| |
Danmark
| 13.3.2002: Avtale om 13 millioner DKK til digitalisering av kulturarven
Den danske kulturarven, blant annet filmer, arkivmateriale og kunstskatter, skal i framtiden gjøres tilgjengelig via datamaskinen.
"Til arbejdet med at digitalisere kulturarven er der afsat 13 mio. kr. i den aftale, som regeringen i dag har indgået med Socialdemokratiet, Det radikale Venstre og SF om pengene fra efterårets auktion over licenser til tredjegenerations mobilnet", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.
"Nu vil kulturminister Brian Mikkelsen fordele pengene til digitalisering af dele af den danske kulturarv og dermed gøre kulturarven tilgængelig til undervisning, forskning og kulturel udvikling og oplevelse via internettet, samt sikre bevaringen af de ellers skrøbelige materialer.
`Det er altafgørende, at dansk kultur er tilgængelig på internettet, så alle kan opleve den via computeren hjemme i stuen og samtidig får mulighed for at bruge den som inspiration eller til videre arbejde med kultur. Derfor er jeg glad for, at de ekstra penge sætter endnu mere skub i arbejdet med at digitalisere dansk kultur`, siger kulturministeren.
Mange samlinger på museer, biblioteker og arkiver er et skatkammer af viden og vidnesbyrd om den danske kulturarv, som er velegnet til digitalisering. Der kan være tale om billedkunst, kort, fotos, lydoptagelser og den offentlige sektors arkiver. Samtidig er der mulighed for at styrke udviklingen og digitaliseringen af så forskellige kulturaktiviteter som virtuelle museumsudstillinger, digital adgang til den danske filmskat og elektronisk formidling af kirkebøger og folkefortællinger".
Kilde: Kulturministeriet
|
| 11.3.2002: Danskene er Nordens flittigste brukere av public service-kanalenes tilbud
Danskene bruker TV-programmene fra public service-selskapene DR og TV2 i større grad enn konkurrentene, og hører mer på DRs radiokanaler enn øvrige tilbud, konstaterer Radionyt.com. Dermed står danske radio- og TV-lyttere i en særstilling i Norden.
"Det er almindeligt kendt at den private radiosektor i Danmark er stærkt underudviklet i forhold til andre sammenlignelige lande. Ingen andre steder har radioreklamer så lille en del af den samlede reklameomsætning. Det er der mange grunde til. En af dem er at staten driver en meget populær og aflyttet radiostation, DR, der massivt har sat sig på hovedparten af al radiolytning i Danmark", skriver Radionyt.com som har undersøkt radiolyttingen, mens Sveriges Television er kilden for TV-tittingen.
"De to danske public service station DR og TV 2 tegnede sig i 2001 for i alt 68 % af al tv forbruget i Danmark. Det tilsvarende tal for de andre nordiske lande lå på mellem 41 og 43 %.
Radionyt.com har undersøgt hvordan det forholder sig på radioområdet. Billedet er det samme, om end mindre markant. Også på radiosiden er Danmark i spidsen når det gælder public service kanalernes andel af den samlede lyttetid. DR havde i 2001 en samlet markedsandel (share) på 66 % af al radiolytning, og denne andel er oven i købet markant på vej opad. I 4. kvartal 2001 var DR’s markedsandel på 67.6 %.
I Norge er den tilsvarende markedsandel i 2001 for NRK på 60 %. I Island har RÚV en markedsandel på 52 % og i Finland sker 56 % af al radiolytning på de statslige YLE kanaler. Sverige ligner Danmark mest; her opnår SR en stabil markedsandel på 65 %", skriver Radionyt.com.
Kilde: Radionyt.com
|
| 1.3.2002: Stor nedgang i dansk platesalg de siste årene
Danish Music Awards er den danske musikkbransjens store fest. En demper på festgleden er nedgangen i platesalget, som også rammer de nye musikktalentene bransjen skal leve av, melder Politiken.
"Sidste år var der tale om en nedgang på 16 procent, og alt tyder på, at den udvikling fortsætter i år, så pladebranchen på to år kan have mistet op imod 30 procent af sin omsætning. Det er langt mere end i andre lande. I USA er pladesalget dalet med tre procent, og i England og Frankrig er det ligefrem steget", skriver avisen.
Høye CD-priser og mange CD-brennere er noen av bransjens forklaringer på nedgangen i Danmark.
"Pladebranchen overvejer flere muligheder for at løse problemerne.
Oplysningskampagner om problemerne med den udbredte kopiering, teknik, der kan forhindre den, tiggergang til politikerne og en nedsætning af prisen på nye album er blandt planerne. Men foreløbig er der nærmest panik i popbranchen.
`Det er virkelig rystende, vi er ude i en regulær kamp for overlevelse. Derfor siger alle pladeselskaber i øjeblikket nej til nye navne. Der er ganske enkelt ikke råd til en fejlinvestering. Vi risikerer, at den danske musikkultur, som trods alt er en meget stor del af vores tilværelse, ikke får tilført nyt blod. Det er dræbende for kreativitet og initiativ og utroligt trist`", sier direktør for plateselskabet Rec.Art i Århus, Jens Ove Friis, til Politiken.
Kilde: Politiken
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 5.3.2002: Tufft för teleoperatörerna i Finland
Nedgången i världens it-branscher fortsätter att sätta press på finländska
internet och mobiloperatörer. I samtliga fall har alltför snabb expansion
kopplad till risktagningar inom nya nischområden lett till stora ekonomiska
förluster. Statliga Sonera riskerar förlora större delen av de 700 miljoner
Euro företaget pumpat in i tilläggstjänster för mobiltelefoner och i
utvecklandet av krypterade ekonomiska transaktionssystem. Bolagets hårda
saneringsprogram fortsätter. Internetleverantören Jippii ansökte först om
skuldsanering, men drog i veckan tillbaks sin ansökan efter att ha
förhandlat fram ny finansiering och en förlängning av lånen. I december i
fjol låg företagets skulder på 39 miljoner Euro. Sedan dess har soliditeten
i bolaget stigit till drygt 20 procent. Elisa Communications fortsätter sin
hårda saneringslinje, i fjol skar man ner 1000 tjänster, av vilka en
tredjedel blev uppsagda. Sonera och Elisa har klart uttalat att målet för
2002 är förbättrad lönsamhet.
Kilde: Johanni Larjanko/FNB, Hbl, HeSa, pressemeldinger
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Island
| 1.3.2002: Tele Island påbegynder udsendelse af digitalt tv
Tele Island vil påbegynde udsendelse af digitalt tv til efteråret. Det gælder en ny teknik, der øger mulighederne ved distribution af tv-stof og det er meningen at tilbyde væstentlig flere tv-kanaler end der nu findes. Der er forhandlinger i gang mellem Tele Island og de parter, der sælger udstyret, og dem, der tilvejebringer nyt tv-stof.
Parallelt med at påbegynde udsendelse af digitalt tv, har Tele Island planer om at få afsluttet at gøre bredbåndsnettet interaktivt, og det vil da være muligt at tilbyde en fast højhastighedskobling til Internettet på hele bredbåndet. Interaktiviteten er en forudsætning for udvikling af digitalt tv, og derved bliver det muligt at vælge diverse service, f.eks. salg tv-programmer, nethandel, netkoblinger m.v.
Tele Islands bredbånd omfatter nu halvdelen af hjemmene i hovedstadsområdet og ifølge planerne skal bredbåndet installeres i alle ny kvarterer og i de kvarterer, hvor installationerne fornyes. Tele Island har i sinde at undersøge interessen hos større parter angående et fælles projekt med at lægge bredbåndet med højere hastighed og desuden ser Tele Island på andre distributionsmuligheder for at kunne yde digital tv-service så mange steder som muligt i landet.
Kilde: Undervisningsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 13.3.2002: Norsk bokbransje kan rammes av e-bokutbredelse, mener forsker
Mange har forsøkt å spå om e-bokens framtid. Spådommene varierer fra fast tro på en snarlig e-bokrevolusjon til nesten-sikre konstateringer av at e-boken aldri vil true en fortsatt utgivelse av papirbøker.
Forsker Terje Hillesund ved Institutt for mediefag ved Høgskolen i Stavanger sier til Kulturnytt, NRK P2 at han "... tror e-boka kommer for fullt i løpet av ti år, og at det vil rive vekk grunnlaget for bokhandlene".
Den norske bokbransjens skjebne når e-bøkene blir en faktor å regne med er emnet for en utredning Hillesund arbeider med for Norsk Kulturråd.
"- Den norske bokbransjen sliter, forlagene taper penger og heller ikke bokhandlene tjener penger. En forholdsvis liten dreining av salget i e-bokas favør, kan gi en ganske stor strukturendring", sier Hillesund.
Kilde: Kulturnytt, NRK P2
|
| 12.3.2002: Det norske platesalget synker stadig
Ni prosent nedgang i februar og fire prosent nedgang for perioden januar - mars sett i forhold til fjoråret.
Det er de dystre tall for norsk platebransje, melder Dagens Næringsliv.
"For norske artister er situasjonen ekstra begredelig. Deres andel av platesalget lå i februar på 16 prosent, mens den hitttil i år har vært 15 prosent. Dette er nær et historisk lavmål.
Den engelskbaserte plategiganten Emi, som nå fullt ut har slukt Virgin og Norske Gram, var det største selskapet med 24,3 prosent markedsandel", skriver Dagens Næringsliv.
Kilde: Dagens Næringsliv
|
| 11.3.2002: Lokal-TV-kanalene trenger et digitalt bakkenett - så raskt som mulig
Et digitalt jordbundet TV-nett må bygges ut raskt, om Norges 25 lokal-TV-kanaler skal kunne overleve, hevder Norsk Forbund for Lokal-TV. Den økende utbredelsen av digital-TV-distribusjon via satellitt anser forbundet for å være en trussel mot lokal-TV-kanalene.
"Teoretisk er det mulig å distribuere lokal-TV via satellitt, men det sier seg selv at dette ikke er spesielt kostnadseffektivt. Uten et digitalt bakkenett står vi derfor i fare for å bli marginalisert, sier generalsekretær Lars Winsvold i Norsk Forbund for Lokal-TV.
I dag distribueres lokal-TV kun via kabel og dagens analoge bakkenett. Lokal-TV er pr. i dag ikke kommersielt nok til å bli en selvfølge for paraboloperatørene.
- Derfor har vi mest å hente i et digitalt bakkenett, der når vi flest. Men det haster", sier Winsvold til Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
| 1.3.2002: Kultur- og kirkeministeren vil styrke NRK
En norsk ikke-kommersiell allmenkringkaster med et bredt programtilbud til hele folket mener regjeringen det er svært viktig å opprettholde, sa kultur- og kyrkjeminister Valgerd Svarstad Haugland i en orientering om NRK i Stortinget.
"Ho uttrykte ein klar vilje til å betre NRKs rammevilkår, og trakk opp tre alternativ for å betre den økonomiske stoda i NRK; anten å auka inntektene til NRK direkte gjennom ei heving av kringkastingsavgifta, å redusera kostnadene til NRK gjennom endringar i avgiftssystemet eller ved ekstraordinære løyvingar til NRK over statsbudsjettet", heter det i en pressemelding fra departementet.
"- Regjeringa har ikkje trekt nokon endeleg konklusjon, men kjem attende med konkrete framlegg i samband med statsbudsjettet, sa statsråd Svarstad Haugland.
Ho viste til at utgangspunktet for den statlege mediepolitikken er å sikra ytringsfridomen som ein føresetnad for eit levande folkestyre. Eit anna hovudmål for mediepolitikken er å sikra kulturelt mangfald og eit norskspråkleg medietilbud. - Meir enn nokon gong er det trong for ei truverdig kjelde til informasjon og underhaldning, på norsk og med grunnlag i norsk kultur og tradisjon. Lisensfinansieringa gir NRK ein fridom frå kommersielle omsyn som gjer det mogleg å produsera program som reklamefinansierte allmennkringkastarar ikkje kan tilby, sa statsråden.
Statsråden orienterte også om den utlysingsmodellen som er valt i land som Storbritannia, Finland og Portugal. Modellen inneber at den kapasiteten som ikkje er sett av til allmennkringkastarane blir disponert av eitt selskap, som så deler kapasiteten ut til andre i samsvar med retningsliner frå styresmaktene.
- Regjeringa vurderer om det bør leggjast opp til dei same prinsippa i Noreg, noko som vil innebera at kapasiteten vil bli tildelt ein aktør som vil få konsesjon etter kunngjering. - Regjeringa har ikkje konkludert endeleg, men vil no senda dette opplegget på allmenn høyring. Når vi har fått inn alle synspunkt, vil det bli tatt endeleg stilling, understreka Svarstad Haugland.
Ho tok ikkje berre opp den økonomiske stoda i verksemda, men også prinsippa for styringa av NRK.
- Utgangspunktet må vera – for NRK som for andre statseigde aksjeselskap – at staten si styring skjer på eit overordna nivå. Innanfor rammene av allmennkringkastings-oppdraget må styret og leiinga i selskapet ha stort handlingsrom.
- Avgjerder som har direkte og vesentlege konsekvenser for sjølve allmennkringkastingstilbodet er derimot ei politisk sak, påpeika kultur- og kyrkjeminister Valgerd Svarstad Haugland".
Les statsråd Valgerd Svarstad Hauglands orientering om NRK.
Kringkastingssjef John G. Bernander venter ikke passivt på utspill fra Stortinget og Regjeringen. Dagens Næringsliv skriver at kringkastingssjefen "... vil at NRKs virksomhet i årene som kommer skal veies, måles og telles opp i markedsandeler. Samtlige NRK-medarbeidere diskuterer for tiden en intern strategiplan fra Bernanders hånd.
I alle år har NRKs strategiske planer vært tuftet på begreper som ytringsfrihet, demokrati og almendannelse. Med den tidligere forsikringsmannen John G. Bernander i ledelsen er det nå i ferd med å bli andre boller", skriver Dagens Næringsliv.
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet/Dagens Næringsliv
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 11.3.2002: Ansvarlig utgiver for Aftonbladets nettutgave dømt for "hets mot folkgrupp"
Høsten 2000 ble en rekke antisemittiske innlegg publisert i debattforumet til Aftonbladets internettutgave.
Betinget (villkorlig) dom og 36.000 SEK i bot for "hets mot folkgrupp" fant domstolen var en passe straff for
Kalle Jungkvist, som er ansvarlig utgiver for internettutgave, skriver Dagens Nyheter.
"- Mitt syfte har självklart inte varit att hetsa mot några folkgrupper, utan att skapa en bred, folklig debatt", sier Kalle Jungkvist til Dagens Nyheter. Han besluttet etter at dommen var kjent å stenge alle debattfora knyttet til Aftonbladets internettutgave.
"Debattinläggen på Aftonbladet.se har förhandsgranskats av redaktionen innan de blivit synliga för sajtens besökare. De antisemitiska inläggen upptäcktes dock inte vid gallringen och låg dessutom kvar på debattforumet under flera dagar", skriver Dagens Nyheter.
Kilde: Dagens Nyheter
|
| 6.3.2002: 61 dagsaviser øket opplaget, 77 hadde nedgang i 2001
61 aviser økte opplaget, mens 77 hadde nedgang i opplaget i 2001, viser tall fra Tidningsstatistik (TS). Totalopplaget minsket med 0,8 prosent, sammenlignet med 2000. Dagspresseopplaget var totalt 4.073.200.
"Aftonbladet blev på nytt Sveriges största dagstidning med en upplaga på 401.800 exemplar, en ökning med 20.200 på vardagar. Expressen, med en upplaga på 333.500 (en minskning på 53.100) hamnade på tredje plats efter Dagens Nyheter som bröt sig in mellan de två kvällstidningarna med en upplaga på 360.500, en minskning med 600 ex. På söndagar är Expressen fortfarande störst tätt följd av Aftonbladet.
Dagens Industri redovisar fortsatt en stark upplaga på 124.600 trots en minskning 1.900 ex.
Första helåret med Svenska Dagbladet i tabloidform resulterade i en upplaga på 174.500, en minskning på 1.800. Andra halvåret ökade dock tidningen med 2.100. Näringsliv ökade med 2.300 till 6.600", skriver Tidningsstatistik i en pressemelding.
Dagspressens opplag 2001 (.pdf-fil).
Kilde: Tidningsstatistik
|
| 1.3.2002: Inntektene fra TV-lisensen øker
Skjerpede kontroller og økt oppslutning om lisensbetalingen fra TV-titterne førte til 24 millioner SEK i økt nettoinntekt for Radiotjänst i 2001, melder TT/Dagens Nyheter/Metro Göteborg.
"Översatt till tv-licenser innebär det 14.368 fler betalande, skriver Metro Göteborg.
- Vi har blivit effektivare och arbetar mer systematiskt än tidigare, säger Radiotjänsts vd Lars Lindberg till tidningen.
Förra året fick Radiotjänst in 5,8 miljarder kronor i tv-avgifter, pengar som går direkt till Sveriges Televisions och Sveriges Radios verksamhet. Pengarna kommer från 3,3 miljoner personer som betalar för sitt tv-tittande.
I ett europeiskt perspektiv är det bra siffror", skriver TT/Dagens Nyheter/Metro Göteborg.
Kilde: TT/Dagens Nyheter/Metro Göteborg
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 6.3.2002: Åland kan få svenske digital-TV-sendinger
Sveriges Television (SVT) er villig til å gi Ålands TV tilgang til fire digitale kanaler for videresending i et kommende jordbundet digital-TV-nett i Åland, skriver Norden i veckan, Nordisk Råd/Nordisk Ministerråds nyhetsbrev.
"Utgångspunkten är att mottagningen sker från satellit och att sändningarna
sker både analogt och digitalt under en övergångsperiod. Därmed har man av
allt att döma löst frågan om vidaresändning av SVT på Åland i samband med
att de analoga sändningarna upphör. Beskedet har tagits emot med lättnad
på Åland, där det funnit stark stark oro för att mista svensk TV.
Övergången till digital-TV på Åland innebär SVT:s analoga sändare på Väddö
i Stockholms skärgård läggs ned. Nedläggningen innebär att en revidering
måste göras av 1966 års överenskommelse mellan Sverige och Finland, där
Åland fick tillgång till svensk TV genom Väddösändaren och där Tornedalen
gavs möjlighet att se på YLE:s sändningar", skriver
Norden i veckan.
Kilde: Norden i veckan
|
| 6.3.2002: Europeisk "publishing"-industri viktig for EUs eContent-initiativ
Den europeiske "publishing-industrien", som omfatter utgivere av innhold i mange sektorer, er viktig når EU-landene skal forsøke å ta igjen USAs konkurranseforsprang når det gjelder produksjon av innhold, framholder EU-kommisjonen.
I et møte i Brussel 5. mars diskuterte representanter for europeisk innholdsindustri med blant andre EU-kommissær Erkki Liikanen og medlemmer av Europa-parlamentet hvilke tiltak som er nødvendige.
Den digitale utfordringen må møtes med nye tiltak, var man enige om, og EU-kommisjonens eContent-initiativ er et av verktøyene. Europeisk innholdsproduserende industri (medier/kultur) er beregnet til å ha dobbelt så stor verdi som telekommunikasjonssektoren, heter det blant annet i en melding fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 5.3.2002: EU-kommisjonen lanserer paneuropeisk infrastruktur for eGovernment-tjenester
Sikkerheten betones når EU-kommisjonen nå lanserer det den i en pressemelding kaller en "secure pan-European platform for eGovernment services".
Tjenestene som nevnes omfatter både kommunikasjon mellom europeiske myndigheter på alle plan, og kommunikasjon mellom myndighetene og EU-borgere og virksomheter i det private næringslivet, framgår det av pressemeldingen.
EU-kommissær Erkki Liikanen gikk under konferansen "The Broadband Challenge" EICTA (European Information and Communications Technology Industry Association) i Brussel, 7 mars, gjennom de mange "e-initiativene" fra EU-kommisjonen.
Les pressemeldingen med Liikanens innlegg på konferansen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 1.3.2002: Vil flere EU-land vedta systemer med faste bokpriser?
Hvert EU-land kan selv ta beslutning om bokprisene skal være faste eller ikke. Et direktiv om dette kan bli resultatet etter at Europa-parlamentet har stilt seg bak et forslag, den såkalte "Rothley-rapporten", melder Dagens Nyheter.
"Men frågan är hur fasta bokpriser kan upprätthållas när konsumenten kan beställa billigare böcker via Internet från ett annat land. Enligt förslaget ska "gränsöverskridande" försäljning hindras om det kringgår de fasta bokpriserna", skriver Dagens Nyheter.
"När bokmomsen sänktes i Sverige vid årsskiftet var tanken att de sänkta bokpriserna skulle stimulera bokläsandet - ett kulturpolitiskt mål. I flera europeiska länder hävdas att fasta lagreglerade bokpriser är ett sätt att uppnå samma sak. Sverige avskaffade fasta bokpriser 1970. I Norge finns de fortfarande kvar, liksom i ett tiotal av EU:s medlemsländer, bland dem Tyskland och Frankrike.
För närvarande är systemet med fasta bokpriser under debatt. Belgien och Italien är i färd med att införa fasta bokpriser av kulturpolitiska skäl, bland annat för att göra det möjligt för små oberoende förlag att överleva på marknaden. Samtidigt hävdar systemets kritiker att det snedvrider konkurrensen och ökar priset för konsumenten", skriver avisen, som fastslår at svenske myndigheter ikke har planer om faste bokpriser, "... även om kulturminister Marita Ulvskog tidigare (DN 11/12 -98) ställt sig bakom idén".
Kilde: Dagens Nyheter
|
| 13.3.2002: Nordisk rapport om barnepornografi
"De nordiske lande lægger stor vægt på at sikre en effektiv indsats til bekæmpelse af børnepornografi på Internettet", heter det i en melding fra Nordisk Ministerråd.
Et av resultatene av innsatsen er rapporten "Børnepornografi på internettet/Child pornography on the Internet" (Nord 2001:28.
Raspporten er utarbeidet av den nordiske strafferettsekspertgruppen på initiativ fra den nordiske embetsmannskomitéen for lovgivningsspørsmål, og er "... en oversigt over, i hvilke fora og i hvilke henseender spørgsmålet allerede behandles i dag.
Denne oversigt har dels til formål at vurdere nytten ved et nordisk samarbejde, dels at rette arbejdet mod områder, hvor der måtte være behov for at iværksætte nordiske initiativer.
Rapporten er baseret på bidrag fra de respektive lande vedrørende lovgivning, praktiske erfaringer og nationale initiativer rettet mod bekæmpelse af børnepornografi på Internettet.
Rapporten indeholder endvidere en generel beskrivelse af nogle af de vigtigste internationale initiativer, der er gennemført i EU, Europarådet og FN, eller som for tiden er under forberedelse.
I lyset af, at der på en række relevante punkter er stor ensartethed mellem lovgivningen i de nordiske lande, at der i udstrakt grad finder en løbende informationsudveksling sted mellem de nordiske lande med hensyn til lovgivningsspørgsmål og retshåndhævelse, og at området er genstand for stor international bevågenhed, hvilket reducerer behovet for nordiske samarbejdsprojekter, vurderes det, at der ikke er behov for udarbejdelse af fællesnordisk lovgivning på området", heter det i meldingen.
Les rapporten (.pdf-fil).
Nord 2001:28
ISBN 92-893-0726-9
Sider: 172
Sprog: Dansk/Engelsk
Pris (ekskl. moms): 150,00 DKK
Kilde: Nordisk Ministerråd
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
