| |
Danmark
| 23.12.2002: For sterk politikerstyring, mener DRs generaldirektør
Danmarks Radios generaldirektør, Christian S. Nissen, mener at politikerne driver med detaljstyring av DRs programvirksomhet, skriver Politiken.
"I de senere år har Folketinget gennemført en stadig tættere styring af indholdet i DR's sendeflader", sier Christian S. Nissen til avisen og viser til Europarådets 'Rekommendasjon No. R (96) 10' fra 1996, som også den danske regjeringen sluttet seg til.
"Ifølge generaldirektøren er politikerne igennem en årrække kommet stadigt tættere på direkte indgreb i programvirksomheden. Han henviser bl.a. til, at bestyrelsesmedlemmer i DR's nu afgående bestyrelse har krævet ting på dagsordenen til bestyrelsesmøderne, som havde direkte med indholdet i programmer at gøre.
For eksempel et bestyrelsesmedlems ønske om at bevare rådhusklokkerne i forbindelse med middagsradioavisen, samt DR's dækning af Mellemøstenkonflikten.
Professor og medieforsker Frands Mortensen fra Århus Universitet er fuldstændig enig med Christian Nissen i, at den nye medielov bryder med de grundlæggende principper for public service.
Han peger på, at DR-bestyrelsen fremover også får programansvar og dermed direkte indflydelse på Danmarks Radios redaktionelle prioriteringer, og han advarer om, at de nye magtbeføjelser kan skade Danmarks Radios status som uafhængig nyhedsformidler", skriver Politiken.
Kilde: Politiken
|
| 20.12.2002: Nok et suksessår for danske filmer
3,6 millioner kinobilletter vil være solgt i Danmark før året er omme, viser en beregning fra Det Danske Filminstitut.
"... (lige) som i 2001, og tallene for 2001 og 2002 er usædvanligt høje. Der er købt dobbelt så mange billetter, som der gennemsnitligt blev i 90'erne, hvor der på årsbasis blev omsat 1,8 mio. billetter til danske film" heter det i meldingen fra filminstitituttet.
Sju av årets danske filmer er sett av mer enn 200.000 mennesker, to av filmene er sett av mer enn en halv million, viser instituttets tall.
Men ikke bare danske filmer vises i kinoene; til sammen selges 13 millioner billetter, nesten en million mer enn i 2001. På 1990-tallet lå kinobeet rundt 10 millioner per år.
"De 3,6 mio. billetter, som de danske film forventes at sælge, anslås til at udgøre knap 28% af det samlede resultat. En national andel, der kun er overgået en gang de sidste 20 år, nemlig sidste år hvor andelen var 30%. Faldet i andelen i år skyldes den øgede tilstrømning til biograferne", heter det i meldingen.
Kilde: Det Danske Filminstitut
|
| 19.12.2002: Barn og unges leselyst og -glede skal fremmes
Gjennom en større kampanje av to års varighet skal leselysten og -gleden blant danske barn og unge fremmes, melder Kulturministeriet.
"Kampagnen lanceres af kulturminister Brian Mikkelsen efter tæt samarbejde med Biblioteksstyrelsen og Litteraturrådet, der også skal stå for mange af projekterne. Ministeren har indtil videre bevilget op til fem mio. kr. til følgende tiltag og projekter:
- Særlig biblioteksbetjening for børnehaver med særlig fokus på de mindste børn
- Højtlæsning - konkurrencer og undervisning for børn med kåring til stor bogfest.
- Årets børnebog - udvalgt af børn med kåring til stor bogfest.
- Udbygning af det særlige website for børn - www.childbooks.dk - med fokus på børn, bøger og digitale medier som eksempelvis internettet.
- Husforfatterordning for institutioner, hvor forfattere tilknyttes for at lære børn at skrive. Indtil videre er planlagt fem forløb af tre måneder.
- Projekt "Den Gode Historie" - fortsætter som tilbagevendende begivenhed.
- Ordenes Magi - fortællingen har stor betydning for syge børns trivsel og helbredelse. Afholdelse af forældreaftener og andre arrangementer på hospitaler.
Aktiviteterne vil blive sat i gang af et stort seminar om børn og bøger straks i det nye år", melder Kulturministeriet.
Kilde: Kulturministeriet
|
| 17.12.2002: DR vil øke programeksporten
En eksportstrategi skal sikre at DR bidrar til økt eksport av dansk kultur og underholdning, melder DRs nyhetsbrev.
"Netop markedet for kultur og underholdning er i de senere år blevet en global industri med høje vækstrater, og området udgør i dag mere end 4 % af den samlede danske eksport. Det er på det marked, at DR vil ind og være en større aktør, gerne i samarbejde med andre danske medie- og kommunikationsvirksomheder.
'Som public service virksomhed er det naturligt, at vi forsøger at medvirke til en øget dansk kultureksport ved at videreudvikle vores eksisterende produktion. Vi skal være bedre til at lave koncepter, der er nemme at gå til for udlandet. I dag er det en forsvindende lille del af vores programmer, der bliver solgt til eksport, simpelthen fordi vi i produktionen ikke har tradition for at tænke længere end til grænsen'", sier programchef i DR ProgramProduktion, Thomas Hammer-Jakobsen.
Et kartleggings- og analysearbeid er satt i gang, med tanke på å finne fram til hva DR gjør i dag med hensyn til programeksport, og hva som kan gjøres i framtiden, går det fram av nyhetsbrevet.
Kilde: DRs nyhetsbrev
|
| 16.12.2002: Fire millioner kroner til ny internasjonal filmfestival i København
Nå skal København bli godt synlig på det internasjonale filmfestivalkartet.
Kulturminister Brian Mikkelsen lover fire millioner DKK til Copenhagen Film Festival, som er navnet på den nye, internasjonale filmfestivalen.
I Kulturministeriets nyhedsbrev nr. 14/2002 heter det: "I sin motivationstale fremhævede ministeren, at udlandet har fået blik for dansk films kvaliteter. Samtidig understregede ministeren, at festivalen vil få betydning for tilblivelsen af europæisk film. 'Europæisk film har brug for festivaler, der kan vise os, at det europæiske filmsprog - den særlige europæiske tone og de mange skæbner og historier, vi præsenteres for på det europæiske lærred - har en særlig betydning for vores fælles kulturelle udvikling', sagde ministeren bl.a. og lovede i det nye år at søge Finansudvalgets tilslutning til økonomisk støtte inden for en fireårig opstarts- og udviklingsfase. Initiativet støttes desuden af Det Danske Filminstitut".
Ikke alle er like glade for dette initiativet:
"Selvom hjemlige filmfolk glæder sig over, at Danmark får en ny, international filmfestival næste år, er der allerede nu dryppet malurt i glædens bæger.
Flere af de hjemlige filmfestivaler, der i årevis har trukket et stort publikum i biografen til et bredt udvalg af de nyeste kvalitetsfilm fra hele verden, ryster på hovedet over nytilkommeren, Copenhagen International Film Festival", skriver Berlingske Tidende.
"Dels fordi den nye filmfestival løber af stablen på præcis samme tid som Odense Film Festival, der gennem små 20 år har præsenteret cremen af danske og udenlandske kort- og dokumentarfilm.
Dels fordi Copenhagen Film Festival har trådt de andre danske filmfestivaler over tæerne allerede før, den er kommet fra start", skriver avisen.
Kilde: Kulturministeriets nyhedsbrev nr. 14/2002/Berlingske Tidende
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 16.12.2002: Forslag til strategi for nasjonal datasikkerhet
Kommunikationsminister Kimmo Sasi har mottatt forslag til nasjonal datasikkerhetsstrategi fra en "delegation för datasäkerhetsärenden", nedsatt av ministeriet.
"Målet med den nationella datasäkerhetsstrategin är att göra Finland till ett datasäkert samhälle som alla kan lita på och som möjliggör säker kontroll och förmedling av data åt alla parter. För att det här målet skall uppnås måste man satsa på internationellt och nationellt samarbete, stödandet av samhällets utveckling och konkurrenskraft, utvecklandet av kontrollen av datasäkerhetsriskerna, tryggandet av individens och de andra aktörernas grundläggande rättigheter samt utvecklandet av kunnandet och medvetandet om datasäkerhet. Man vill uppnå målet senast år 2010", heter det i en pressemelding.
"Den nationella datasäkerhetsstrategin är en gemensam uppfattning bland de ledande aktörerna inom datasäkerhetsbranschen om hur datasäkerheten i Finland borde utvecklas. Strategin är internationellt sett det första förslaget som berör utvecklandet av hela samhällets datasäkerhet. Statsrådet fastställer och svarar för strategin", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kommunikationsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 23.12.2002: TV 2 kjøper Nettavisen - Konkurransetilsynet vil granske kjøpet
Nettavisen er solgt av tyske Lycos til TV 2 for mellom 20 millioner og 30 millioner kroner, etter hva Dagens Næringsliv erfarer. Ingen av partene vil ut med eksakt beløp.
"Planene for hvordan Nettavisen skal integreres med TV 2 Interaktivs nettvirksomheter foreligger allerede. Og trolig må mellom ti og 20 av de rundt 70 ansatte i de to bedriftene gå. I Nettavisen er det i dag mellom 45 og 50 ansatte, hvorav rundt 25 i redaksjonen", skriver Dagens Næringsliv.
"– Konkurransetilsynet ønsker å se på TV 2s oppkjøp av Nettavisen. Vi kommer til å kalle inn partene til et møte rett over nyttår, sier informasjonssjef Elin Kleven i Konkurransetilsynet. Bakgrunnen er trolig at tilsynet vil vurdere om TV 2 får for sterk markedsmakt på internett," skriver Dagens Næringsliv.
Kilde: Dagens Næringsliv
|
| 20.12.2002: Radiokonsesjonen til Kanal4
Kultur- og kirkedepartementet har besluttet å gi Kanal4 AS konsesjonen for riksdekkende reklamefinansierte radiosendinger i det fjerde riksnettet i FM-båndet, går det fram av en pressemelding fra departementet. Det innebærer at dagens konsesjonær, P4, ikke nådde opp med naden sin.
"- Departementet har gitt konsesjonen til den jaren som har dei mest ambisiøse og varierte planane i høve til allmennkringkastingsoppdraget. Med denne konsesjonstildelinga får vi ein riksdekkjande radiokanal med redaksjonelle ressursar spreidde rundt i heile landet og med klare mål om å gi lyttarane eit breitt tilbod. Selskapet legg opp til eit spanande radiotilbod og til å utfordre NRK med solide journalistiske ressursar, seier statsråd Valgerd Svarstad Haugland i samband med konsesjonstildelinga til Kanal4 AS.
Departementet har gjort ei grundig vurdering av dei seks jarane til konsesjonen. I vurderinga har ein lagt særleg vekt på realistiske og forpliktande planar om allmennkringkastingssendingar. Departementet har også vurdert om jarane har dei økonomiske ressursane som skal til for å drive radioverksemda i samsvar med planane.
Konsesjonsperioden for denne konsesjonen er 1. januar 2004 til 31. desember 2013. Tidleg i 2003 vil departementet lyse ut ein radiokonsesjon til, med noko lågare dekning enn den Kanal4 får. Konsesjonstildelinga vil etter planen skje i siste halvdel av 2003, og den nye konsesjonæren kan vera på lufta samstundes som Kanal4 startar sine sendingar", heter det i pressemeldingen.
Les konsesjonsvilkår
for Kanal4 i perioden 1. januar 2004 til 31. desember 2013 (PDF-format)
Les brev til Kanal4
om vedtak om tildeling av konsesjon for riksdekkende, reklamefinansiert radio i FM-båndet (PDF-format)
6. januar 2003: Kultur- og kirkedepartementet har vurdert begjæring fra P4 om innsyn i saksdokumenter vedrørende tildeling av radiokonsesjon, heter det i en pressemelding fra departementet.
Dokumentene som departementet offentliggjør er nå tilgjengelige på Odin:
http://odin.dep.no/kkd/norsk/medier/konsesjon/043061-990015/
9. januar 2003: P4 vil klage vedtaket inn for departementet og EFTAs overvåkingsorgan ESA, melder Dagsavisen/ANB. P4-ledelsen holdt pressekonferanse 8. januar.
"P4 vil også klage saken inn for Eierskapstilsynet, fordi de mener Kanal4 vil føre til ytterligere eierkonsentrasjon i norsk media.
- Departementet har handlet på tvers av ti års mediepolitikk. Avgjørelsen er juridisk sett ikke holdbar, hevdet Brynhildsen.
P4-ledelsen bekreftet videre at de seriøst vurderer å e på P5-konsesjonen når den utlyses", skriver
Dagsavisen.
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet/Dagsavisen/ANB
|
| 17.12.2002: Ingen digital-TV-konsesjon før jul
I sommer lyste kulturdepartementet ut en konsesjon for digitalt bakkenett. Ved nadsfristens utløp 1. oktober var det kommet inn én nad, fra selskapet Norges televisjon AS, som eies i fellesskap av Norsk rikskringkasting og TV2, hver med 50 prosent av aksjene.
Det var ventet at konsesjonen ville være klar før jul, men
"(Stortinget) skal se på saken, og dermed er NRK og TV 2s hasteprosjekt trenert i minst ett år", skriver Dagens Næringsliv. Statssekretær Yngve Slettholm i Kultur- og kirkedepartementet bekrefter overfor avisen at saken blir sendt til Stortinget i form av en stortingsmelding.
"I nærmere tre år har NRK og TV 2s ledelse presset på for å få myndighetene til å gi dem konsesjon til å etablere et nytt, digitalt tv-nett som skal erstatte dagens analoge sendenett. Tv-kanalene vil ha nettet for å få en hånd på rattet på digital-tv som i fremtiden er antatt å bli en kommersiell gullgruve", skriver avisen.
"- Dette er alvorlig for oss. Men jeg forstår at myndighetene ikke kan kjøre fortere. Dette er en kompleks og stor sak der forutsetningene for det hele også endrer seg underveis", sier Tor Fuglevik, administrerende direktør i Norges televisjon til Dagens Næringsliv.
Kilde: Dagens Næringsliv
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 19.12.2002: Kommersialisering av nærradioen skal granskes
Radio- och TV-verket skal følge opp sin rapport "Närradion igår, idag och imorgon" (Ku2002/1481/Me), på grunn av den siste utviklingen innen området, melder Kulturdepartementet.
"Redovisningen ska innehålla en analys av de möjliga regeländringar som kan vidtas för att motverka kommersialiseringen inom närradion. Verket skall därvid redovisa för- och nackdelar med olika regeländringar samt konsekvenserna av dessa. I redovisningen skall Radio- och TV-verket lämna förslag till de regeländringar som verket förespråkar. En redovisning av arbetet skall ske senast den 15 april 2003", heter det i meldingen
Les "Närradion igår, idag och imorgon" (N.B. *.pdf-fil, 112 sider)
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 19.12.2002: Kvinnelige filmskapere skal hjelpes fram
"Regeringen har i dag beslutat att ett mål för statens filmstöd är att öka andelen kvinnor bland de filmskapare som erhåller produktionsstöd. Bakgrunden är den manliga dominansen bland filmskapare som får stöd. Svenska Filminstitutet får samtidigt i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits för att uppnå målet och att redovisa andelen män och kvinnor som fått produktionsstöd och andra former av filmstöd" heter det i en melding fra Kulturdepartementet.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 19.12.2002: Öppna Kanaler får utviklingsmidler
"Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige har idag fått regeringens
uppdrag att under 2003 och 2004 utveckla icke-kommersiell lokal-TV.
Det handlar bl a om hur folkrörelserna kan använda TV-mediet som ett forum för kommunikation, lokal kultur och debatt.
För utvecklingsarbetet tilldelas Riksförbundet Öppna Kanaler 1 miljon kr per år.
Idag finns 28 lokala kabelsändarföretag i Sverige, varav ett tiotal är medlemmar i Riksförbundet Öppna Kanaler", heter det i en melding fra Kulturdepartementet.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 19.12.2002: SVTs digitale Barnkanalen har premiere 23. desember
Barnkanalen er SVTs digitale svar på de tre utenlandske kommersielle barnekanalene som alle sender digitalt til Sverige i dag.
Premieren er dagen før julaften, melder Dagens Nyheter. Driften finansieres innenfor SVTs ordinære budsjett.
"I SVT:s sändningstillstånd stadgas att man förutom SVT 1 och SVT 2 ska sända ytterligare två kanaler i det digitala marknätet. Förutom Barnkanalen kommer '24' under början av 2003 att ersätta 'SVT 24'. '24' kommer att innehålla nyheter och sport", skriver Dagens Nyheter.
Kilde: Dagens Nyheter
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 19.12.2002: Ålands digital-TV-avtale
Det är möjligt att södra Finland och Österbotten får liknande avtal om digitala tv-sändningar från Sveriges Television som Åland förhandlat sig till med början i oktober 2003.
SVT:s vd Christina Jutterström undertecknade 12 december ett avtal om distribution av svensk digital-tv över Åland. Åland har redan i 40 år haft en särställning när det gäller att se Sveriges tv, konstaterade Jutterström enligt Internytt/Yle. Avtalet låter Åland se kanalerna 1 och 2 samt den nya barnkanalen som startar till jul och den nya nyhets- och sportkanalen som lanseras i februari. Följande satsning - en ungdomskanal - ska också sändas över Åland.
Utöver investeringar i en satellitmottagare och en sändare som täcker hela Åland, litet 'kringutrustning' och ersättningar för upphovsrätt till skådespelare, musiker och författare kostar avtalet ingenting för Åland.
Kilde: Internytt/YLE/Nordisk Råd & Ministerråd
|
| 19.12.2002: Nytt håp for nabolands-TV i Norden
Förslag till hur man skall kunna se varandras TV i Norden skall utarbetas. Det uppdraget gav de nordiska samarbetsministrarna till ambassadör Ole Norrback och det finska kulturdepartementet vid sitt möte i Stockholm på måndagen (16.12.2002, red. anmn.). Initiativet kom från den finländske samarbetsministern Jan-Erik Enestam.
Det handlar inte om någon ny utredning utan om att sammanställa och utvärdera det material om hur man skall kunna se varandras public service kanaler i Norden som redan finns. Uppdraget omfattar också att granska de bilaterala kontakter som redan pågår i dessa frågor mellan de olika nordiska länderna. Sammanställningen skall ligga till grunden för förslag till politiska beslut. Samarbetsministrarna vill ha rapporten och förslagen i slutet av juni 2003.
Kilde: Nordisk Råd & Ministerråd
|
| 19.12.2002: IT styrker demokratiet
De nordiske landene ligger i tet når det gjelder bruk av informasjonsteknologi i 2002, sammenlignet med resten av verden, viser tall fra de nordiske statistisk sentralbyråene fra en stor nordisk underelse om bruk av IT som er gjort på oppdrag for Nordisk Ministerråd.
Rundt 90 prosent av nordboerne har tilgang til mobiltelefon, over 70 prosent har en datamaskin, og litt over 60 prosent har tilgang til Internet hjemme. Målt etter PC-bruk oppgir mellom 72 og 76 prosent av innbyggerne at de nylig har brukt en datamaskin. Det er ingen vesentlig kjønnskiller på bruken av IT, og det er små aldermessige forskjeller. Både unge og gamle fra 16 til 74 år sier de bruker en eller annen form for informasjonsteknologi.
-IT er ikke seg selv noe vidundermiddel for å løse alle problemene i samfunnet, men må sees på som et redskap som kan frigi ressurser. Innenfor pleiesektoren kan f. eks ved hjelp av IT til administrative oppgaver overfører flere ressurser til pleie. Internet har gitt folk en helt ny adgang til å påvirke politiske prosesser. De er bare et museklikk fra beslutningsprosessene, og i så måte har IT styrket demokratiet”, sier Thomas Adelskov, dansk folketingsmedlem for Sosialdemokratene og nestformann i Folketingets Vitenskapsutvalg.
Om man ser på IT-bruken i hvert enkelt nordisk land, blir bildet noe mer nyansert.
Næringslivet i Norge får ta skylden for at landet får dårligst karakter i den nordiske IT-målingen. Norsk næringslivet står faktisk langt tilbake i forhold til andre land i Norden. Bare 94 prosent av de ansatte i små og mellom store bedrifter (mer enn ti ansatte) har tilgang på PC, mot 98 prosent i de øvrige nordiske landene.
Når det gjelder tilgang på Internet har bare 81 prosent av norske bedriftsansatte tilgang, mot 95 prosent i Sverige som kommer best ut i underelsen. I Island og Danmark er tallet 94 prosent. Handels-, hotell- og restaurantbransjen kommer dårligst ut, mens best er bank- og finansnæringene.
Også når det gjelder hjemmesider ligger Norge langt unna de andre nordiske landene. I Sverige har 78 prosent av bedriftene egne hjemmesider, mot 55 prosent i Norge. Hjemmesidene i Norge blir oftest kun brukt til å presentere bedriften. Norske butikker, hoteller og restauranter er de dårligste i Norden til å presentere seg på Internet.
Publikationen
Kilde: Nordisk Råd & Ministerråd
|
| 19.12.2002: Nye mål for EUs e-learning-program
Bekjempelse av digital analfabetisme, fremming av virtuelle campuser og virtuelt samarbeid mellom skoler er hovedmålene i EUs e-learning-program for perioden 2004 - 2006, framgår det av en melding fra EU-kommisjonen.
Programmet, som får et årlig budsjett på 36 millioner euro, er et svar på oppfordringene fra EUs toppmøter i Lisboa, Stockholm og Barcelona om å fremme integreringen av ny informasjons- og kommunikasjonsteknologi på mange nivåer i utdanningen.
Programmet er et av midlene EU bruker i bestrebelsene på å fremme sosial samhørighet i unionen og å gjøre den økonomiske utviklingen i EU til den mest dynamiske i verden innen 2010, heter det i
pressemeldingen fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 16.12.2002: Public service-forpliktelser inn i den franske grunnloven?
Inkluder public service-forpliktelsene i den franske grunnloven, og få kultur høyere på agendaen i France Télévision.
Det er noen av konklusjonene i rapporten Catherine Clément, fransk forfatter, nylig har levert til den franske kulturministeren Jean-Jacques Aillagon, melder EBU.
Catherine Cléments mandat var å evaluere og analysere kulturens stilling i det franske public service-systemet, og hva som kan gjøres for å gi kulturen enda bredere plass.
I rapporten avvises privatisering av de brede kanalene til France Télévision, framgår det av EBUs omtale.
Kilde: EBU
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
