| |
Danmark
| 20.8.2002: Kan danske TV-selskaper bryte reklamereglene uten risiko?
I begynnelsen av august delte TvDanmark 2 den amerikanske kriminalserien C.S.I. i to, for å kunne "...presse en reklameblok ind - 27 minutter efter at afsnit nummer 32 var begyndt, og 12 minutter før det sluttede", skriver Politiken.
Jusprofessor Mogens Koktvedgaard er leder av Radio- og tv-nævnet og mener at dette er et brudd på de gjeldende reglene, ifølge Politiken.
"Med jævne mellemrum må Koktvedgaard konstatere, at de danske tv-stationer, DR, TvDanmark 2 og TV 2 bryder reglerne i den gældende radio- og tv-lov, når det gælder reklameafbrydelser, indholdet i tv-reklamer, skjult reklame og reglen om, at de kun må sende 12 minutters reklame i timen.
Og af og til løfter han formandspegefingeren og siger fy. Angiveligt uden den store effekt. For selv om Danmark har en forholdsvis streng radio- og tv-lovgivning, har tv-stationerne uden alvorlige konsekvenser held med at bryde den gang på gang," skriver Politiken
Avisen viser til de svenske tilstandene på dette området; hurtig oppfølging og høye bøter ved regelbrudd. I Danmark må saken først til domstolene, og det kan ta flere år før den er ferdig behandlet.
" Kulturministeriet sidder de i øjeblikket og arbejder på et nyt lovudkast, der skal tage højde for det seneste medieforlig.
I forslaget er der ganske vist lagt op til en række liberaliseringer, men det skal stadig være forbudt at afbryde almindelige programmer, film og serier med reklameblokke", skriver Politiken.
Kilde: Politiken
|
| 19.8.2002: Journaliststreik i DR
Fra 19. august har DR vært rammet av en arbeidskonflikt, etter at DR-journalistene (ca. 900) som er organisert i Dansk Journalistforbund stemte nei til et forslag om ny lønnsavtale.
Les DRs omtale av saken.
Les Dansk Journalistforbunds omtale av saken.
22. august:
Etter noen dagers streik har mange trofaste DR1-seere funnet fram til andre TV-kanaler, melder Politiken. Tiden dansker over fire år bruker på DR1 daglig er falt fra en drøy halvtime til 21 minutter, ifølge tall fra
Mediabureauet Mediaedge, som har brukt Gallups seertall som beregningsgrunnlag.
16. september: Streiken er over. Tre fjerdedeler av journalistene stemte for et forslag til forlik. Se DRs omtale og Dansk Journalistforbunds omtale av saken.
Kilde: Dansk Journalistforbund/DR/Politiken
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 30.7.2002: Finnene går mer på kino
Ved utgangen av juni i år hadde salget av kinobilletter økt med 30 prosent, melder FNB/Internytt. Totalt ble 3.852.000 kinobilletter solgt i første halvår 2002.
"Den populäraste inhemska filmen var Rölli och Skogstrollet (Rölli ja metsänhenki) och av de utländska filmerna var Sagan om Ringen klart populärast.
Uppgifterna har samlats in av Finlands Filmkammare som tror att tittarsiffrorna kommer att vara höga också under hösten. Då har åtminstone åtta inhemska filmer premiär, likaså en Harry Potter- och en James Bond-film. Före jul har dessutom den andra delen ur Sagan om Ringen-trilogin sin premiär", skriver FNB/Internytt.
Kilde: FNB/Internytt
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Island
| 6.8.2002: Konflikt mellem Norðurljós og Búnaðarbanki Íslands
I islandsk presse har der på det seneste været hyppig omtale af Norðurljós. Norðurljós er en islandsk "mediekæmpe" der bl.a ejer Stöð 2 og radiostationen Bylgjan.
Virksomheden har anmeldt Búnaðarbanki Íslands til Finanstilsynet for ikke at overholde bankhemmeligheden ved at oplyse virksomhedens gældsstatus hos banken. Forinden havde banken bragt et lån til forfald, som den havde ydt Norðurljós sidste år. Direktøren for Norðurljós siger at banken har i sinde at "tvinge Norðurljós til konkurs til tredje parts fordel". At banken på denne måde er i samarbejde med en gruppe personer, hvoraf de fleste på en eller anden måde har tilknytning til medier i Island.
Et bestyrelsesmedlem i den nævnte gruppe, der hedder Fjölmiðlafélagið (Medieforeningen), siger at indholdet i anmeldelsen ikke er korrekt. Foreningen skal efter sigende være stiftet for refinansiere driften af Skjár Einn og om muligt at skabe samarbejde med andre medievirksomheder på markedet.
Búnaðarbankinn siger, at Norðurljós har fået lånet under falske forudsætninger og vil også have undersøgt, hvorledes materiale med Búnaðarbankens mærke kom i hænderne på Norðurljós. Banken har nægtet at have brudt bankhemmeligheden og siger, at de pågældende oplysninger ikke er kommet fra banken, men at et arkivnummer fra banken ved en fejltagelse er blevet påført dokumentet.
Sagen er yderligere blevet krydret med trusler direktøren for Norðurljós om en injuriesag over for Búnaðarbankins direktør, og desuden har direktøren for Norðurljós beskyldt statsministeren for at have tilknytning til sagen.
Flere banker har også bragt lån til Norðurljós til forfald og det står klart at selskabets økonomiske situation er meget vanskelig.
Kilde: Undervisningsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 20.8.2002: Konkurransetilsynet kritiserer utlysingskriteriene for P4-konsesjonen
I mai ble konsesjonen som selskapet P4 har i dag utlyst av Kulturdepartementet.
Selskapet TV Invest er en av de mulige interessenter til konsesjonen, men har ifølge NRK ment at kriteriene er for uklare.
Nå er Konkurransetilsynet kritisk innstilt til måten utlysningen av P4-konsesjonen er gjort på, skriver Aftenposten. "Tilsynet mener at konkurransen minner om en 'skjønnhetskonkurranse', og frykter at søkerne vil love mer enn de kan holde", skriver
nrk.no.
Kilde: nrk.no
|
| 6.8.2002: Barneombudet vil lære barn og foreldre nettvett
"Barn og unge må lære seg å bli kritiske brukere og lære kjørereglene på Internett. Foreldre bør også sette seg inn i nettets gleder og farer," sier barneombud Trond Waage i en introduksjon av Barneombudets nye tilbud med tanke på øke sikkerheten til barn som bruker internett.
SMART-reglene kalles et knippe regler som Barneombudet håper så mange som mulig vil benytte seg av.
"Internett er et fantastisk sted for barn og unge både læring og lek. Dessverre finnes det også skyggesider, som for eksempel barnepornografi og chat-kidnapping", heter det i Barneombudets introduksjon.
Kilde: Barneombudet
|
| 3.7.2002: Lovforslag om endringer i kringkastingsloven vedtatt i statsråd
Kultur- og kirkedepartementet melder at en odelstingsproposisjon med forslag til endringer i kringkastingsloven er vedtatt i statsråd: "Blant annet er det foreslått å åpne for ett reklameavbrudd i filmer. Dette vil erstatte dagens ordning hvor det er tillatt med reklame i avbrudd som er lengre enn 20 minutter. Det blir også foreslått å åpne for bevegelige sponsorplakater på kommersielle kringkastingskanaler.
Konsesjonsplikten for kringkasting som bare skal distribueres via kabel og/eller satellitt foreslås opphevet. Det blir foreslått å innføre en fullmaktshjemmel for fremtidig regulering av elektroniske programguider", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 20.8.2002: Journalistisk kvalitet truet av sparetiltak i redaksjonene?
Dagens Nyheters sjefredaktør Hans Bergström ville gått av om han ikke hadde fått viljen sin når det gjaldt å bevare journalistisk kvalitet, til tross for sparetiltak, skriver Journalisten.
Bakgrunnen for Journalistens intervju med Hans Bergström er blant annet at Presstödsnämnden nylig la fram en rapport om dagspressens økonomi i 2001. Journalisten siterer presseoppslag om rapporten: "Dagspressens resultat det sämsta på sex år" (Dagens Media), "Dagspressens vinst halverad" (Resumé), "Svarta fanor över Stockholms tidningar" (Finans Vision)
Journalisten modifiserer inntrykket noe: "Det fanns – faktiskt – en hel del dagstidningsföretag som gick med rejäl vinst under 2001 (Aftonbladet, Dagens Industri, Jönköpings-Posten, Vestmanlands Läns Tidning och Nya Wermlands-Tidningen, för att nämna några)."
Dagens Nyheter er blant de hardest rammede:
"Tidningen har, enligt egen uppgift, tappat 200 miljoner i platsannonsintäkter på årsbasis sedan den 11 september och fortsätter att tappa med 50 procent varje månad jämfört med året före. Resultatet för 2002 spås nu bli en förlust på drygt 100 miljoner kronor.
Dessa siffror har under hela våren och sommaren legat som ok över Hans Bergströms axlar. De har tvingat honom att ägna mycket mer energi än han själv hade önskat åt ekonomi, sparpaket och krisutredningar – och de fick honom att inse att Dagens Nyheters publicistiska framtid är mer hotad än han någonsin kunnat befara", skriver Journalisten.
Kilde: Journalisten
|
| 16.8.2002: Åtte av ti TV-seere forstyrres av reklameavbrudd
Over halvparten av de spurte mente at reklameavbrudd i TV-sendinger er svært forstyrrende og 29 prosent mente de er ganske forstyrrende, ifølge en Sifo-undersøkelse, utført på oppdrag av TT, melder Dagens Nyheter.
"Bara 7 procent upplever inte reklamen som störande, 11 procent sade att den inte är särskilt störande. En procent av de tillfrågade är tveksamma eller har ingen åsikt.
Undersökningen visar också att personer mellan 50 och 64 år är mest negativa till reklam. I den här gruppen tycker 63 procent att reklamavbrotten är mycket störande. Bland de unga är kvinnorna mer kritiska till avbrotten.
85 procent av kvinnorna mellan 15 och 29 år svarade att reklamen är ganska eller mycket störande. Bland männen i samma åldersgrupp delar 74 procent den uppfattningen.
Egenföretagare störs minst av reklamen, medan miljöpartister och vänsterpartister är bland dem som är mest kritiska", skriver Dagens Nyheter.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 3.7.2002: Bøker og tidsskrifter er blitt billigere etter momssenkingen
Kulturdepartementet melder at Bokpriskommissionen har overlevert sin første delrapport til kulturminister Marita Ulvskog:
"Kommissionen, som tillsattes i januari för att bl.a. följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor sänktes från 25 procent till 6 procent, konstaterar i sin rapport att resultatet av momssänkningen har lett till billigare böcker och tidskrifter.
Särskilt på bokområdet anser Kommissionen att de siffror som SCB har tillhandahållit tyder på att momssänkningen har fått fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar. På tidskriftsområdet är resultatet genomsnittligt sett något sämre men samtidigt konstaterar man stora variationer mellan de olika tidskriftskategorierna.
Kommissionen betonar att det finns betydande osäkerhetstal för detta första halvår och att de mätmetoder som kommer att tillämpas i framtiden kommer att skapa möjlighet för än säkrare slutsatser om prisutvecklingen. Kommissionen har till uppdrag att var sjätte månad under en treårsperiod följa utvecklingen och redovisa sina iakttagelser.
Enligt sina direktiv har Kommissionen också ett kulturpolitiskt uppdrag, att verka för att läsandet ökar i alla grupper. Kommissionen finner mot den bakgrunden att det är glädjande att momssänkningen har lett till ökade bokinköp. Också på tidskriftssidan kan man notera ökade inköp även om ökningen är beskedlig.
I vilken utsträckning läsvanorna har påverkats är ännu för tidigt att uttala sig om. Kommissionen uttalar sin ambition att nära följa den frågan och också att på olika sätt försöka stimulera till ett ökat läsande
Kommissionens första delrapport Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter I, som förutom Kommissionens egna iakttagelser och slutsatser också omfattar underlag från statistikproducenterna och några artiklar i ämnen som anknyter till bevakningsområdet, finns på kommittéernas webbplats: www.sou.gov.se", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 20.8.2002: Nytt nordisk filmpolitisk nettverk
Svenska Filminstitutet skal være vertskap for et forum der nordisk og europeisk filmpolitikk skal diskuteres, melder Nordisk film- og TV-fonds nyhetsbrev.
10. og 11. september møtes filmfolk og kulturbyråkrater i Stockholm. Åse Kleveland, Svenska Filminstitutets direktør, sier at målet er å skape samarbeid og et nettverk på tvers av landegrensene, og dermed ytterligere styrke den nordiske filmens posisjon.
Foruten Kleveland møter blant andre direktør for Det Danske Filminstitut, Henning Camre, direktør for det nordiske film- og TV-fondet, Svend Abrahamsen, det norske Filmfondets direktør Stein Slyngstad, direktør i Norsk filminstitutt, Vigdis Lian og en representant for det finske undervisningsministeriet, Kimmo Aulake.
Blant de ikke-nordiske deltakerne er Nicola Frank, European Broadcasting Union og Garry Neil (Neil Craig Associates/INCD).
Kilde: Nordisk film- og TV-fonds nyhetsbrev
|
| 8.7.2002: Myndighetene i EU-landene bør dele åpne dataprogramressurser
I en rapport offentliggjort av EU-kommisjonen anbefales EU-landenes myndigheter å dele åpne dataprogramressurser, for å hindre en sterk økning i anskaffelseskostnadene av programvare.
Anslagsvis vil programvarekostnadene til offentlig administrasjon (eGovernment) i EU-landene øke med 28 prosent, til 6,6 milliarder euro i år, framgår det av rapporten "Pooling Open Source Software", som er finansiert av Kommisjonens Interchange of Data between Administrations-program (IDA).
I rapporten anbefales å opprette et "clearing house" for EU-landene, som kan ta hånd om gjenbruk av programvare, heter det i en pressemelding fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 1.7.2002: Nordisk filmjury klar
"Medlemmer og suppleanter til jury for Nordisk Filmpris 2002 er utnevnt av
Nordisk Ministerråd. Filmprisen er på 350.000 danske kroner og skal deles
ut under Nordisk Råds 50-års jubileums-sesjon i Helsingfors 29. til 31.
oktober 2002. De to medlemmene og suppleanten fra hvert land nominerer to
filmer fra sitt hjemland. Det kan også innstilles film på færøysk,
grønlandsk og samisk. Prisen vil gå til en langfilm, spille-film eller
dokumentar. For å kunne være kandidat, må filmen ha premiere senest i
september 2002. Det er ennå ikke bestemt om filmprisen blir en permanent
ordning", heter det i nyhetsbrevet Norden i veckan, som presenterer den nordiske juryen:
Danmark: Professor Ib Bondebjerg (Frederiksberg) og sjefredaktør Anne
Knudsen (Frederiksberg).
Finland: Redaktør Helena Ylänen (Helsingfors) og redaktør Markus Määttänen
(Tammerfors).
Island: Filmkritiker Ólafur H. Torfason (Reykjavik) og filmkritiker Sif
Gunnarsdóttir (Reykjavík).
Norge: Filmkritiker Finn Skårderud (Oslo) og kulturjournalist Astrid
Kolbjørnsen (Bergen).
Sverige: Filmkritiker Eva af Geijerstam (Stockholm) og journalist Jan
Aghed (Malmö).
Kilde: Norden i veckan
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
