| |
Danmark
| 6.9.2002: Digital kommunikasjon fremmes gjennom lovendringer
450 lovendringer vil den danske regjeringen gjennomføre for å fremme digital kommunikasjon, melder Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling.
"Alle ministerier er klar med prioriterede planer for en lovmodernisering, så kommunikationen mellem borgerne, virksomhederne og forvaltningen udbygges på internettet", heter det i en pressemelding.
"- Vi er stærkt optaget af en omlægning i det offentlige til en digital forvaltning. Her er fjernelse af alle unødvendige juridiske snubletråde et vigtigt skridt, siger videnskabsminister Helge Sander.
Justitsminister Lene Espersen tilføjer:
- Gennemgangen har vist, at langt de fleste love allerede er parate til den digitale tidsalder - og nu vil de sidste så vidt muligt også blive moderniseret.
Moderniseringen af den danske lovgivning vil betyde revision af mere end en snes love, mens hovedparten af ændringerne kan gennemføres administrativt", heter det blant annet i
meldingen.
Kilde: Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling
|
| 5.9.2002: "Dagen" - ny dansk dagsavis kommer 22. oktober
I lengre tid har det vært klart at en ny dansk dagsavis var under planlegging. Nå er planene offentliggjort.
"22. oktober skal landets kiosker og købmænd gøre plads til en ekstra avis på hylderne. Avisen har været omgærdet af hemmlighedskræmmeri, men det er slut nu. I dag kunne avisens chefredaktør Kresten Schultz Jørgensen oplyse, at avisen kommer til at hedde 'Dagen' og henvender sig til 'den moderne dansker'", skriver .
Politiken.
Kilde: Politiken
|
| 27.8.2002: Dansk filmproduksjon styrkes med nye midler i kulturbudsjettet
"Fortsat gode vilkår for dansk film og ekstra tilskudsmidler til det nye kunstråd". Det er noen av hovedpunktene i Kulturministeriet kulturbudsjett for 2003.
"Regeringen har for 2003 afsat i alt 85 mio. kr. ekstra til kulturelle formål i forhold til de besparelser, der blev bebudet på finansloven for 2002. Heraf går 65 mio.kr. til de to kerneområder, som kulturminister Brian Mikkelsen forhandler om i disse uger", heter det i pressemeldingen.
"'Jeg er glad for, at regeringen har sat penge af til en fremadrettet kulturpolitik. Jeg håber, at de ekstra penge kan være med til at sætte gang i det nye kunstråd, der kan skabe en mere enkel, dynamisk og helhedsorienteret kunststøtte. Samtidig forhandler vi om en forbedret aftale for dansk film, der har succes både på de store filmfestivaler og hos det danske publikum,' udtaler kulturminister Brian Mikkelsen.
De ekstra penge fordeler sig således:
* 100 mio. kr. til dansk film over fire år - svarende til 25 mio. kr. om året. Sammen med de ekstra penge til dansk film fra medieaftalen betyder det, at dansk film i perioden 2003-2006 får godt 15 pct. mere end i den nuværende periode.
* 120 mio. kr. til ekstra tilskudsmidler i det nye Kunstråd over tre år - svarende til 40 mio. kr. om året. De ekstra penge skal fordeles af det nye råd og gå direkte til skabende kunstnere - særligt inden for musik, litteratur og tværgående kunst.
* 20 mio. kr. om året til en ny abonnementsordning for landets teatre. Den nye ordning skal forhandles på plads til efteråret og erstatter den tidligere ordning.
Dertil lægger regeringen op til ny flerårsaftale for de kunstneriske uddannelser, der får stillet en omstillingspulje på 170,8 mio. kr. over fire år til rådighed. Forsøgsordningen med støtte til Danmarks Elektroniske Forskningsbibliotek gøres permanent, svarende til omkring 13 mio. kr. om året. Og så vil regeringen senere på året afsætte en del af de såkaldte UMTS-midler til forskning på de store kulturinstitutioner.
I alt er der afsat 3,9 mia. kr. til kultur på regeringens finanslovforslag", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kulturministeriet
|
| 26.8.2002: Utkast til ny radio- og TV-lov sendt på høring
Kulturministeriet har sendt utkast til forslag om en ny radio- og TV-lov til høring.
"Hovedformålet med lovforslaget er at gennemføre den aftale om mediepolitikken for perioden 2002- 2006, som regeringen og Dansk Folkeparti indgik den 3. juni 2002", heter det i ministeriets omtale.
"(Herudover) foretages der visse andre justeringer af loven af overvejende teknisk karakter. Endelig er der foretaget en redaktionel gennemskrivning af loven", heter det i meldingen.
26. august lanserte Kulturministeriet redesignede hjemmesider, men adressen er fremdeles www.kum.dk/.
Kilde: Kulturministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 27.8.2002: YLE bremser programutviklingen for digital-TV-sendingene
For ett år siden startet de ordinære jordbundne digital-TV-sendingene i Finland. Nå bremser YLE, det finske public service-selskapet, programutviklingen, skriver Internytt.
Salget av utstyr for mottak av digital-TV har økt kraftig, men "(Rundradions) sparkampanj tvingar bland andra FST att trappa ner utvecklingen av den digitala kanalen", melder Internytt.
"- Förväntningarna för den digitala FST-kanalen var inte realistiska, men potentialen finns, säger Svenska kulturfondens VD Krister Ståhlberg.
Ståhlberg anser att visionen om att alla finlandssvenskar skulle se på FST-kanalen inte är realistisk. Istället behövs en samlingspunkt för program som är intressanta för olika grupper av finlandssvenskar, tror Ståhlberg".
I en annen melding uttrykker tidligere kommunikationsminister, nå TV-direktör i YLE, Olli-Pekka Heinonen, tvil om digital-TV-utviklingen: "(Tidtabellen) för digital-TV är ambitiös och många bitar måste falla på plats om de analoga sändningarna skall kunna läggas ned år 2006 som planerat", sier Heinonen.
"Heinonen säger i en intervju för tidningarna Etelä-Suomen Sanomat och Satakunnan Kansa att det är konsumenten som är kung och bestämmer när ny sändningsteknik ersätter gammal.
Heinonen tror att intresset för digital-tv vaknar på allvar först då priset på digitalboxarna sjunker till 100-200 euro", melder Internytt.
Kilde: Internytt
|
| 21.8.2002: Tolv søknader om sendetillatelse i det jordbundne digital-TV-nettet
Tolv selskaper hadde sendt inn søknad om sendetillatelse i det jordbundne digital-TV-nettet, da søknadsfristen gikk ut 16. august, melder Kommunikationsministeriet.
erne er:
- Discovery Communications Europe (Discovery Channel, Animal Planet)
- MTV Networks AB (MTV Nordic, VH1, Nickelodeon)
- Nonstop Television AB (E! Networks Scandinavia)
- Eurosport S.A. (Eurosport, Eurosportnews)
- Canal+ Television Ab
- Janton Oyj
- Kevyt Kanava Oy
- LAB42 Oy
- Oy Turun Kaapelitelevisio – Åbo Kabeltelevision Ab
- Wellmedia Oy
- Vizor Oy
- MTV Oy
Det vil bli delt ut maksimalt tre sendetillatelser.
Kilde: Kommunikationsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Island
| 9.9.2002: Kortfilmdage i Reykjavík
Kortfilmdage blev afholdt i Reykjavík for tiende gang den 5.-9. september
2002. I alt deltog 106 film i festivalen, heraf 66 udenlandske fra 21
lande. Der blev konkurreret i to grupper, islandske og udenlandske film.
Kortfilmdagene blev støttet af EU's Media Plus projekt og det er første
gang en islandsk filmfestival får europæisk støtte. I anledning af
festivalen blev der også inviteret til et seminar, hvor mange gode gæster,
indenlandske som udenlandske, udvekslede meninger. På festivalen blev der
vist film, der har modtaget mange priser, bl.a. vinderfilmen fra Cannes.
Kilde: Undervisningsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 5.9.2002: Strid om kommunalt kinosalg i Oslo
Det norske kommunale kinosystemet har vært unikt, internasjonalt sett. Nå kan en hjørnestensbedrift i systemet, Oslo Kinematografer, bli solgt til private interessenter.
Kulturnytt, NRK P2 siterer regissør Hans Petter Moland, som mener at "(Kinotilbudet) i Oslo vil bli dårligere hvis kinoen blir privatisert ..... Han tror publikum vil gå glipp av mange smale filmer".
Moland fortsetter: "- Jeg synes dette er korttenkt og lite fantasifull kulturpolitikk. Vi kommer til å se de samme filmene på flere lerret, det betyr at filmer som 'Ringenes Herre' kommer til å gå på åtte kinoer i stedet for fire".
Striden har tilspisset seg de siste dagene: "
Oslo kommune går inn for å selge det meste av kinodriften, og byråd Kjell Veivåg har kvittet seg med tre styremedlemmer i Oslo Kinematografer som motsatte seg privatiseringsplanene", melder
Kulturnytt, NRK P2.
Kilde: Kulturnytt, NRK P2
|
| 3.9.2002: Seks søknader om radiokonsesjon
Kultur- og kirkedepartementet har mottatt seks søknader om konsesjon for riksdekkende reklamefinansierte radiosendinger. erne er:
Kanal 2 AS ved TV 2 Gruppen AS
Kanal4 Norge AS
Norsk Akademisk Radio Råd ved Studentradioene i Oslo, Bergen og Trondheim
P4 Radio Hele Norge ASA
Radio 2 ved Radio 2 Digital AS
Radio VG ved Verdens Gang AS
"- Tildelingen av konsesjonen skal bidra til at vi har et bredt og godt allmennkringkastingstilbud på radio som et alternativ og supplement til NRKs radiosendinger. Allmennkringkasterne fyller også viktige forpliktelser i forhold til norsk kultur og språk, sier kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland i en kommentar.
- Interessen for konsesjonen viser at flere miljøer i landet ser seg i stand til å fylle oppgaven. Det er et positivt uttrykk for at radiokompetansen og viljen til å satse på norsk innhold er bredt representert. Kultur- og kirkedepartementet tar sikte på å tildele konsesjonen før nyttår, opplyser statsråd Svarstad Haugland.
Konsesjonen ble utlyst 31. mai, og i søknadsdokumentet skisseres noen av de vilkårene som vil bli stilt for konsesjonen og hvilke hensyn man særlig vil legge vekt på i vurderingen av søknadene. nadsdokumentet og andre opplysninger av betydning for utlysingen og søknadsbehandlingen er tilgjengelig på departementets hjemmeside: http://odin.dep.no/kkd/norsk/medier/konsesjon/.
Hvis søkerne gir sitt samtykke, vil de offentlige delene av søknadene bli gjort tilgjengelige på departementets hjemmeside i løpet av de nærmeste dagene", heter det i en pressemelding.
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
| 27.8.2002: Kultur- og kirkeministeren bremser sammenslåingen av NRKs distriktskontorer
Ikke før hadde styret i NRK 26. august vedtatt en sammenslåing av distriktskontorene, før kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland ga signal om at hun ønsker å få en evaluering av hvordan det har gått etter tidligere sammenslåinger, før hun, som NRKs generalforsamling, gir tillatelse til flere.
Ministeren gjorde for en ukes tid siden rede for sitt syn på saken i en pressemelding.
NRK-journalistene hilser Svarstad Hauglands holdning velkommen, mens kringkastingssjef John G. Bernander er opprørt, melder NTB/nrk.no.
Kilde: NTB/nrk.no/Kultur- og kirkedepartementet
|
| 21.8.2002: Nordmenn ser mer stadig mer video
Nordmenn - og islendinger - er blant verdens største videokonsumenter, opplyser videokonsulent Erik Zmuda i bransjeorganisasjonen Film & Kino til Aftenposten.
"Nordmenn leide i fjor 31 millioner video- og DVD-filmer. På et par år skal filmutleien ha økt nesten 50 prosent, ifølge en fersk undersøkelse", skriver avisen.
"Årsakene til økningen i videomarkedet det siste året forklarer Zmuda med at videoleie er blitt billigere og - ikke minst - at DVD er kommet med stormskritt. - DVD har vært redningen for videobransjen i et marked som var i ferd med å falle, sier Zmuda. - Ennå leies det ut flere videokassetter enn DVD, men undersøkelsen viser også at flere og flere, nå faktisk over halvparten av de spurte foretrekker DVD", skriver Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 5.9.2002: Demokratiutviklingen trenger lokalmedier
Forstedene (förorten) ligger i medieskyggen, framgår det av en rapport fra Stockholms universitet og Demokratiinsitutet. Dette er et av de største demokratiproblemene i dag, skriver Dagens Nyheter.
I tre uker ble Stockholmsdekningen i de største mediene fulgt .
"När rapporten om medierna och medborgarna presenteras i Fittja förklarar forskarna Gunnar Nygren och Lars Nord att Stockholms förorter länge har varit medialt ointressanta. Rapporten bekräftar två utbredda teser: Om förorten över huvud taget hamnar i strålkastarljuset, handlar det om elände. Mediebruket präglas av stora sociala skillnader mellan resursstarka områden och miljonprogramsförorter.
Gunnar Nygren från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet anade tidigt vartåt resultaten skulle peka:
- Vad som har förvånat mig är att klyftorna är så djupa", siterer Dagens Nyheter Gunnar Nygren.
Kilde: Dagens Nyheter
|
| 4.9.2002: Mer penger til svensk filmproduksjon uansett hvem som vinner valget
Alle partiene er enige om å gi mer penger til svensk filmproduksjon, kom det fram under en paneldebatt i Filmhuset i Stockholm 2. september, melder Svenska Dagbladet. Det er riksdagsvalg i høst, og valgkamp.Svenske filmers publikumssuksess de siste årene har paradoksalt nok underminert støtteordningene; etterhåndsstøtten har utgjort langt mer enn budsjettert. Dermed har det blitt mindre penger til nye produksjoner.
"Svensk film - vision och verklighet", var mottoet for paneldebatten.
"Men det kom mest att handla pengar eftersom kulturminister Marita Ulvskogs överraskning om 80 nya miljoner till svensk film - om socialdemokraterna vinner valet - redan avslöjats. Alla partierna från vänstern till moderaterna ställde sig bakom Ulvskogs höjda anslag, vilket borde betyda att dessa pengar är säkrade vem som än vinner. Alla partier ställde sig också bakom en särskild oberoende filmfond för spel- och dokumentärfilm. Hur den skulle finansieras ville ingen gå in på", skriver Svenska Dagbladet.
"Men problemet, svensk films underfinansiering, är inte löst med ytterligare 25 miljoner kronor per år två år framåt från kulturdepartementet och ett engångsbelopp på 30 miljoner från näringslivsdepartementet. Branschen måste också ställa upp annars hotade Marita Ulvskog med en helstatlig filmpolitik.
- Gnäller branschen så gnäller jag hundra gånger högre. Jag tycker att det är snuskigt att de inte gett mera pengar, sa Ulvskog Ulvskog vill bland annat att nuvarande biografavgift, tio procent på varje biobiljett, ska höjas till minst elva och en halv. 'Branschen' var ovanligt tyst denna kväll. Videobranschen hoppade ju som bekant av från filmavtalet redan 1999. Filmkanaler som TV1000 och Canal+ har aldrig varit med. Trots att det visas mer film än någonsin i allt fler medier är motståndet från dem som lever på att visa framgångsrik svensk film fortfarande stort till att bidra med pengar till svensk film", skriver Svenska Dagbladet.
Kilde: Svenska Dagbladet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 4.9.2002: Europeiske kinoer setter opp flere europeiske filmer
MEDIA Salles, en EU-finansiert statistikkorganisasjon for kinonæringen, peker i siste utgave av nyhetsbrevet
"European Cinema Journal" (no. 3, year 2002) på at de europeiske filmene har også har en andel i den gledelige utviklingen av det europeiske kinomarkedet.
I perioden 1992 - 2000 økte publikumsoppslutningen med 41 prosent i ti land som Media Salles har tatt for seg. 12 prosent av økningen skyldtes europeiske filmer.
I nyhetsbrevet (.pdf-format) finnes også en artikkel om nordiske forhold;
"Norway - Joining current trends".
Kilde: Media Salles
|
| 4.9.2002: SAFT - europeisk prosjekt for sikrere internett-bruk
Barn og unge kan utsette seg for farer ved uforsiktig bruk av internett, har undersøkelser og erfaringer vist.
"Statens filmtilsyn skal lede og koordinere et stort europeisk Internett-prosjekt, der MMI (Markeds og Mediainstituttet) og IKT-Norge også er partnere. Prosjektet er støttet av EUs handlingsplan for sikker bruk av Internett med 1,37 millioner Euro", heter det i en melding fra (det norske) Statens filmtilsyn.
"SAFT-prosjektet (Safety and awareness for tweens)består av to hoveddeler: En stor europeisk undersøkelse om barns risikoadferd på Internett og foreldres kunnskap om barns bruk, og informasjonstiltak basert på funnene i undersøkelsen. I Norge vil arbeidet bli koordinert med handlingsplanen 'Barn, unge og Internett' lagt frem av Barne- og familiedepartementet.
Statens filmtilsyn skal lede og koordinere SAFT-prosjektet, som omfatter syv sentrale samarbeidspartnere i fem land. MMI-Norge har gått tungt inn i prosjektet og skal utføre en stor, internasjonal undersøkelse om barns risikoadferd på Internett. Også sentrale aktører i Internett-bransjen deltar gjennom sin interesseorganisasjon IKT-Norge. Dette er med på å sikre at informasjon om sikker nettbruk når ut til brukerne.
De andre samarbeidspartnerne er Medierådet for børn og unge i Danmark, Väldsskildringsrådet i Sverige, Heimili og Skoli på Island og The National Centre for Technology in Education i Irland.
Prosjektet er støttet av EUs handlingsplan for sikker bruk av Internett med 1,37 millioner Euro(ca. 10 millioner kroner). De deltakende partnere bidrar med tilsvarende midler selv slik at hele prosjektet har et budsjett på ca 20 millioner norske kroner", heter det i meldingen fra Statens filmtilsyn.
Kilde: Statens filmtilsyn
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
|
