| |
Danmark
| 15.5.2002: Stort 2001-overskudd for DR
DRs årsregnskap for 2001 ble godkjent av styret 14. mai og viser et overskudd på DKK 451,2 millioner.
"(og) i dette resultat
indgår en ekstraordinær indtægt fra salget af TV-Byen og Radiohuset. Uden
den ekstraordinære indtægt er årsregnskabet i det store hele i
overensstemmelse med budgettet for 2001", heter det i DRs elektroniske nyhedsbrev.
"DRs programvirksomhed i 2001 har også været en konsolidering af DR Radio og
DR TV, som har fastholdt sin position i danskernes samlede medieforbrug. Med
et øget programudbud på de oplysende og kulturelle områder har DR i 2001
formået et skærpe sin profil som danskernes foretrukne public
service-station.
Bestyrelsesformand Finn Aaberg udtrykte efter bestyrelsesmødet tilfredshed
med årets resultat: `Jeg finder det meget tilfredsstillende, at vi ikke
alene på det økonomiske område har en sund og fornuftig økonomi, men at vi
også på programsiden stadig har en meget væsentlig del af danskerne som
vores daglige kunder. Som en licensfinansieret station med den opgave at
levere et fuldskala-programudbud med tilbud for enhver smag er det
afgørende, at mange danskere finder, at DRs programmer er værd at se på og
lytte til`".
Kilde: DRs elektroniske nyhedsbrev
|
| 14.5.2002: Regjeringens forslag til mediepolitisk avtale er presentert
Regjeringen har presentert sitt utkast til en mediepolitisk avtale for perioden 2002-2006. Om den går gjennom i Folketinget, medfører dette en rekke endringer av radio- og fjernsynsloven, som skal gjennomføres i folketingssamlingen 2002/2003.
I en pressemelding fra Kulturministeriet heter det at målet med "(medieaftalen) er at sikre danskerne konkurrencedygtige radio- og tv-stationer, som kan levere programmer og tjenester af høj kvalitet. Der er på den ene side et behov for at styrke public service og dermed dansk sprog og kultur og på den anden side et behov for at skabe de bedst mulige betingelser for en robust privat, kommerciel mediesektor. Udgangspunktet for mediepolitikken er informations- og ytringsfriheden, mediernes selvstændighed og uafhængighed samt mangfoldighed og alsidighed. De elektroniske medier er - på linie med dagbladene - en uundværlig del af den demokratiske debat."
Det heter videre at det er nødvendig å skjelne klart mellom public service-selskapene og de kommersielle mediene og sikre "(fair) konkurrence mellem dem. Der tages nu de indledende skridt til en privatisering af TV 2, og reklamereglerne liberaliseres.
"Samtidig skal DR’s og TV 2’s public service forpligtelser forenkles, men til gengæld gøres mere præcise, så seere og lyttere bedre kan se, hvad de kan forvente for licenspengene. Målet er, at public service stationerne skal være de bedste inden for nyhedsdækning, oplysning, undervisning og dansk kunst og kultur, herunder skuespil og film. Public service skal stå for kvalitet snarere end kvantitet, hvilket bl.a. indebærer, at jagten på lytter- og seertal aldrig må være det afgørende."
Forbudet mot "(reklamer) i kabelfødt programvirksomhed ophæves", heter det i pressemeldingen. "Reklame- og sponsorreglerne skal liberaliseres og så vidt muligt svare til minimumsreglerne i EU-direktivet `tv uden grænser`; dog skal adgangen til at afbryde tv-programmer med reklamer (`breaks`) ikke gælde for TV 2, så længe foretagendet ikke er privatiseret."
Om digitaliseringen av radio- og TV-sendingene heter det at "(Der) skal på et kommercielt grundlag søges opbygget et digitalt sendernet, så alle danske husstande får adgang til digitalt tv og dermed til flere programmer og helt nye tjenester. Kun ved at udnytte de jordbaserede sendemuligheder kan vi sikre, at hele befolkningen kan blive en del af netværkssamfundet, og samtidig skaber vi en sund konkurrence mellem de forskellige tv-platforme til gavn for forbrugerne. Desuden vil det blive muligt at etablere flere helt eller delvis landsdækkende radiokanaler."
Om public service-selskapet DR heter det blant annet at det skal inngås en en "public service-kontrakt" mellom DR og regjeringen, som skal sikre at public service-forpliktelsene overholdes. Kontrakten skal også inneholde en klausul om "(at) DR skal udlægge 20 pct. af produktionen til uafhængige producenter; denne andel skal opnås i løbet af aftaleperioden, men skal dog være mindst 15% i år 2003".
Om TV 2 heter det at TV 2s "(landsdækkende) virksomhed - TV 2/DANMARK - skal omdannes til et statsligt aktieselskab med henblik på privatisering så hurtigt som muligt i aftaleperioden. TV 2’s regionale virksomheder bibeholder deres status som selvejende institutioner." Men det skal være en "(vigtig) forudsætning for privatisering af TV 2, at det kan sandsynliggøres, at et privatiseret selskab vil være i stand til at leve op til public service-forpligtelserne."
Både en femte og en sjette FM-radiokanal, med digitalradiosending (DAB) som mål, skal drives av et kommersielt radioselskap. Driveren av den femte kanalen må overholde visse public service-forpliktelser.
Utbygging av det jordbaserte digitale TV-nettet skal skje gjennom "(at) der på grundlag af en auktion efterfølgende udstedes tilladelse til en `gatekeeper` (multipleksoperatør), som på forretningsmæssige vilkår skal drive en jordbaseret, digital tv-platform. Både DR og TV 2 skal sikres plass til to digitale TV-kanaler hver. Utgangspunktet er at analoge TV-sendinger skal opphøre innen utgangen av 2007.
Les pressemeldingen.
"Regeringens planer om at privatisere TV2 og liberalisere reklamereglerne får generelt en pæn modtagelse på Christiansborg. Et splittet socialdemokrati sidder med nøglen til et bredt medieforlig", heter det i Berlingske Tidendes omtale.
"Kulturminister Brian Mikkelsens (K) nye medieudspil kan betyder ringere tv til danskerne, lyder kritikken", skriver Politiken.
"Regeringens udspil rummer mange fornuftige og tiltrængte initiativer og
reformer, som vil kunne danne udgangspunkt for en tiltrængt revitalisering
af den samlede danske mediesektor", sier DRs generaldirektør Christian S.
Nissen til DRs elektroniske nyhedsbrev. "Men det er svært at få øje på de elementer, som skal leve op til
forslagets indledende bemærkninger om behovet for at styrke public service", heter det i nyhetsbrevet.
Kilde: Kulturministeriet/Berlingske Tidende/Politiken/DRs elektroniske nyhedsbrev
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 15.5.2002: Digitalt TV-apparat for Multimedia Home Platform lansert
Elektronisk programguide og supertekst-TV er blant finessene i det første digitale TV-apparatet for MHP, Multimedia Home Platform, i Finland.
"På hösten torde det även finnas en digitalbox med MHP på marknaden. Det är ännu lättare att använda supertext-tv än den nuvarande text-tv:n. Rundradion erbjuder bland annat nyheter på svenska och finska på sina supertext-tv-sidor", skriver Text-TV, TV-nytt.
"I dag ser ungefär 25.000 hushåll på digital-TV via det markbundna nätet eller via kabelanslutning. Hittills har lanseringen gått trögt, ändå är kommunikationsministeriets beslut om att de analoga sändningarna ska upphöra år 2006, en tidtabell som fortfarande förefaller orealistisk.
Enbart med programproduktionen kommer man inte att locka tillräckligt många att skaffa en digitalbox, det är en rätt utbredd uppfattning bland de kommersiella TV-bolagen idag. På MTV3 tror man ändå att det är realistiskt att upphöra med de analoga sändningarna 2006".
Kilde: Text-TV, TV-nytt
|
| 3.5.2002: Tre nye digital-TV-konsesjoner utlyses
Kommunikationsministeriet håper å se utenlandske selskaper som søkere til konsesjoner for tre nye digital-TV-konsesjoner. Konsesjonene er beregnet på temakanaler, og hvem som får dem blir klart i høst, melder Aktuellt/FNB.
"Ministeriet meddelar också att staten inte kommer att stöda anskaffning av digital-tv-mottagare med skattemedel eller med skattelättnader.
- Digital-tv och programinnehållet är i ett inledande skede nu. När programutbudet ökar växer också försäljningen av digitalboxar. Efterfrågan stiger efter hand, tror kommunikationsminister Kimmo Sasi (saml).
Sasi poängterar att koncessionsavgifterna för de kommersiella tv-bolagen kommer att minska med över 25 miljoner euro per år när den nya kommunikationsmarknadslagen träder i kraft, möjligen redan i juli.
Han understryker att Rundradions inkomster sjunker i och med sänkta koncessionsavgifter vilket ökar trycket på att höja tv-avgifterna. Avgifterna kommer ändå inte att höjas under den pågående riksdagsperioden.
-Det blir aktuellt nästa år", sier Sasi til Aktuellt/FNB.
Les pressemelding fra Kommunikationsministeriet.
Kilde: Aktuellt/FNB/Kommunikationsministeriet
|
| 3.5.2002: Ingen opphavsrettsavgift for datamaskiner, foreslår kommisjon
Elektronisk utstyr beregnet på opptak eller kopiering bør belastes med en opphavsrettsavgift, foreslår
Upphovsrättskommissionen. "Avgiften skulle motsvara den som uppbärs vid köpet av tomma kassetter.
Datorer och mobiltelefoner skulle dock befrias från avgiften, eftersom deras primära funktion inte är inspelning", skriver FNB.
Upphovsrättskommissionen foreslår også at det skal bli straffbart å hente over ti piratkopier av musikk fra internett.
"Nu är det tillåtet att hämta in 100 piratkopior i landet, för eget bruk.
Det finns personer som systematiskt hämtar in den tillåtna mängden på hundra inspelningar, ibland flera gånger om dagen, för att sedan sälja dem vidare", melder Aktuellt.
Kilde: FNB/Aktuellt
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Island
| 13.5.2002: Eksport af islandsk musik
Den 2. maj i år arrangerede Eksportrådet et seminar om eksport af islandsk popmusik.. Hensigten med seminaret var at styrke debatten om, hvordan man kan støtte eksporten af islandsk musik, formidle islændingens og udlændinges erfaring og visioner og styrke det europæiske markeds bevidsthed om, hvad der finder sted i Island. Seminaret var tiltæknt musikere og virksomheder, der beskæftiger sig med eksporten af musik og fandt sted som en paneldiskussion. Udenlandske deltagere i seminaret var bl.a. Keith Harris, formand for den britiske agentorganisation, Simon Young, næstformand for Sony Independent Network og Tam Coyle, den skotske regerings rådgiver i eksport af musik.
Rás 2 ekporterer islandsk musik
Rás 2 har nu færdigproduceret 12 koncertoptagelser med islandske orkestre, der spillede på Airwaves musikfestivalen i Reykjavik i oktober sidste år. Koncerterne er blevet sendt til EBU's (European Broadcasting Union) hovedkvarter i Schweiz og tilbudt alle 70 EBU's medlemsstationer til brug. Desuden vil disse koncerter tilbudt til andre 46 radio- eller tv-stationer i yderligere 29 lande. Det er tredje gang Rás 2 står for et sådan arrangement, hvor den koncert, der blev tilbudt medlemsstationerne, var gruppen Sigur Rós's udgivelseskoncert, der blev afholdt i den islandske opera i 1999.
Kilde: Undervisningsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 15.5.2002: Nærings- og handelsministeren lanserer "eNorge 2005"
14. mai lanserte nærings- og handelsminister Ansgar Gabrielsen "eNorge 2005", etter tidligere på dagen å ha gitt en IT-politisk redegjørelse i Stortinget. Regjeringen har tre overordnede mål for IT-politikken, framholder ministeren i forordet til regjeringens IT-plan "eNorge 2005":
"- Verdiskaping i næringslivet
Utvikling og bruk av informasjonsteknologi skal bidra til verdiskaping gjennom økt innovasjon og konkurransekraft i norsk næringsliv.
- Effektivitet og kvalitet i offentlig sektor
Informasjonsteknologi skal brukes til å effektivisere offentlig sektor og samtidig tilby nye og bedre tjenester til brukerne.
- Deltakelse og identitet
Alle skal kunne utnytte informasjonsteknologiens muligheter, og IT skal bidra til å bevare og videreutvikle vår kulturarv, identitet og våre språk".
Nærings- og handelsminister Gabrielsen pekte i den
IT-politiske redegjørelsen for Stortinget på at "(Norge) er blant de ledende land i verden når det gjelder utbredelse av PC, Internett og mobiltelefon. Hele 62 prosent av befolkningen er regelmessige Internett-brukere. Nesten 70 prosent har nå tilgang til Internett og hele 1,2 millioner nordmenn er Internett-bankkunder. Den eldre delen av befolkningen har tradisjonelt ligget etter men nå viser det seg at også de over 60 bruker nettet stadig mer."
Innsatsen for å nå de overordnede IT-politiske målene settes inn på fem hovedområder:
- Gode rammebetingelser for eNorge
- Tilgjengelighet og sikkerhet
- Kompetanse for endring
- Attraktivt innhold
- En moderne offentlig sektor
Les pressemelding fra Nærings- og handelsdepartementet.
Les nærings- og handelsminister Gabrielsens redegjørelse i Stortinget.
Les om "eNorge 2005".
Bransjen hadde ikke mange gode ord å si om utspillene fra nærings- og handelsministeren:
"- eNorge-planen er ikke ambisiøs nok. Det er ikke godt nok å være like gode som EU-gjennomsnittet. Vi må være mye bedre, ellers blir eNorge fort til bNorge", sier leder Truls Berg i Den norske Dataforening, som har 14000 IT-medlemmer til Aftenposten.
"- Planen er altfor lite forpliktende for satsing på utbygging av bredbånd og styrking av norsk IT-forskning, sier Paul Chaffey leder i NHOs IT-forening Abelia.
- Vi er meget kritiske til bredbåndspolitikken, som mangler dristighet og visjoner. Her vil regjeringen rett og slett ikke nok", sier generalsekretær Per Morten Hoff i IKT-Norge til Aftenposten.
Kilde: Nærings- og handelsdepartementet/Aftenposten
|
| 8.5.2002: Programkortpiratene har fulgt med til den digitale TV-verden
Overgang fra analoge til digitale sendinger ville bety slutten på programkortpiratenes virksomhet, trodde Viasat og Canal Digitals ledelse. Slik ble det ikke; i år brukes 10 millioner NOK på å stoppe bruken av piratkort, melder Aftenposten.
Anslagsvis 100.000 nordmenn så TV ved hjelp av piratkort, da de analoge sendingene fra Viasat og Canal Digital ble stanset.
"- Vi innrømmer at vi har blitt tatt litt på sengen, det har vært en oppblomstring av piratkopiering i den digitale verden. Dette fordi hackere har klart å løse kodene", sier administrerende direktør i Viasat Norge, Einar Brustad, til Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
| 3.5.2002: Norsk mediebarometer 2001 - nordmenn
sitter mer foran skjermene
Norsk mediebarometer fra Statistisk sentralbyrå, SSB, viser at fra 2000 til 2001 har nordmenn i betydelig grad økt internett-bruken, samtidig som TV-tittingen også øker.
"De siste årene har det vært nedgang i avis- og ukebladlesingen, men boklesingen ser nå ut til å være på vei oppover igjen", heter det i meldingen fra SSB.
Nordmenns avis- og ukebladlesing en gjennomsnittsdag har sunket fra 1995 til 2001, det samme gjelder antall radiolyttere. Andelen av daglige boklesere er i ferd med å øke igjen, etter nedgang på 1990-tallet.
"Det har vært en kraftig økning i tilgangen til ulike kommunikasjonstilbud i norske hjem de siste årene. Mens halvparten av befolkningen hadde tilgang til hjemme-PC i 1997, var det tre av fire som hadde slik tilgang i 2001. Tilgangen til Internett har økt enda kraftigere. Mens i overkant av hver tiende person hadde tilgang til Internett hjemme i 1997, var det tre av fem som hadde tilgang i 2001. Mens knapt tre av fem hadde egen mobiltelefon i 1999, var det mer enn tre av fire som hadde dette to år seinere", melder SSB.
"Den store vinneren på mediemarkedet er likevel Internett. Mens 7 prosent benyttet Internett per dag i 1997, er andelen økt til 34 prosent i 2001", heter det i SSB-meldingen.
Kilde: Statistisk sentralbyrå
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 14.5.2002: Svenskene holder fortsatt på de tradisjonelle mediene
Det er "(Både) stabilitet och förändring
i svenskarnas medieanvändning", heter det om resultatene fra Mediebarometern 2001 i en pressemelding fra NORDICOM-Sverige, som fungerer som bestiller av undersøkelsen, som dataansvarlig og som ansvarlig for den årlige presentasjonen.
"Det svenska mediesystemet har successivt förtätats. Många nya medier har tillkommit under det senaste decenniet utan att de existerande medierna minskar märkbart i betydelse. Samtidigt har den samlade tiden som används för medier ökat endast blygsamt, vilket medfört att varje medium ägnas genomsnittligt mindre tid. Bruttotiden för svenskarnas medianvändning var 2001 sex timmar och fyra minuter (364 min) och för 10 år sedan 1991 var den fem timmar och trettiotre minuter (333 min) - det handlar om en ökning på 31 minuter.
Det är några huvudresultat av Mediebarometern, den årliga publikundersökning som genomförts på samma sätt sedan 1979 och vars rapport från 2001 publiceras idag. Mediebarometern är en unik undersökning, inte bara i Sverige utan även i hela världen, genom att den genomförts med i stort sett samma uppläggning i mer än 20 år. Undersökningen bygger på att ett slumpmässigt urval av allmänheten mellan 9 och 79 år tillfrågas om hur de tog del av olika medier under gårdagen", heter det i pressemeldingen.
En gjennomsnittsdag er TV, radio og morgenavisene hovedingediensene i svenskenes mediekonsum.
"TV är det största mediet med en räckvidd på 87 procent, radion når 79 och morgonpressen 73 procent. Styrkeförhållandet mellan de tre har varit i stort sett detsamma sedan mitten av 1990-talet.
Det som hänt i ett längre tidsperspektiv är att andelen TV-tittare och radiolyssnare ökade med mellan fem och tio procentenheter i början av 1990-talet bl a som en följd av tillkomsten av nya TV- och radiokanaler, medan morgonpressen var kvar på samma nivå som tidigare. Morgonpressen har f ö samma räckvidd 2001 som 1979 trots tillkomsten av de många nya medierna, särskilt på vardagarna: en genomsnittlig vardag når de svenska morgontidningarna 79 procent av allmänheten mellan 9 och 79 år", heter det i meldingen.
"Användningen av Internet ökade kraftigt i slutet av 1990-talet men ökningen har bromsats upp under de två senaste åren. En genomsnittlig dag 2001 hade 35 procent av allmänheten varit ute på nätet, i jämförelse med 32 procent år 2000. Därmed ligger Internetanvändningen på samma nivå som bokläsning eller läsning av vecko- och månadstidningar".
Hva skjer med de trykte mediene når de elektroniske blir tatt mer i bruk?
"Den allmänna tendensen i Mediebarometerns mätningar är dock att dessa medier klarar sig väl. Andelen som har läst i någon bok ligger 2001 på 38 procent, vilket är samma nivå som i mitten av 1990-talet. Vecko- och månadstidningar når 2001 34 procent, vilket är högre andel än för tio år sedan", heter det i pressemeldingen.
Les også Radio- och TV-verkets nye rapport om medieutviklingen i Sverige.
Kilde: NORDICOM-Sverige/Radio- och TV-verket
|
| 3.5.2002: For få forbrukervalgmuligheter på bredbåndsmarkedet
Forbrukernes valgmuligheter er begrensede, og konkurransen er svak på bredbåndsmarkedet. Det er et marked med "inlåsningseffekter" for forbrukerne, konstaterer Post- och telestyrelsen, Konsumentverket og Konkurrensverket i en felles tilstandsrapport; "ALLTID PÅ - bredbandsmarknaden ur ett konsumentperspektiv".
"Konsumenternas valmöjligheter mellan olika ADSL-operatörer är begränsade. Flera operatörer uppger att skillnaden mellan det pris Telia tar av andra ADSL-operatörer och av sina slutkunder är så liten att andra operatörer i praktiken utestängs från marknaden. ADSL är en av de vanligaste anslutningsformerna för bredband och går via det vanliga telefonnätet", heter det i en pressemelding.
"Enligt en EG-förordning är operatörer med stort inflytande, däribland Telia, skyldiga att ge andra operatörer tillträde till accessnätet, den sista delen av telefonnätet fram till abonnenten. Detta ska ske till priser som är kostnadsorienterade. Idag anser många operatörer att prissättningen i accessnätet gör det olönsamt för dem att verka på marknaden. Konkurrensverket utreder för närvarande Telias prissättning av ADSL och om företaget missbrukar en dominerande ställning.
Bredbandsmarknaden är svår att överblicka för konsumenterna. Bättre och begriplig information behövs om hur marknaden fungerar, vad olika avtal innebär, vilka alternativ som finns inom olika områden, om säkerheten på Internet etc. Konsumentverket kommer under året att granska operatörernas avtalsvillkor och Post- och telestyrelsen har tidigare i en rapport till regeringen föreslagit att olika informationsåtgärder genomförs.
Hushållens ekonomiska möjligheter att skaffa bredband är en faktor som ofta hamnar i skymundan i diskussionerna. Förutom anslutningsavgift och månadskostnad ska hushållet också investera i en dator med tillräcklig kapacitet för att ha glädje av tjänsten. Inköp av dator är den största utgiftsposten, särskilt som man måste räkna med att byta ut den med några års mellanrum. Idag är det bara 50 procent av hushåll med en årsinkomst av 200 000 kronor eller mindre som har dator. Av alla svenska hushåll har nu ca 11 procent bredbandsanslutning till Internet. Det är således långt till målet `Bredband åt alla`", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Post- och telestyrelsen, Konsumentverket og Konkurrensverket
|
| 2.5.2002: Nye visjoner fra IT-kommissionen
"Vårt digitala tjänstesamhälle - vision 2011+" er tittelen på den nye rapporten fra IT-kommissionen, som
"är tillsatt av regeringen för att vara dess rådgivare i IT-frågor".
Rapporten, SOU 2002:25, med undertittelen "Visioner och reflektioner om önskvärda framtider - rapport från IT-kommissionens hearing 24-25 september 2001", er på over 350 sider.
Det er mulig å hente hele rapporten eller deler av den fra internett. Eksempelvis kapitlet om Medier, som finnes på sidene 263 - 282.
"Vårt digitala tjänstesamhälle - vision 2011+"
Kilde: IT-kommissionen
|
| 2.5.2002: "Samsyn om litteraturstödet: Rör inte ett vinnande koncept!"
Den statlige litteraturstøtten som fordeles av Kulturrådet har bidratt til en bred og mangesidig utgivelse av kvalitetslitteratur. Støtten fører også til at forlagene blir mer villige til å ta risikofylte utgivelser. Det er konklusjonen av en undersøkelse som som Kerstin Aronsson har gjort på oppdrag fra Kulturrådet. Undersøkelsen omfatter forleggere og en rekke andre som er viksomme i bokbransjen.
I en pressemelding skriver Kulturrådet:
"Varje år söker förlagen litteraturstöd för 1 800-2 000 böcker. Det är förlagen själva som väljer vilka nya böcker de ska söka statligt stöd för. Man kan med fog påstå att det litteraturstöd som funnits sedan 1975 speglat bokutgivningen i stort, menar Kerstin Aronsson. Antalet ansökningar inom olika kategorier varierar - de senaste åren har ansökningar inom facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur ökat, medan de skönlitterära ansökningarna har minskat. Det finns tendenser till att förlagen anpassar sig efter litteraturstödets krav när det gäller upplaga, prissättning m.m. På så sätt kan stödet vara normerande, säger Kerstin Aronsson.
Det råder dock en stor enighet på förlagssidan om att det statliga litteraturstödet gynnar utgivningen av kvalitetsböcker. Signalerna är tydliga: Rör inte ett vinnande koncept. Stödet anses inte innebära någon styrning av vilka böcker som kommer ut och stödet införlivas i det kommersiella systemet utan alltför mycket gnissel. De flesta verkar vara överens om att fungerar väl i det gränsland som finns mellan konst och kommers.
Självklart finns önskemål om förändringar och förbättringar. Det finns t.ex. mycket mer att göra för att marknadsföra svensk litteratur i utlandet. Dessutom försvinner de små förlagen ofta i det litterära kretsloppet, eftersom de stora distributörerna inte vill ha små kunder. Detta är några andra slutsatser som har kommit fram under samtalen med företrädarna för branschen", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kulturrådet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 8.5.2002: Nordisk barne-TV-kanal endelig en realitet?
Digitalisering av det jordbundne TV-nettet i alle de nordiske land kan kanskje åpne muligheter for en fellesnordisk barne-TV-kanal, som kan tas i mot i alle hjem, melder DRs elektroniske nyhetsbrev.
Slike planer har vært drøftet og lansert en rekke ganger. Nå har det skjedd igjen, i et møte mellom sjefene for NRK, SVT, YLE og DR i Stockholm 3. mai.
"Der er imidlertid flere andre spørgsmål, der skal afklares, før en beslutning om børnekanalen kan tages. Det gælder ikke kun økonomien i projektet, men også de komplicerede forhold omkring rettighederne til de mange fantastiske børneprogrammer, som befinder sig i de nordiske public service-stationers arkiver. De vil udgøre en væsentlig del af udsendelserne, men planerne kan kun realiseres, hvis rettighedsspørgsmålene kan afklares", heter det i nyhetsbrevet.
"De nordiske lande producerer nogle af verdens fineste børneprogrammer, men vi har hverken sendeplads eller økonomi til at skabe en større sendeflade med børneprogrammer, hvis vi ikke slår kludene sammen, f.eks. omkring en fælles nordisk kanal", sier Christian S. Nissen til nyhetasbrevet, og han tilføyer at "der er et skrigende behov for nordisk kvalitets-tv til børn som et alternativ til alt det junk, som nu vælter frem på de internationale kommercielle børnekanaler".
De fire nordiske public service-kanalene har allerede et felles produksjonsselskap for barneprogrammer, Nordmagi A/S, og innenfor rammene av dette samarbeidet skal det undersøkes hva som må til for å realisere en felles barne-TV-kanal. "(bestyrelsesmedlem i Nordmagi A/S) Preben Vridstoft, der også er chef for DRs børne- og ungdomsafdeling, hilser tanken om en fælles børnekanal velkommen. ... Det har vi efterlyst og arbejdet på i flere år", heter det i nyhetsbrevet. "Et tættere samarbejde både omkring arkivudnyttelse, nyproduktion og en fælles kanal er den eneste mulighed for en bedre udnyttelse af de enestående talenter og kompetencer, vi råder over hver for sig", sier Preben Vridstoft.
Kilde: DRs elektroniske nyhedsbrev
|
| 8.5.2002: Ny Eurobarometer-undersøkelse om europeernes bruk av kulturtilbud
Lesing, musikkopplevelse, TV-titting, internett-bruk eller egen kunstnerisk utøvelse - spennet er bredt i europeernes bruk av kulturtilbud, viser en ny Eurobarometer-undersøkelse.
De fleste europeere har til felles at de bruker massemediene flittig, men det er store variasjoner når det gjelder avislesing og bruk av nye medier.
Undersøkelsen ble utført mellom 22. august og 27. september 2001, og omfattet 16.162 mennesker over 15 år, bosatt i et av EUs medlemsland.
Hovedfunnene er i korthet:
Nord-europeere leser flere bøker enn dem som er bosatt i sør. Nesten 60 prosent av de spurte sa at de hadde lest minst én bok de siste 12 månedene.
Nesten halvparten av den europeiske befolkningen leser aviser hver dag. I Sverige og Finland er det flere daglige avislesere; 78 prosent, enn gjennomsnittet i Europa.
De tre mest populære kulturaktivitetene i Europa er kinobesøk, bruk av bibliotekene og besøk til historiske monumenter.
Over halvparten av europeerne bruker ikke datamaskin. Dette gjelder særlig i Hellas og Portugal, der 75 prosent av befolkningen over 15 år ikke er data(computer)brukere. Til gjengjeld bruker over en femtedel av de spurte datamaskin hver dag, og 35 prosent er internett-brukere.
Nesten alle europeeere ser på TV (98 prosent), og de mest populære programmene er nyheter og aktualitetsprogrammer (89 prosent av TV-titterne ser dem), filmer (84 prosent), dokumentarprogrammer (62 prosent) og sport (50 prosent), heter det blant annet i pressemeldingen fra EU-kommisjonen.
Eurobarometer Survey - Europeans and Culture (*.pdf-fil)
Kilde: EU-kommisjonen/Eurobarometer
|
| 7.5.2002: Neppe heldigitalt amerikansk TV-nett innen 2006
Et heldigitalt amerikansk TV-nett fra 2006, basert på trinnvis utbygging, var Kongressens beslutning i 1997. Federal Communications Commission, FCC, fikk i oppdrag å planlegge hvordan dette skulle gjennomføres. Tempoet i i utviklingen er altfor langsomt til at nedlegging av de analoge frekvensene i 2006 er et realistisk mål, melder Mediebrev nr. 151 fra SVT/SR/UR.
"Den 1 maj 1999 hade, som FCC bestämt, de 119 största tvstationerna i landet börjat sända digitalt, i någon utsträckning. Senast den 1 maj 2002 skulle övriga 1 121 mindre stationer har inlett sina sändningar. Tre av fyra har inte gjort det. Skälen som tv-stationerna framfört till FCC är: alltför höga kostnader utan motsvarande nya inkomster och inga tittare har skaffat sig digitala mottagare", heter det i Mediebrev.
"Dessutom, påpekas det av de som är kritiska till det långsamma tempot, har kongressen inte beslutat om några sanktioner för de stationer som inte möter FCCs krav.
FCCs chef, Michael K Powell, har uppmanat tv-branschen att frivilligt höja tempot, men det är osannolikt att det får mycket effekt. Frivilliga överenskommelser i branschen räcker inte", skriver Mediebrev, og henviser til
Kongressmannen Edward Markeys (http://www.nytimes.com/2002/04/29/technology/ebusiness/29TUBE.html) uttalelser til New York Times 29. april 2002. Markey er ordfører for representanthusets telekommunikasjonskomité.
"De digitala frekvenser som kongressen tilldelat tv-stationerna sägs motsvara ett kommersiellt värde på $70 miljarder. Det fick stationerna utan kostnad mot att de i stället lämnar tillbaka de analoga när de inte längre behövs.
Traditionellt har radio- och tv-industrin mycket goda relationer till kongressen och den hör till de mest inflytelserika lobbyisterna i Washington. I dragkampen mellan tv-mediet och de framväxande nya kommunikationsindustrierna råder det nog ingen tvekan om vem som väger tyngst", heter det i
Mediebrev fra SVT/SR/UR.
Kilde: Mediebrev fra SVT/SR/UR
|
| 3.5.2002: 2001 var et godt år for europeisk film
Antall spillefilmer produsert i EU-landene økte med fem prosent i 2001 i forhold til fjoråret. Besøket på de europeiske kinoene økte med ni prosent og veksten var god også i land som ikke er EU-medlemmer. Markedsandelen for europeiske filmer vist i EU-landene økte med åtte prosent, melder Strasbourgbaserte European Audiovisual Observatory, EAO. I flere rapporter i vår har EAO belyst tilstanden i de europeiske filmmarkedene, og oppsummerer og supplerer nå statistikken i en ny rapport.
Økningen i antall spillefilmer skyldes hovedsakelig stor virksomhet i Frankrike, der tallet steg fra 145 i 2000 til 172 i 2001. Også i en rekke andre land har spillefilmproduksjonen økt, mens den eksempelvis sank i Sverige, fra 38 i 2000 til 25 i 2001, skriver EAO i en pressemelding.
Kilde: The European Audiovisual Observatory
|
| 2.5.2002: "Stille dag" i amerikanske internett-baserte radiokanaler
1. mai var det bare stillhet som møtte lytterne til hundrevis av amerikanske internett-baserte radiokanaler. "Day of Silence" var en protestaksjon mot trusselen om kommende avgifter fra den amerikanske Copyright Office.
21. mai blir det klart om Kongressen godtar anbefalingen fra et særskilt oppnevnt Copyright Arbitration Royalty Panel (CARP) om at det skal innføres et registreringsssystem og betales avgifter til opphavsmennene når musikken deres brukes i internett-baserte sendinger. Grunnlaget for CARPs anbefaling er loven the Digital Millenium Copyright Act (DMCA), som Kongressen vedtok i oktober 1998. Loven pålegger internett-baserte radiokanaler å betale rettighetshaverne når det brukes musikk i sendingene.
Avgiftene og byråkratiet som skapes rundt systemet vil gjøre det umulig å drive internett-baserte radiokanaler i USA, mener de amerikanske internett-radioaktivistene. Avgiftene alene vil dreie seg om mer enn 20 prosent av den totale omsetningen for alle amerikanske internett-baserte radiokanaler, melder
http://www.saveinternetradio.org/
Kilde: http://www.saveinternetradio.org/
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
|
