| |
Danmark
| 15.1.2002: Dansk Bredbånd skal levere filmer til internett-abonnenter
Drømmen om å se film på PC-skjermen - med god lyd- og bildekvalitet - er ofte drivkraften når internett-brukere kaster seg ut i bredbåndsbølgen.
"Inden for få måneder går Dansk Bredbånd - der indtil for nylig hed Bredbandsbolaget - i gang med at levere Hollywoodfilm til sine internetabonnenter", skriver Politiken.
"Filmene kommer til at koste omkring 35 kroner for 24 timers leje. På lidt længere sigt vil Dansk Bredbånd også levere broadcast-tv til kunderne.
Dansk Bredbånd er et ungt firma og har indtil videre kun 1.100 husstande tilknyttet sit københavnske bredbåndsnet. Firmaet retter sig mod boligforeninger, der bliver tilsluttet et højhastighedsfibernet, som Dansk Bredbånd lejer fra energiselskaber som Københavns Energi og Powercom. Netop fibernettet gør med sin store kapacitet det nemt for Dansk Bredbånd at tilbyde videofilm over nettet, såkaldt video-on-demand", skriver Politiken.
Kilde: Politiken
|
| 11.1.2002: Ny struktur for den offentlige støtten til kunst og kultur
Enkelhet og mer dynamikk for å kunne utvikle både de tradisjonelle og de nye kunstartene og skape genrer på tvers av tidligere skillelinjer. Det skal være ledetråden for den statlige kunst- og kulturstøtten i framtiden, melder Kulturministeriet.
Kulturminister Brian Mikkelsen har "... indbudt en række af kulturlivets centrale råd og nævn til dialog om etableringen af en helt ny struktur på kunststøtte-området. Indbydelsen kommer samtidig med, at regeringen har offentliggjort `Mere Velfærd og Mindre Bureaukrati - sanering af råd, nævn, udvalg og centre` med forslag om nedlæggelse samt nærmere analyse af en række råd, nævn, udvalg og centre under blandt andet Kulturministeriet", heter det i en pressemelding.
”Man kan ikke se skoven for bare træer, siger man, når man ikke kan få øje på helheden på grund af de mange enkeltheder, den består af. Sådan er det nuværende kunststøttesystem, hvor den vildtvoksende skov af råd, fonde, nævn og institutioner har gjort det svært for både kunstnerne og kulturbrugerne at gennemskue, hvordan skattekronerne til kunst bliver fordelt. Derfor skal der skabes en ny samlet struktur, hvor jeg har brug for inspiration og ideer fra kulturlivet", sier ministeren, ifølge en pressemelding fra Kulturministeriet.
Blant de organer "... der ifølge ministeren alle har vist sig overflødige", er
"Public Service Rådet og DR’s og TV2’s centrale & decentrale programråd. Nedlægges i forbindelse med kommende lovændringer på medieområdet", ifølge pressemeldingen.
"I forbindelse med nedlæggelsen af specielt Kulturministeriets Udviklingsfond lægger Brian Mikkelsen vægt på, at fokusområderne multietnisk kultur og multimedie indgår i arbejdet med den nye struktur. På den måde styrkes indsatsen til kunstnerne fremfor til de administrative lag, mener ministeren.
`Udviklingsfonden er et resultat af den tidligere regerings logik om at etablere et nyt nævn eller råd så snart, der opstod nye udfordringer i kulturlivet og nye former for tværgående kunst. Og det vil jeg gerne gøre op med, så nye former for kunst og kultur bliver støttet i de eksisterende systemer`", heter det i pressemeldingen.
I et innlegg i Søndagsavisen 13. januar, "Kulturstøtte uden fedtlag", utdyper kulturministeren sitt syn på saken.
Politiken peker på at det ikke bare er sparehensyn som ligger bak restrukturering og nedleggelser.
"I det store, statslige kulturregnskab er en besparelse på i alt 25 millioner kroner meget lidt. I Brian Mikkelsens ministerielle regnskab er 25 millioner faktisk også kun i omegnen af ti procent af de penge, som Kulturministeriet skal spare på den kommende finanslov. Regeringen fremlægger ikke sit forslag til finanslov før 29. januar, og inden da har Brian Mikkelsen ikke lyst til at afsløre, hvor han forestiller sig, at de sidste cirka 200 millioner kroner skal spares på kulturbudgettet", skriver Politiken.
Kilde: Kulturministeriet/Politiken
|
| 9.1.2002: Et flertall av danskene vil tillate alkoholreklame i radio og TV
De siste ti årene har reklamebyrået Bates gennemført åtte undersøkelser som har omfattet danskenes holdning til alkoholreklame.
"Sidste gang Bates spurgte danskerne i 1998 sagde 47 pct. ja til øl-reklamer, og 42 pct. mente, at de burde være tilladt at reklamere for vin og spiritus i både tv og radio. I dag ligger ja-andelen på henholdsvis 56 pct. og 50 pct",.skriver radionyt.com, med avisen Børsen som kilde. Danskene er litt mer positive til alkoholreklame i TV enn i radio.
Mediesjef hos Bates, Jacob Gede, sier til Børsen
at han ikke kan "... lade være med at undre sig over den manglende logik i lovgivningen, hvis formålet er at beskytte børn og unge mod påvirkning fra bryggerierne og spiritusproducenterne. `Det medie, som de unge bruger relativt mest i forhold til andre medier, er biografen, og her må man gerne annoncere for disse produkter`, sier Gede.
Kilde: radionyt.com/Børsen
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 15.1.2002: Kommunikationsverket skal avgjøre spørsmål om redistribuering av digitale sendinger
"Kommunikationsministeriet avgör inte huruvida det är tillåtet att distribuera Rundradion Ab:s digitala sändningar vidare i analog form i nätverk med centralantenn. Ärendet hör till Kommunikationsverkets behörighetsområde", fastslår Kommunikationsministeriet i en pressemelding.
"Ministeriet har fått många förfrågningar kring huruvida distributionen är tillåten. Ministeriet tog ställning i ärendet den 14 januari 2002.
Enligt kommunikationsministeriet handlar det i enlighet med kommunikationslagstiftningen om att tolka en s.k. must carry-regel. Regeln ingår i 42 § lagen om television- och radioverksamhet. Tolkningen av denna regel ankommer på Kommunikationsverket.
I de fall då transformering och distribution av sändningar inte är verksamhet i enlighet med must carry-regeln, står det upphovsrättsinnehavarna, såväl Rundradion Ab som antennandelslag och kabeltelevisionsbolag, fritt att avtala om saken. Men om det anses att en sändning omfattas av must carry-regeln måste den distribueras vidare i oförändrad form.
Med must carry-regeln avser man skyldighet att distribuera vissa televisions- och radiosändningar. Om regeln tillämpas på en sändning har antennandelslaget rätt att distribuera den vidare utan särskilt avtal".
Kilde: Kommunikationsministeriet
|
| 8.1.2002: For tidlig digital-TV-start, tror kommunikasjonsminister Kimmo Sasi
Den nye kommunikasjonsministeren, Kimmo Sasi, tror at leverandørene av utstyret som er nødvendig for at forbrukerne skal kunne ta i mot digital-TV-kanalene ikke fikk god nok tid til å forberede seg før digital-TV-starten i Finland 27. august 2001.
Aktuellt/Internytt skriver at ministeren sier at "...
Beslutet om vilken sändningsstandard som skulle användas togs för sent och därför finns det inte tillräckligt med apparater på marknaden idag.
Sasi oroar sig för att vissa av digital-tv-kanalerna har problem, men han är övertygad om att digitaliseringen ska slå igenom.
Sasi säger att det är viktigt att så snabbt som möjligt få avsluta de analoga sändningarna, men han är ändå osäker på om den ursprungliga tidtabellen håller. Enligt den ska de analoga sändningarna upphöra år 2006".
I hvor stor grad publikum følger opp digital-TV-satsingen er et vanskelig spørsmål. Aktuellt/Internytt melder at "... digital-tv-boxarna blev inte den försäljningssuccé i julkommersen som många hade hoppats på.
Trygve Still som är teknisk ledare vid Jakobstadsnejdens Telefon berättar att julhandeln inte har motsvarat förväntningarna - bara några tiotal digitalboxar såldes".
17. januar: "Svenska folkpartiet vill lägga ned de analoga tv-sändningarna redan år 2004 och inte 2006 som Rundradion planerat", skriver Aktuellt/Internytt.
"Det skulle påskynda övergången till digital-tv, skriver sfp i ett pressmeddelande på torsdagen. För att göra en tidigare nedläggning möjlig kräver sfp snabba beslut om en fortsatt utbyggnad av sändningsnätet så att det omfattar hela landet.
Mest brådskande är det att komplettera nätet längs kusten där de svenskspråkiga tittarna visat stort intresse för FST-kanalen", siterer Aktuellt/Internytt fra SFPs pressemelding.
Kilde: Aktuellt/Internytt
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norge
| 17.1.2002:
Videospillet "Grand Theft Auto 3" politianmeldt av Forbrukerrådet og Barneombudet
For første gang i Norge er et videospill politianmeldt. Forbrukerrådet og Barneombudet mener "Grand Theft Auto 3" strider mot norsk lovgivning, skriver Dagbladet/NTB/Aftenposten. Den danskeide spillimportøren KE Media er anmeldt til Oslo politidistrikt.
"- Vår juridiske avdeling har vurdert spillet nøye, og funnet at det klart strider mot straffelovens bestemmelser mot utilbørlig bruk av grove voldsskildringer i film, video eller lignende, sier avdelingsdirektør Tom Bolstad i Forbrukerrådet til Dagbladet.
Tidligere i år har barne- og familieminister Laila Dåvøy (KrF) sagt at hun var sjokkert over innholdet i det omtalte videospillet, og tok kontakt med både Kulturdepartementet og Forbrukerombudet i håp om å finne en lovhjemmel for å få det forbudt, skriver Dagbladet/NTB/Aftenposten.
Kilde: Dagbladet/NTB/Aftenposten
|
| 10.1.2002:
Norsk Film solgt til investorselskapet Diopter
Salg av statens aksjepost i Norsk Film AS er et ledd i restruktureringen av støtteordningene for norsk filmindustri. Nå har Kulturdepartementet gjennomført salget, melder Dagens Næringsliv.
"Trondheims kinosjef Egil Akselsen er skuffet. Igår ble det klart at statens aksjepost i Norsk Film ble solgt for 3,2 millioner kroner til investoren Harald Møllers selskap Diopter. Selv har Akselsen representert en allianse av kjente og suksessfulle filmprodusenter, fire av de største kinoene i landet og Sparebank1 som sto bak et konkurrerende bud på aksjeposten", skriver avisen.
"Også den svenske mediegiganten Bonniers filmselskap Svensk Filmindustri (SF), som i Norge samarbeider med produsentene John M. Jacobsen (`Solan, Ludvig og Gurin med reverompa`) og produsenten Edward Dreyer (`Detektor`), la inn bud på Norsk Film-aksjene", skriver Dagens Næringsliv.
Med på kjøpet fikk Diopter 15 delvis utviklede filmprosjekter, skriver Aftenposten. "Nå står prosjektene på stedet hvil", skriver avisen.
Kilde: Dagens Næringsliv/Aftenposten
|
| 9.1.2002:
Liten interesse for betalingstjenester på internett
Tanken om å ta betalt for tjenestene som hittil har vært gratis på internett har slått mange, ikke minst nyhetsleverandørene. En Gallup.undersøkelse som ble utført nylig om emnet gir en indikasjon på at dette ikke er så enkelt å gjennomføre.
"Hele 9 av 10 nordmenn vil ikke betale, hverken for nyheter eller spill på Internett. Menn er mer positive til å betale for elektroniske nyheter enn kvinner", skriver Aftenposten.
Men alt er ikke like negativt, sett med nett-tjenesteleverandørenes øyne:
"- Undersøkelsen tyder på at bedriftsmarkedet er interessant. Her er det muligheter for å ta betalt for unikt innhold og helt nødvendig markedsinformasjon", sier avdelingsleder Dag Andersen i Norsk Gallup til Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 11.1.2002: Bokpriskommissionen skal følge utviklingen på det svenske bokmarkedet
"Regeringen har i dag fattat beslut om direktiv till en bokpriskommission mot bakgrund av att mervärdesskatten på böcker och tidskrifter m.m. sänktes från 25 procent till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2002", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.
"Kommissionens uppdrag blir att följa prisutvecklingen och verka
för att momssänkningen får fullt och bestående genomslag i det pris
som läsarna betalar. De litteraturpolitiska effekterna av den sänkta momsen skall redovisas med utgångspunkt i målsättningen att läsandet
i alla grupper skall öka.
Kommissionen ska verka i tre år och avsluta sitt arbete i december 2004.
Regeringen har i dag även beslutat att ge Statistiska centralbyrån (SCB)
i uppdrag att förse kommissionen med relevant underlag. Uppdraget till SCB innebär bl.a. att regelbundna mätningar och bedömningar av bok- och tidskriftspriser för första gången kommer att genomföras. Mätningarna kommer att göras under den period kommissionen arbetar,
men i viss utsträckning även retroaktivt för 2001. Mätningar och bedömningar av bok- och tidskriftsläsandets utveckling ingår dessutom
i uppdraget.
Kommissionens ordförande blir f.d. ordföranden i Svenska Barnboksinstitutet, projektledare Ingegerd Sahlström. I kommissionen ingår företrädare för förlag, tidskrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare. Även berörda myndigheter ingår".
Kulturminister Marita Ulvskog kommenterer saken: "- Kommissionens uppdrag är viktigt, men inte helt enkelt. Det finns inga erfarenheter av att sänkt bokmoms lett till bestående prissänkningar på böcker. Först sjunker priserna, sedan klingar effekten av.
- Skulle den här momssänkningen garanteras får den inte reduceras till ett näringspolitiskt stöd för branschen. Därför är det viktigt att priserna
blir bestående och bokläsandet ökar. Och därför har det också varit viktigt att ge bokkommissionen ett ganska långvarigt och brett uppdrag".
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norden - internasjonalt
| 15.1.2002: Lengre overgangstid til full britisk TV-digitalisering enn antatt
Først i 2010 regner britiske myndigheter med at de analoge sendingene kan erstattes helt med digital-TV, melder Independent/Aftenposten.
"Bakgrunnen er en nylig gjennomført undersøkelse som viser at 11,5 millioner briter sier de ikke vil la seg overtale til å investere i digitale TV-bokser", skriver Aftenposten, som peker på at bare 40 prosent av de britiske husholdningene mottar digital-TV i dag, og at lite tyder på at oppslutningen om digital-TV vil øke markant.
Kilde: Independent/Aftenposten
|
| 14.1.2002: Finske YLE med i det nordiske same-TV-samarbeidet
Fra 7. januar er også finske YLE med i det nordiske same-TV-samarbeidet, og sender på kanal 1 fra den regionale senderen i Rovaniemi, melder Nordisk Ministerråds nyhetsbrev Norden i veckan. "Norske NRK Sámi Rádio, finske YLE og svenske SR har i flere år samarbejdet om daglige samsendinger på radio og internetnyheder. Fra august 2001 blev samarbejdet udvidet med daglige samiske nyhedsindslag på TV i Norge og Sverige. Her efter nytår er Finland også kommet med, så nu er der for alvor tale om samnordisk same-tv. Der lever omkring 70.000 samer i Norge, Sverige, Finland og Rusland. Gennem samarbejdet mellem same-redaktionerne i Karasjok i Norge, Kiruna i Sverige og Inari i Finland er det muligt at bringe indslag fra det ene land også til de samiske lyttere og seere i de andre lande", skriver Norden i veckan.
Kilde: Norden i veckan
|
| 14.12.2002: Norsk DVD-kodeknekker tiltalt
Høsten 1999 vakte det stor oppsikt at en rekke unge gutter knekket koden som skal beskytte DVD-filmer mot kopiering. Metoden ble lagt ut på internett, til allment bruk. Nå er en av ungguttene, norske
Jon Johansen, tiltalt for "... brudd på straffelovens paragraf 145 som omhandler datainnbrudd og som også blir kalt hackerparagrafen", melder Aftenposten, som skriver at "... IT-jurister er overrasket og tvilende til tiltalen".
"- Med forbehold om at jeg ikke har lest den detaljerte tiltalen, så synes jeg dette virker rart. Jeg er overrasket over at man har brukt straffeloven og ikke opphavsrettslovgivningen.Etter min mening treffer ikke straffeloven helt i denne saken. Her legger man opp til en ny tolkning av denne paragrafen, sier partner Kai Thøgersen i Thommessen Krefting Greve Lund til Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
| 9.1.2002: Ny direktør for Filmkontakt Nord
"1. februar 2002 byder Filmkontakt Nord (FkN) med stor glæde velkommen til sin længe ventede nye direktør, Karolina Lidin. Hun forlader en stilling som chef for kort- og dokumentarfilmafdelingen på Det Danske Filminstitut for at vie sin ekspertise og sit engagement til revitaliseringen af FkN", heter det i en pressemelding fra FkN, som er en service- og samarbeidsorganisasjon for nordiske kort- og dokumentarfilmere.
"Siden den tidligere direktør gennem 10 år, Kerstin Hagrup, forlod posten 1. juni 2001, er FkNs virksomhed blevet evalueret af Nordisk Ministerråd, for at klargøre retningslinierne for den fremtidige støtte til driften. Bestyrelsen for FkN valgte derfor at vente med at tilsætte en ny direktør, til man kendte udfaldet af rapporten. Denne ligger nu klar og er sendt til høring. En endelig afgørelse om fremtidig støtte træffes i midten af februar", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Filmkontakt Nord
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
