| |
Danmark
| 30.11.2001:
Opphavsrettsorganisasjonen KODA runder 75 år
Vi ønsker at rettighetshaverne skal ha vederlag når musikken deres brukes. I korthet var dette idéen bak musikkforleggerne Asger og Svend Wilhelm
Hansens intiativ 30. november 1926 "... til stiftelsen af en forening, som skulle
opkræve vederlag, når musik blev spillet offentligt, og fordele pengene
til musikkens ophavsmænd", skriver Politiken.
KODA er, ifølge organisasjonens internettsider, "... en forkortelse for KOmponistrettigheder i DAnmark. KODA har i dag ca. 24.000 danske medlemmer. Gennem gensidighedsaftaler med søsterselskaber i hele verden forvalter KODA også rettigheder for ca. 1 mio. udenlandske rettighedshavere, når deres musikværker spilles her i Danmark".
Kilde: Politiken/KODA
|
| 22.11.2001:
Den nye regjeringen vil endre medieforliket - totalt
Jens Rohde, som har vært Venstres ordfører på medie- og kulturområdet, sier til Ritzau/Berlingske Tidende at den nye regjeringen vil rive medieforliket, som den avgående regjeringen inngikk med partiene SF og CD i mars, "... op med rode. Det er det, vi har lovet at gøre, og det er det, vi gør".
"Første punkt på dagsordenen bliver at gennemføre et stop for den årlige stigning i licensen på fem procent. Licensen skulle ellers være steget til nytår med 100 kroner til 2088 kroner per husstand", skriver Ritzau/Berlingske Tidende.
Dette innebærer at DR i 2002 vil få 146 millioner DKK mindre og TV2 30 millioner mindre enn om lisensforhøyelsen hadde blitt gjennomført.
"Næste skridt i den borgerlige regerings liberaliseringstanker bliver at privatisere TV2. Men det kan komme til at tage noget tid, erkender Jens Rohde.
Først skal vi have afviklet TV2s gæld. Dernæst skal det omdannes til et statsejet aktieselskab, hvorefter det kan privatiseres, siger Jens Rohde, der ønsker at gennemføre privatiseringsplanen inden for 3-4 år.
Som kompensation til TV2 for de manglende licenspenge lægger Jens Rohde samtidig op til en liberalisering af reklamereglerne, som ifølge Rohde er alt for restriktive", skriver
Ritzau/Berlingske Tidende.
Av et intervju i danske Børsen med Bonniers konsernsjef Bengt Braun framgår det at det svenske Bonnier-konsernet vurderer å kjøpe TV 2 dersom Anders Fogh Rasmussens nye regjering privatiserer selskapet, skriver Dagens Industri/Dagens Næringsliv.
Kilde: Ritzau/Berlingske Tidende/Dagens Industri/Dagens Næringsliv
|
| 19.11.2001:
Rapporten om Kunst i netværkssamfundet er tilgjengelig på internett
I februar 2001 nedsatte kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen en arbeidsgruppe som skulle se nærmere på "kunstens vilkår i netværkssamfundet", og gi en rapport om forholdene. Nå er rapporten tilgjengelig via internett, og kommer senere ut i trykt form.
Første utkast til rapport fra gruppen, som er ledet av Lone Dybkjær, ble lagt fram i juli 2001. Utkastet var formet som et debattopplegg og ble drøftet på et møte 28. august 2001. Det har også vært løpende debatt på Kulturministeriets hjemmeside.
"Da den fastlagte tidsramme for arbejdet var meget snæver, valgte arbejdsgruppen at koncentrere sig om nogle enkelte kunstarter, nemlig musikken, filmen, litteraturen og billedkunsten", heter det i forordet til rapporten.
"Arbejdsgruppen er opmærksom på, at også andre kunstneriske udtryksformer på forskellige måder vil blive påvirket af netværkssamfundet, og at der også kunne være gode grunde til at gå ind i en nærmere analyse af vilkårene for f.eks. design, arkitektur, dans og teater, men af tidsmæssige årsager har gruppen været nødt til at begrænse sig.
Inden for hver af ovennævnte genrer har gruppen valgt at se på nogle af de nye kunstneriske udtryk, der som følge af den nye teknologi er opstået på tværs af de traditionelle udtryksformer.
Endelig har gruppen valgt at se på netkunst og interaktiv fiktion som nye kunstneriske udtryksformer".
Les
Kunst i netværkssamfundet.
Kilde: Kulturministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 26.11.2001:
Dårlig utbredelse fører til diskusjon om midlertidig nedleggelse av finske digital-TV-sendinger
Lederen av Rundradions förvaltningsråd, Markku Laukkanen, har satt opp en tidsfrist for utbredelsen av digital-TV i Finland; høsten 2002, melder YLEs Aktuelt/Internytt.
"Han anser att digital-tv då (høsten 2002, red. anmn.) skall finnas i 60.000 hushåll. I annat fall är det möjligt att digital-tv tillfälligt körs ner, och startas på nytt igen senare, säger Laukkanen i en intervju i Aamulehti och Turun Sanomat.
Hittills har ungefär 10.000 hushåll skaffat de boxar, som behövs för att kunna se digital-tv. Största delen av boxarna är hyrda. Laukkanen är ändå optimist och tror att digital-tv kommer att vara en av hushållens viktigaste datakontaktlänkar år 2010.
SFP:s (Svenska Folkpartiet) Margareta Pietikäinen, medlem i Rundradions förvaltningsråd, säger att en sådan plan aldrig har diskuterats i hennes närvaro.
Rundradions VD (administrerende direktør) Arne Wessberg säger att Rundradion har ställt sig bakom digital-tv till 100 procent", heter det i meldingen fra Aktuelt/Internytt.
28.11: "Förvaltningsrådet konstaterar att man fortsätter att utveckla de digitala TV-kanalerna YLE24, Yle Teema och FST precis som planerat", melder Aktuelt/Internytt. "Det var under helgen som ordföranden för Rundradions förvaltningsråd, Markku Laukkanen förde fram tanken på att digital-tv kanske tillfälligt kunde köras ner nästa höst, om inte tillräckligt många hushåll skaffar sig så kallade digital-tv-boxar".
Kilde: Aktuelt/Internytt
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Island
| 26.11.2001:
Samspil mellem sprog og teknologi - Undervisningsministeriets sprogteknologikonference
Undervisningsministeriets projektledelse om sprogteknologi inviterede til konference tirsdag den 13. november d.å. Undervisningsministeren talte til konferencen, åbnede en ny web med udførlige oplysninger om projektet og han oplyste om ministeriets støtte til sprogteknologiprojekter.
Det var meningen med konferencen at appellere både til interesserede i islandsk sprog og til dem, der arbejder med IT. Den skulle være begyndelsen til Undervisningsministeriets kampagne om sprogteknologien fremgang i Island. Formålet med kampagnen er at bidrage til at islandsk fortsat vil være et levende sprog for islændinge i vidensamfundet i det 21. århundrede.
Sprogteknologi knytter sproglære og IT sammen i fremstillingen af software og apparater. Således bliver det muligt for folk at bruge sproget i kommunikationen med apparaterne. Som eksempel pð sprogteknologi kan nævnes syntetiske talegeneratorer, der overfører tekst til tale og software, der forstår talesprog. Ligeledes kan nævnes software til retning af retskrivning og sprog, oversættelsesprogrammer og computerordbøger.
Kilde: Undervisningsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 29.11.2001:
NRKs ledelse foreslår nye sparetiltak - og høster storm
Debatten om hvilke NRK-tilbud som skal legges ned er i gang. NRK-ledelsen har bestemt seg for å spare
100 millioner NOK ved å slå sammen distriktskontor, legge ned Kringkastingsorkestret og en rekke avdelinger, skriver Dagsavisen/ANB. Hovedårsakene til sparetiltakene er at Stortinget ikke vil gå med på NRKs forslag til lisensøkning og heller ikke vil gi NRK en momsordning som ville likestilt NRK - økonomisk sett - med dagspressen.
Nærmere bestemt dreier det seg om at "... Det tradisjonsrike Kringkastingsorkestret - og 58 arbeidsplasser - foreslås nedlagt. NRK Alltid klassisk blir lagt ned, det samme blir undervisningsredaksjonen, kortbølgedistribusjonen og internavisen Tidssignalet", skriver Dagsavisen/ANB.
Dette skaper stor frustrasjon blant NRKs ansatte:
"- Vi snakker fort om en nedbemanning på 100 ansatte, i tillegg til de 300 som allerede er uten arbeid. De ansatte reagerer med en voldsom bitterhet, sinne, frustrasjon og lammelse", sier Sigmund Raastad, leder for NRKs journalistlag.
Sigmund Raastad er mest frustrert over NRKs eier, den norske stat og Stortinget:
"- De har vært mer opptatt av å redigere oss enn å tilføre oss de midlene vi trenger for å drive god kringkasting. Enten får de selge oss til Røkke (norsk finansmann, red. anmn.) eller hvem det måtte være, eller så får de støtte oss", sier NRKJ-leder Raastad til Dagsavisen/ANB.
Ifølge Dagens Næringsliv oppfordrer NRKs kultursjef Turid Birkeland politikerne til å gripe inn.
Et annet nedleggingsforslag, som kan ses i sammenheng med den allmenne sparepakken, gjelder NRKs undervisningsredaksjon.
"I et års tid har NRKs ledelse ønsket å bli kvitt det som engang het skolefjernsynet, en undervisningsredaksjon med mellom 15 og 20 medarbeidere. Strategien de siste månedene har vært å finne samarbeidspartnere for å etablere et frittstående selskap, NRK Kunnskap, som skal levere undervisningsopplegg på kommersielt grunnlag.
Nå er planene i ferd med å gå i vasken. To dager før fristen for at samarbeidspartnere og 12 millioner kroner skulle være i boks, må prosjektleder for NRK Kunnskap, Svein Sandnes, melde pass", skriver Dagens Næringsliv.
Kringkastingsjef John G. Bernander tar i en kronikk i Aftenposten - med tittelen "NRKs mangfold og de økonomiske realiteter" - opp de grunnleggende problemene NRK står overfor.
"Med det lisensforslaget som ligger i Stortinget - der økningen tilsvarer 75 millioner kroner - blir det utrolig tungt for NRK å møte konkurransen med styrket egenproduksjon av kvalitetsprogrammer", skriver kringkastingssjefen.
Bernander poengterer også at ".. en momsrefusjon ville bringe ca. 150 millioner kroner i kassen".
Kilde: Dagsavisen-ANB/Dagens Næringsliv/Aftenposten
|
| 29.11.2001:
Revisjon av journalistenes etiske veiledning innebærer plikt til selvkritikk
Siden 1936 har norske journalister hatt "Vær Varsom-plakaten" som etisk veiledning. Nå er en revisjon av plakaten vedtatt av styret i Norsk Presseforbund.
"Den reviderte Vær Varsom-plakaten gir pressen plikt til å rette et kritisk søkelys mot sin egen samfunnsrolle. Den nye plakaten tilpasses også elektroniske medier og innebærer et sterkere vern av barn", skriver Dagens Næringsliv.
"Generalsekretær Per Edgar Kokkvold i Norsk Presseforbund karakteriserer pliktformuleringen som `et benkeforslag` fra ham selv. Kokkvold tror ikke at hans pliktregel vil skape motstand blant Norsk Presseforbunds tolv medlemsorganisasjoner selv om dette er den eneste endringen som ikke har vært ute til høring", skriver avisen.
"- I partipressens tid æreskjelte avisene hverandre på lederplass. Med pressens frigjøring fra partiene og journalistenes etablering som egen samfunnsklasse, ble mediene reddere for å kritisere hverandre. Nå får jeg hver dag telefoner fra journalister som mener å ha sett etiske betenkeligheter i konkurrerende medier", sier Kokkvold til
Dagens Næringsliv.
Kilde: Dagens Næringsliv
|
| 28.11.2001:
Ny strid om den særnorske kollektive filmleiavtalen
Det særnorske kinosystemet, dominert av kommunale kinoeiere, har blant annet ført til at kinoene i de siste førti år har kunnet inngå en kollektiv filmleieavtale med distributørene, og gjennom dette oppnådd lavere leiepriser enn om de hadde forhandlet hver for seg. Det har vært strid om
den kollektive filmleieavtalen i flere år; Konkurransetilsynet mener at avtaler av denne art ikke kan inngås. Forhandlingene om kommende års filmleie kan komme til å bli brutt uten enighet, og med risiko for at publikumstrekkende Hollywood-filmer ikke står på repertoaret i en rekke norske byen etter nyttår, skriver Dagens Næringsliv.
"Bjørn Hoenvoll, direktør i Norske Filmbyråers Forening, bekrefter at årets forhandlinger er tøffere enn noen gang", skriver avisen.
- Forhandlingene har ikke foregått på samme måte tidligere, sier Hoenvoll.
De store Hollywood-selskapene synes de får for lite penger igjen for filmene fra norske kinoer. Kinoene prøver på sin side å holde fast på de laveste filmleieprisene i hele Europa med begrunnelsen om at det bidrar til å holde liv i mellomstore norske kinoer", skriver Dagens Næringsliv.
Kilde: Dagens Næringsliv
|
| 27.11.2001:
Strålende norsk kinoår, takket være gode norske filmer
I et år da Hollywoods publikumssuksesser foreløpig er uteblitt, er det de norske filmene som trekker folk til kinoene og sørger for et strålende kinoår, melder Dagsavisen.
"Selv før `Harry Potter` og `Ringenes herre` er regnet med, ligger besøkstallet seks prosent over fjoråret. Innen året er omme vil norske kinoer ha nådd 12 millioner besøk, med samlede billettinntekter på nærmere 700 millioner kroner.
Av disse 12 millionene vil over 1,5 millioner ha sett norske suksessfilmer som `Heftig og begeistret`, `Elling` og `Det største i verden`, noe som gir norsk film en markedsandel på over ti prosent. Noe lignende har ikke skjedd siden 1996, da `Kristin Lavransdatter` bidro til å trekke markedsandelen opp mot nesten 13 prosent", skriver Dagsavisen.
Et usikkerhetsmoment før de kommende nye kinoår er Norsk filmfond, som fremdeles ikke er har de nye støtteordningene klare. Dette kan føre til at de norske filmene blir få, og tilliten bransjen har skapt hos publikum, om at også norske filmer er gode filmer, kan få en knekk, skriver Dagsavisen.
I Dagsavisen 28. november sier Stein Slyngstad, direktør i Norsk Filmfond, at det blir gitt mer støtte til filmproduksjon neste år enn noen gang tidligere. "Med forbehold om at statsbudsjettet vedtas ligger det en reell økning i pengestøtten som går til produksjon av nye filmer, og vi kommer til å dele ut 200 millioner kroner til ulike filmformål", sier Slyngstad til Dagsavisen.
Kilde: Dagsavisen
|
| 26.11.2001:
Telenors satsing på kabel- og satellitt-TV er problematisk for et digital-TV-samarbeid, mener NRK og TV 2
I over ett år har ledelsen i NRK, TV 2 og Telenor forhandlet om en felles satsing, i første omgang på et jordbundet nett for digital-TV, skriver Dagens Næringsliv. Partene er foreløpig ikke nådd fram til enighet.
"Både kringkastingssjef John G. Bernander og TV 2-sjef Kåre Valebrokk er svært forsiktige med å uttale seg om de vanskelige forhandlingene. Likevel legger ingen av dem skjul på at de ser Telenors store satsinger innen satellitt- og kabel-tv som problematiske.
Telenor står bak satellittdistributøren Canal Digital og kabelselskapet Telenor Avidi, som i dag leverer tv-tjenester til opp mot 700.000 norske husstander. Et digitalt bakkenett for tv vil bli en svært farlig konkurrent for begge disse eksisterende telenorselskapene", skriver Dagens Næringsliv.
I Dagens Næringsliv 28. november avkrefter styreleder Tom Vidar Rygh i Telenor at "... telegiganten har planer om nye, store oppkjøp i mediesektoren", skriver Dagens Næringsliv.
Kilde: Dagens Næringsliv
|
| 19.11.2001:
NRK vurderer å gi gratis digital-TV-dekoder til alle
Om alle norske husstander fikk "boksen", digital-TV-dekoderen som skal til for å ta i mot digital-TV-sendinger gratis, ville NRK og TV2 kunne legge ned de analoge TV-sendingene og slippe dyre parallellsendinger når digital-TV introduseres.
Aftenposten siterer Svein Prestvik, direktør for NRK Futurum: "- Vi vurder å gi bort disse boksene gratis, ja - for det ville bety en mye raskere innføring av ny teknologi, og dermed bli billigere for oss".
Avisen skriver også at: "Myndighetene vil kreve at NRK og TV2 sender TV-signalene både analogt og digitalt, inntil nordmenn flest kan ta inn digitale signaler. Først da kan de stenge det analoge nettet.
I dag koster det de to kanaler i nærheten av 300 millioner kroner i året å sende tv-signaler analogt. Hvis de blir pålagt dobbeldistribusjon, i for eksempel 10 år, vil de analoge sendingene koste dem oppunder 3 milliarder kroner. I tillegg kommer kostnadene til den digitale distribusjonen, som er endel billigere", skriver Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 30.11.2001: Regjeringen foreslår kredittgaranti for distribusjonsselskapet Teracom AB
"Regeringen har idag beslutat överlämna propositionen (2001/02:76)
Teracom AB – garanti och omstrukturering till riksdagen", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet. Teracom AB er Sveriges største distribusjonssselskap for radio- og TV-signaler i riksdekkende, jordbundne nett.
"Propositionens innehåll innebär huvudsakligen att regeringen föreslås
bemyndigas att utfärda en kreditgaranti till Teracom AB inom en ram på högst 2 miljarder kronor. Garantin skall tidsbegränsas till och med den
31 oktober 2002. Den föreslagna garantinivån är något högre än den aktuella skuldsättningsgraden. Härigenom blir det möjligt för Teracom AB att ta upp nya krediter om högst 200 miljoner kronor om bolaget anser detta vara nödvändigt. Regeringen avser att ge Riksgäldskontoret
i uppdrag att utfärda garantin. För kreditgarantin skall Riksgäldskontoret
ta ut en riskavspeglande avgift.
Regeringen anser vidare att Teracom AB behöver genomföra en omstrukturering med sikte på beslut vid den ordinarie bolagsstämman
År 2002", heter det i pressemeldingen.
Teracom AB sier i en pressemelding at garantien er et første steg i retning av en fullstendig løsning for Teracom:
"Den täcker företagets befintliga kreditram på 1,8 miljarder samt ger möjlighet till att låna ytterligare 200 miljoner. Regeringen garanterar att företaget kan satsa på digital-tv och även erbjuda kompletterande telekomtjänster under nästa år.
Regeringen föreslår också förändringar inom Teracom, vilket ligger helt i linje med det åtgärdspaket som styrelsen tagit fram.
- Förslaget ger oss möjlighet att kunna genomföra både viktiga marknadssatsningar men även en omstrukturering av koncernen, säger Per-Ola Eriksson, styrelseordförande.
- Det har hela tiden stått klart att vårt grunduppdrag är distribution av radio och tv, säger VD Jan Danielsson. Förutom grunduppdraget behöver vi också satsa på kompletterande verksamheter som drar nytta av den kompetens och infrastruktur som Teracom har.
Den långsiktiga finansieringsfrågan kvarstår dock att lösa. Digital-tv-kommittén har bland annat föreslagit rikstäckande nät för public service-programmen samt släckningsdatum år 2007. I regeringens förslag står det bland annat att det är angeläget att Teracom AB har den styrka och inriktning som krävs för att kunna genomföra kommitténs förslag.
- Vi kommer att ta upp frågan igen med regeringen inför bolagsstämman i vår för att få tillstånd en mer långsiktig lösning. Teracom har stora värden med en landsomfattande infrastruktur och serviceorganisation samt en hög kompetens när det gäller trådlösa kommunikationslösningar, säger Per-Ola Eriksson. Att inte ta vara på detta vore kapitalförstöring", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kulturdepartementet/Teracom AB
|
| 23.11.2001: Nye TV-kanaler i det digitale jordbundne nettet
Regjeringen har besluttet å gi tillatelse til å sende følgende kanaler i det digitale, jordbundne nettet, skriver Kulturdepartementet i en pressemelding:
Eurosport
MTV Nordic
Discovery Channel
Animal Planet
Nickelodeon (kl. 6.00-18.00)
VH 1 (kl. 18.00-6.00)
I en kommentar sier kulturminister Marita Ulvskog at beslutningen medfører at allmennheten igjen har tilgang til ca. 18 kanaler i det digitale jordbundne TV-nettet.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 22.11.2001: Regjeringen foreslår endringer av reglene for annonser i reklamefinansierte TV-sendinger
"Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss med förslag till ändringar av reglerna i radio- och TV-lagen (1996:844) om hur annonser får sättas in i reklamfinansierade TV-sändningar. Förslaget syftar till att förbättra publikens möjligheter att ostört ta del av programmen", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.
"I lagrådsremissen föreslås att det blir tillåtet att avbryta TV-program för att sända annonser. En förutsättning är dock att det sker på sådant sätt att – med hänsyn till naturliga pauser och programmets sändningslängd och karaktär – varken programmets integritet och värde eller innehavarnas rättigheter kränks.
Gudstjänster och program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år får inte avbrytas för annonser. Förbudet mot att sända reklam omedelbart före eller efter ett program eller en del av ett program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år kvarstår oförändrat, liksom förbudet mot reklam för alkoholdrycker och tobaksvaror.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2002".
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 19.11.2001: Kulturminister Marita Ulvskog fremmer ikke forslag om lov mot mediekonsentrasjon
Det blir ingen lov mot mediekonsentrasjon, konstaterer kulturminister Marita Ulvskog i en pressemelding.
"- Vi har inte fått det bredare stöd bland riksdagens partier som vi anser att grundlagsförändringar kräver, säger kulturminister Marita Ulvskog.
Det var 1999 som mediekoncentrationsutredningen bl a föreslog att konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och mot missbruk av dominerande ställning skulle kunna tillämpas även på medieföretag. Även konkurrenslagens förbud mot företagskoncentrationer föreslogs kunna tillämpas på delar av mediesektorn – förutsatt att mångfalden och det fria meningsutbytet hämmades.
- Som det är idag kan konkurrenslagstiftningen i princip inte användas på medieföretag i Sverige. I länder som Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien o s v har man däremot konkurrenslagar eller särskilda medielagar. Det är olyckligt att det inte gått att få ett brett stöd för att även vi skall ha tydliga regler på ett område där utvecklingen under de senaste 10-15 åren är djupt oroande", heter det i pressemeldingen.
Anders Björck, riksdagens förste vice talman, sier til TT/Dagens Nyheter at beslutningen er "... en seger för medie- och yttrandefriheten i Sverige. Moderaterna har tillsammans med kristdemokraterna och folkpartiet aktivt arbetat mot förslaget. Enligt Björck har även centerpartiet svängt i frågan under de senaste dagarna:
- Det har ryktats om det. Jag tror inte att centern hade trivts i Ulvskogs närhet i nästa års valrörelse med ett förslag som dessutom retar gallfeber på en stor del av Medie-Sverige", skriver TT/Dagens Nyheter.
Dagens Nyheter kan også melde at
Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter er kritisk til avgjørelsen. I en pressemelding skriver foreningen blant annet: "Vi beklagar härmed att Marita Ulvskog väljer att inte driva frågan om en mediekoncentrationslag - och därmed även frågan om tidskriftsdistributionen - vidare."
Kilde: Kulturdepartementet/TT-Dagens Nyheter
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 30.11.2001: EU-kommisjonen har evaluert medlemsstatenes online-baserte offentlige tjenester
Under konferansen "eGovernment from policy to practice", arrangert av EU-kommisjonen og det belgiske presidentskapet, presenterte kommisjonen en rapport om medlemslandenes online-baserte offentlige tjenester.
Særlig Irland, Finland, Sverige, Danmark, Spania, Storbritannia og Portugal er kommet langt når det gjelder å ta i bruk nettbaserte offentlige tjenester, ifølge en
pressemelding.
Les også:
"eGovernment - a priority for Europe", og
"eGovernment Awards".
Kilde: EU-kommisjonen
|
30.11.2001: Telekommunikasjon og internett på dagsordenen under Spanias
EU-formannskap
Spania tar snart over EU-formannskapet, og har varslet at det vil bli funnet løsninger på en rekke uavklarte internett-relaterte saker, melder ICT Weekly/Newsbytes.
Det gjelder både forhold som er knyttet til tjenesteyterne og brukerne, for eksempel tilgang og prisspørsmål, og forhold som er knyttet til den private sfæren, som å forby at de kommersielle internett-operatørene bruker såkalte "cookies" for å identifisere brukere.
Fire av de fem EU-direktivene i "telekommunikasjonspakken" skal fullføres under Spanias formannskap, skriver Newsbytes.
Kilde: ICT Weekly/Newsbytes
|
| 30.11.2001: Franske myndigheter oppmuntrer til bruk av fritt tilgjengelig programvare og åpne standarder
Åpne standarder og fritt tilgjengelig, "åpen" programvare skal brukes i større utstrekning om franske myndigheter får det som de vil, ifølge ICT Weekly/CNN.
En ny statlig institusjon, ATICA, ble opprettet i august 2001 med formål å koordinere arbeidet de ulike offentlige myndigheter har behov for å få gjort i IT-sektoren. I tillegg skal åpne standarder brukes i størst mulig utstrekning, og små selskaper som arbeider med åpent tilgjengelig programvare skal oppmuntres til å delta i offentlige prosjekter.
Også i andre europeiske land øker de offentlige etaters interesse for IT-prosjekter basert på åpne og fritt tilgjengelige kilder. Eksempelvis vurderer den tyske forbundsdagen å erstatte operativsystemet Windows med det fritt tilgjengelige Linux når det gjelder institusjonens egne datamaskiner, skriver CNN.
Kilde: ICT Weekly/CNN
|
| 29.11.2001: EU-kommisjonen vedtar den sjuende rapporten om teleliberaliseringen i medlemslandene
I form av et kommuniké har EU-kommisjonen vedtatt den sjuende rapporten om hvordan EU-landene har håndtert liberaliseringen av regelverket for telekommunikasjon.
Hovedkonklusjonen i rapporten er at det spores framgang i retning av liberalisering, men at det fremdeles gjenstår mye før kommisjonen kan si at det finnes et enhetlig europeisk telemarked, går det fram av en melding fra EU-komisjonen.
Erkki Liikanen, EU-kommissær med ansvar for næringsutvikling og informasjonssamfunnet, kommenterer rapporten i en pressemelding.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 27.11.2001: Fremmer eller hindrer EUs konkurranselovgivning den europeiske audiovisuelle sektoren?
EU-kommisjonen skal ikke bare være en reaktiv institusjon når det gjelder konkurranseforholdene i den europeiske audiovisuelle sektoren, sa kommisjonens konkurransekommissær
Mario Monti European Commissioner i et foredrag i London.
Foredraget hadde tittelen "Does EC competition policy help or hinder the European audiovisual industry?", og ble holdt for den britiske institusjonen British Screen Advisory Council. Kommissær Monti innledet med å svare på spørsmålet i tittelen: Selvsagt hjelper EUs konkurranselovgivning de audiovisuelle industrien, mente han.
Monti utdypet svaret, og konkluderte med at EU-kommisjonen må være aktiv, den kan ikke bare vente på at aktørene innen den audiovisuelle industrien skal komme til Brussel og legge fram sakene sine. En klar og effektiv konkurranselovgivning er viktig for at den europeiske audiovisuelle industrien skal fungere, men en nyansert håndhevning av reglene er likevel nødvendig, konkluderte Mario Monti i sitt foredrag.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 27.11.2001: EU-kommisjonen organiserer Forum om cyberkriminalitet
Mange aktører fra ulike deler og sider av internett-bransjen har møtt hverandre i Brussel, i et Forum om cyberkriminalitet, organisert av EU-kommisjonen, går det fram av en pressemelding fra kommisjonen.
En basis for diskusjonene er et kommuniké lansert av EU-kommisjonen i januar 2001;
"Creating a Safer Information Society by Improving the Security of Information Infrastructures and Combating Computer-related Crime".
Les også pressemelding fra EU-kommissær Erkki Liikanen, ansvarlig for næringsutvikling og informasjonssamfunnet.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 16.11.2001: Abonnementsavgifter for nettaviser en dårlig idé, konkluderer rapport
Potensielle gullgruver (nettstedene) er erstattet med svarte hull (de samme nettstedene), skriver nett-tidsskriftet Media Life, og framholder at både på kort og lang sikt vil det være en gal strategi å forsøke å snu denne utviklingen ved å innføre abonnementsbetaling for nettaviser.
I alle fall er dette konklusjonen i en rapport om amerikanske forhold fra mediekonsulentene Borrell and Associates. Ifølge rapporten er 76 prosent av dem som leser aviser på nettet (i området som dekkes av rapporten) allerede abonnenter på papirutgavene, eller bor utenfor avisenes normale dekningsområde (tilfeldige lesere).
I stedet for å legge abonnementsavgifter på nettavisene burde utgiverne heller satse på å samle data om leserne og så presentere disse for annonsører som ser mulighetene for å drive målrettet salg til nettavisenes lesere, heter det blant annet i i artikkelen i
Media Life.
Kilde: Media Life
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
