringen omgjør sitt vedtak", sier administrerende direktør i Kunnskapsforlaget, Kristin Weidemann Wieland til Dagsavisen.
16.11.2001: Sterke reaksjoner fra mange hold har satt politikere fra mange partier i sving med å finne en løsning.
"Den politiske tyngdekraften har så godt som sikret en norsk digital kunnskapsbase. Partene drøfter løsning med statsråd Clemet mandag (19. november), og Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet) lover penger", skriver Aftenposten.
Kilde: Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet/Dagsavisen/Aftenposten
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 14.11.2001: Det analoge jordbundne TV-nettet legges ned i 2007, foreslår Digital-TV-kommittén
"Digital TV – modernisering av marknätet" er tittelen på betenkningen fra Digital-TV-kommittén.
Komitéens analyser viser at digitaliseringen av marknettet er riktig og nødvendig, går det fram av pressemeldingen fra Kulturdepartementet.
"– Övergången till digital distribution är en självklar utveckling av TV-mediet. Alla verkar vara överens om att det är orimligt att behålla analoga system för TV-distribution när alla andra typer av kommunikations-system digitaliseras", sa Ann-Christin Nykvist, ordförande i Digital-TV-kommittén i forbindelse med leveringen av betenkningen til kulturminister Marita Ulvskog.
"Ju snabbare de analoga sändningarna kan avvecklas desto större blir de samhällsekonomiska besparingarna. Man sparar över 500 miljoner kr om året. Kommittén anser därför att övergången till digitalteknik skall stimuleras", heter det i pressemeldingen.
"Kommittén föreslår att moderniseringen av marknätet fullföljs genom att:
- de digitala sändningarna av public service-programmen byggs ut till full befolkningstäckning, dvs. 99,8 procent,
- det övriga sändningsutrymmet byggs ut så långt som är tekniskt och kommersiellt möjligt och att programföretag som eftersträvar stor räckvidd ges företräde vid tillståndsgivningen,
- de analoga marksändningarna avvecklas år 2007,
- aktörerna verkar för en öppen gemensam standard så att det år 2007 finns både enklare och mer avancerade avkodare på marknaden,
- en beredning stimulerar övergången till digital teknik.
För att få en effektiv sändningsverksamhet föreslås att:
- en stor del av sändningskapaciteten upplåts åt en extern aktör som själv får sätta ihop vilka TV-program som skall ingå,
- tillståndsgivningen delegeras till en myndighet,
- sändningstillstånden under nästa period gäller i tio år,
- public service-företagens program sänds okrypterat och kostnadsfritt utöver TV-avgiften,
- regeringen vid revideringen av EU:s TV-direktiv verkar för att sändarlandsprincipen ses över.
En majoritet med bred parlamentarisk förankring (v, s, mp, c, kd) står bakom kommitténs förslag. Två reservationer (fp, m) har lämnats till betänkandet", heter det i pressemeldingen.
Les SOU 2001:90 del 1 (1140K, *.pdf-fil)
Les SOU 2001:90 del 2 (1177K, *.pdf-fil)
"Bäddat för nytt digitalt tv-bråk", er tittelen på Dagens Nyheters artikkel, der
SVTs administrerende direktør, Christina Jutterström, sier at digital-tv-kommitténs forslag är "alltför långdraget". Hun vil blant annet gå inn for å legge ned det analoge nettet allerede i 2004, framgår det av Dagens Nyheters artikkel.
Kilde: Kulturdepartementet/Dagens Nyheter
|
| 13.11.2001:
"Public service är bredd och nåbarhet"
Programdirektøren for Finlands svenskspråklige fjernsyn, Leif Jakobsson, er utnevnt til ny programdirektør for Sveriges Television, SVT. Dermed er den todelte ledelsen i SVT klar, mellom den administrative lederen Christina Jutterström, som tiltrådte for noen måneder siden, og programdirektøren, Leif Jakobsson.
I forbindelse med utnevnelsen av Jakobsson sier Jutterström til Dagens Nyheter at
"... SVT ska stå för bred underhållning och nyheter". Hun er bekymret over at ungdommen ikke er trofaste SVT-seere og Dagens Nyheter skriver at "Genom ett ungdomsråd ska hon försöka fånga de unga tittarna".
Leif Jakobsson har en foreløpig programerklæring for public service-selskapet SVT, skriver Svenska Dagbladet:
"- Ja, bredd och nåbarhet är grunden, och uppgifterna är att informera, underhålla och, ja, faktiskt också undervisa. Och vi ska stå som garanter för den journalistiskt kritiska debatten i samhället, säger han.
- Jag tycker för övrigt att de nordiska ländernas public service-tv är mycket bra, jämfört med det övriga Europa. Våra kanaler hör till dem som är starkast profilerade".
Kilde: Dagens Nyheter/Svenska Dagbladet
|
| 9.11.2001:
Analyse av behovet for styrking av kabel-TV-abonnentenes innflytelse
Kulturdepartementet har mottatt en bestilt analyse "... av behovet av lagregler för att stärka abonnenternas inflytande över programutbudet i kabel-TV-nät". Analysen kommer i form av en promemoria, skrevet av Greger Lindberg som er direktør for Granskningsnämnden för radio och TV.
Av Lindbergs konklusjon går det fram at "... (För) att konsumenternas underläge gentemot kabel-TV-företagen
skall brytas krävs att en verklig konkurrenssituation föreligger,
dvs. att konsumenten har möjlighet att välja inte bara om
han skall abonnera på en kanal eller ett paket kanaler, men också
vem som skall leverera tjänsten.
Enligt min mening bör det därför
utredas om inte kabelnäten skulle kunna öppnas för konkurrens
mellan olika innehållsleverantörer genom någon form av
samtrafikskyldighet. Detta omfattas dock inte av mitt uppdrag".
Les promemoria Ds 2001:52 (*.pdf-fil 260K)
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 14.11.2001: Engelskspråklige internett-brukere i mindretall, for første gang
Ifølge en rapport om internett-bruk, utarbeidet av United States Internet Council i samarbeid med International Technology and Trade Associates, utgjør brukere med engelsk som morsmål nå under halvparten av det totale antall brukere, skriver Politiken.
"Kun 45 procent af nettes brugere har engelsk som modersmål, hvilket ikke mindst skyldes mange nye brugere i Sydøstasien. Det fremgår desuden af rapporten, at der globalt set nu er over 500 millioner mennesker, der har adgang til Internettet, og at informationskløften mellem A- og B-holdet indsnævres i USA.
Her har 52 procent af den sorte befolkning nu adgang til Internettet, hvilket er en stigning på ikke mindre end 35 procent i forhold til sidste år - den gennemsnitlige stigning for alle befolkningsgrupper i USA var på 15 procent. Den hvide del af befolkningen er dog stadig førende i informationskapløbet, idet knap 60 procent har adgang til Internettet", skriver Politiken.
Kilde: Politiken
|
| 14.11.2001: AOL Time Warner og Sony vil samarbeide for å utvikle internett-relaterte produkter
To giganter, AOL Time Warner og Sony, vil samarbeide for å utvikle internett-relaterte produkter som kan gi forbrukerne muligheter til å utnytte hjemme-elektronikk; som TV-apparater, stereo-utstyr og datamaskiner, med bredbånd som bærende element, melder Europemedia.
I mer enn ett år har selskapene diskutert mulightene for å bygge en allianse som kan utnytte den økende utbredelsen av både bredbånd og hjemmenettverk. Nærmere detaljer om hva slags produkter og tjenester AOL Time Warner og Sony ser for seg er ikke kjent, men planene skal inkludere utviklingen av en felles nettleser (browser), bygd på eksisterende teknologi.
Kilde: Europemedia
|
| 14.11.2001: EU-kommisjonen skal undersøke om Portugals public service-selskap RTP har mottatt ulovlig statsstøtte
Har Portugals public service-selskap Radio Televisão Portuguesa SA (RTP) mottatt ulovlig (ifølge EUs regelverk) statlig støtte i perioden 1992 - 1998? Den privateide konkurrenten Sociedade Independente de Comunicação SA (SIC) har tidligere sendt tre klager (i 1993, 1996 og 1997) til EU-kommisjonen med påstand om at RTP har fått skjult statsstøtte som virker konkurransevridende. I 1996 avviste kommisjonen saken; den kunne ikke se at det var gitt statsstøtte slik SIC hevdet.
Våren 2000 opphevet EF-domstolen - Retten i Første Instans - EU-kommisjonens kjennelse. På bakgrunn av dette har EU-kommisjonen åpnet nye undersøkelser av RTPs mulige statsstøtte, skriver EU-kommisjonen i en pressemelding.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 12.11.2001: Europarådet vil forby spredning av rasistiske budskap og hatpropaganda via internett
Europarådet (med 43 medlemsstater), som arbeider med å få vedtatt en konvensjon om cyberkriminalitet, ønsker en protokolltilføyelse eller en tilleggsavtale til konvensjonen, om forbud mot spredning av rasistiske budskap og hatpropaganda, skriver Online Journalism.com/New York Times.
Konvensjonen skal ratifiseres på et møte i Budapest senere i denne måneden. Barnepornografi, bedrageri og hacking anses som cyberkriminalitet ifølge konvensjonen.
USA, som også skal skrive under på konvensjonen, har meldt at det ikke kan komme på tale å inkludere forbud mot rasistiske budskap og hatpropaganda i hovedteksten til konvensjonen, fordi det vil innebære et brudd med det første tillegget til den amerikanske grunnloven, skriver New York Times.
Kilde: Online Journalism.com/New York Times
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
