Medier i Norden: Resymé

6.11.2002: DR frifunnet av Højesteret på prinsipielt grunnlag

4.11.2002: Folketinget skal behandle endringer av radio- og fjernsynsloven

4.11.2002: Politisk enighet om ny filmavtale

Finland

6.11.2002: - Del ut digitalbokser gratis

30.10.2002: Økt tilgang til svensk TV i Finland

Island

11.11.2002: Et hav av EDDA-priser til Hafið

Norge

14.11.2002: Vanskelig annonsemarked svekker avisene

13.11.2002: Norske filmer trekker færre til kinoene

7.11.2002: Langsommere tempo i privatiseringen av Oslo kinematografer

29.10.2002: Det går bedre for A-pressen

Sverige

11.11.2002: Barnkanalen og nyhetskanalen 24, nye digital nisjekanaler fra SVT

7.11.2002: TV4 øker reklameinntektene - og starter ny kanal

5.11.2002: Kan konkurranselovgivningen hindre økt eierkonsentrasjon i mediesektoren?

Norden - internasjonalt

14.11.2001: Cinedays 2002: 1 500 filmer, 200 byer, 40 TV-kanaler og 30 000 skoler

12.11.2001: EUs kulturministre oppmuntrer til produksjon av interaktivt medieinnhold

11.11.2001: Frie og uavhengige medier viktige for fattige lands utvikling

8.11.2001: EU-landenes TV-selskaper sender stadig flere europeiskproduserte TV-programmer

7.11.2001: Det sentral- og østeuropeiske filmmarkedet vokser

5.11.2001: OSSE kritisk til skjerping av russisk antiterroristlov

30.10.2001: Nordiske kulturministre satser både digitalt og flerkulturelt

30.10.2001: Nabolands-TV fortsatt på Nordisk Råds agenda

30.10.2001: Konferanse i København med søkelys på informasjonssamfunnet

29.10.2001: Aki Kaurismäki får Nordisk Råds filmpris

29.10.2002: Nordvisjonens sekretær ber om Nordisk Råds hjelp til å løse opphavsrettighetsproblemer

6.11.2002: - Del ut digitalbokser gratis - Del ut digitalbokser gratis, er rådet fra Svenske folkpartiets partisekretær Berth Sundström, skriver Internytt. Gratisutdelingen vil påskynde overgangen til digital-TV, slik at de analoge sendingene kan stanses. Partisekretæren pekte i en tale under Svenska dagen i Vasa på at økt lisens kunne finansiere gratisutdelingen. "Sundström anser att Rundradions analoga sändningar borde läggas ner så fort som möjligt. Det analoga systemet medför enligt Sundström merkostnader för Yle på 40 miljoner euro per år. Sundström anser att de analoga sändningarna bör läggas ned år 2006 så som planerat och inte skjutas fram", skriver Internytt. Kilde: Internytt

30.10.2002: Økt tilgang til svensk TV i Finland Sending av SVTs digitale kanaler i Finland blir nå mulig takket være en samarbeidsavtale mellom Sveriges television og opphavsrettsorganisasjonen Kopiosto, melder FNB/Internytt. "Det är också meningen att inom kort sluta avtal med kabeloperatörerna i Finland om att vidaresända de svenska kanalerna i kabelnät i Finland. Det blir därtill möjligt att vidaresända SVT:s kanaler i det digitala marknät som ska etableras på Åland. De digitala sändningarna av SVT1 och SVT2 samt den nya Barnkanalen som SVT startar i december förväntas kunna sändas digitalt vid årets slut i kabelnäten. Kopiostos verkställande direktör Tarja Koskinen-Olsson poängterar att efterfrågan på de svenska kanalerna har varit stor. Samarbetsminister Jan-Erik Enestam (sfp) välkomnar avtalet och poängterar att det underlättar situationen speciellt i Österbotten. Han konstaterar dock samtidigt att det fortfarande återstår flera frågor att lösa, bland annat hur man kan garantera återsändningen av SVT i områden som saknar kabelnät. Diskussioner har även inletts om framtiden för att sända SVT i Österbotten via två analoga sändare. SVT uppger att det inte finns hinder mot att kanalerna bereds plats i det digitala marknätet i Finland. Sändningstillståndet regleras i dag genom avtal mellan SVT och Rundradion", skriver FNB/Internytt. Kilde: FNB/Internytt

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

14.11.2002: Vanskelig annonsemarked svekker avisene 400 millioner kroner i tapte annonseinntekter på 12 måneder for de sju største avisene i Norge, melder Dagens Næringsliv om. Aftenposten alene har et tap på 159 millioner kroner. "Resultatet er et kraftig fall i driftsresultatene. Samlet tjente avisene nesten 300 millioner kroner mindre i perioden fjerde kvartal 2001 til tredje kvartal 2002, enn i de foregående 12 månedene. De fleste avisene gjennomfører for tiden omfattende omstillingsprogrammer for å tilpasse seg den nye virkeligheten", skriver Dagens Næringsliv. Kilde: Dagens Næringsliv

13.11.2002: Norske filmer trekker færre til kinoene Mens tallet på norske filmer på kinoene er fordoblet fra i fjor, til 14, trekker de mindre enn halvparten så mange tilskuere til kinosalene som fjorårets norske filmer, melder Kulturnytt, NRK P2. "Tall fra Norsk Filminstitutt viser at 750.000 personer har gått på norske filmer så langt i år, mot 1,8 millioner solgte billetter i fjor. 'Elling' var en magnet på kinopublikummet og la dermed listen høyt Nils Klevjer Aas, rådgiver i Norsk Filmfond, forklarer nedgangen med fjorårets suksesser", melder Kulturnytt, NRK P2.. "Heftig og begeistret" og "Elling". hadde henholdsvis 550.000 og nesten 800.000 besøkende. Kilde: Kulturnytt, NRK P2

7.11.2002: Langsommere tempo i privatiseringen av Oslo kinematografer Det planlagte salget av 66 prosent av kommunens aksjer i Oslo kinematografer - bestemt av bystyret - vakte stor oppsikt tidligere i høst. "Motstanden mot privatisering av Oslo kinematografer har ført til at politikernes privatiseringsplaner har stanset opp. Arbeiderpartiet vil nå kjøre saken frem som et sentralt tema i kommunevalgkampen", skriver Dagens Næringsliv. Oslo kinematografers styre nektet å godkjenne privatiseringsforslaget, som også gikk ut på å selge verdifulle eiendommer. Resultatet ble at byrådsavdelingen med ansvar for kultursaker måtte utrede saken videre. "To måneder etter pågår dette arbeidet fremdeles, og ingen vet når et nytt forslag vil bli fremmet for styre og generalforsamling", skriver Dagens Næringsliv. 22. november: Et enstemmig styre i Oslo kinematografer har gått inn for å selge Filmteatret, Symra og Frogner kino og 66 prosent av aksjene i Oslo kinematografer, skriver Aftenposten. Behandling av saken i bystyret skal skje tidlig i 2003. "Kulturbyråd Kjell Veivåg (Venstre) utgjør generalforsamlingen, og godkjente i går kveld (21. november) fisjonsplanene og at inntil 66 prosent av aksjene i driftsselskapet legges ut for salg. Etter at prospektet for driftsselskapet og eiendomsselskaper er lagt ut for salg, vil det bli gjennomført forhandlinger med mulige interesserte kjøpere. Hverken Veivåg eller styreleder Jon Lyng vil røpe om det allerede har meldt seg noen interesserte. Prisen Oslo kommune vil få for de samlede salget, er anslått til om lag 150 millioner kroner basert på markedstakst", skriver Aftenposten. Kilde: Dagens Næringsliv/Aftenposten

29.10.2002: Det går bedre for A-pressen Mediemarkedet er fremdeles vanskelig, men A-pressen har nå lagt fram et resultat før skatt på 23 millioner NOK for tredje kvartal. Samme periode i fjor ga et underskudd på fem millioner NOK. For årets første ni måneder er resultat 46 millioner NOK før skatt, mens samme periode i fjoråret viste et nullresultat. Årsaken til det gode resultatet "... (skyldes) effektiviseringer på kostnadssiden. Personalkostnadene er på nivå med fjoråret, og antall årsverk er redusert med 6,2 prosent fra samme tidspunkt i fjor", heter det i en pressemelding fra A-pressen. "Resultatet preges av en bedret drift, en positiv resultatutvikling for TV Norge og TV 2 Gruppen samt lavere finanskostnader", heter det. Kilde: A-pressen

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

11.11.2002: Barnkanalen og nyhetskanalen 24, nye digital nisjekanaler fra SVT 23. desember starter Barnkanalen sendingene, SVTs nye digitale nisjekanal for barn. Senere lanseres nyhetskanalen 24, som erstatter dagens SVT24. Driftskostnadene beregnes til 100 millioner SEK det første året, og kanalene skal finansieres via SVTs ordinære budsjett. Om Barnkanalen heter det i en melding fra SVT: "Kanalen kommer att sändas digitalt via marknät, kabel och satellit och direkt kunna ses av 12 % av befolkningen, och av 16 % av barnen i målgruppen 3-11 år. Barnkanalen kompletterar barnutbudet i SVT1 och SVT2, och kommer att sändas vardagar 06.30 till 18.00 fyrtio veckor om året. Kanalen produceras inom ramarna för och står för samma värderingar som SVTs ordinarie barnprogramproduktion. Innehållet präglas av hög kvalitet och barnens egen medverkan. Utbudet består av nya inköp, favoriter ur SVTs arkiv och ett webbaserat block. Barnkanalens egen buss kommer att åka landet runt och spela in reportage och program till kanalen. Reportagen kommer att streamas och läggas ut på Barnkanalens egen webbplats, där alla kan ta del av dem". Neste steg i digitalutviklingen er kanalen 24, som erstatter SVT24, ("... en) ny fullödig kanal för nyheter och sport. 24 kommer att sända dygnet runt, 365 dagar om året", går det fram av meldingen fra SVT. Les intervju i Dagens Nyheter med SVTs vd Christina Jutterström. Kilde: SVT/Dagens Nyheter

7.11.2002: TV4 øker reklameinntektene - og starter ny kanal TV4 plus er navnet på TV4s nye kanal, et "... (viktigt) steg i TV4:s satsning på att bli ett flerkanalsföretag", som det heter i en pressemelding fra TV4. "TV4 plus kommer att innehålla program inom tre områden: fritid, underhållning med allt från långfilm till frågesport samt sport och spel. Fritidsprogrammen kommer att erbjuda inspiration och fördjupning i breda intresseområden som exempelvis jakt och fiske, motor, ridsport, golf och mat. Sport och spel kommer att vara en viktig del i kanalen med sportnyheter samt stora och direktsända sporter från såväl den svenska som internationella arenan". Årlige drifts- og programkostnader beregnes til om lag SEK 100 millioner kroner. Den nye kanalen skal bruke TV4s organisasjon, tekniske og oersonellressurser og ha tilgang til programarkivet. Samtidig som TV4 lanserer TV4 plus, med antatt sendestart i første kvartal 2003, presenterer selskapet et svært godt resultat for tredje kvartal 2002: ".... (40 miljoner) kronor före engångsposter jämfört med -8 miljoner samma period föregående år. TV4:s reklamintäkter ökade med 5 procent under kvartalet vilket är bättre än marknaden i övrigt. TV4:s reklamintäkter för det fjärde kvartalet förväntas öka något jämfört med föregående år", heter det i en pressemelding fra selskapet. Kilde: TV4

5.11.2002: Kan konkurranselovgivningen hindre økt eierkonsentrasjon i mediesektoren? Kulturminister Marita Ulvskog skal gi Konkurrensverket i oppdrag å prøve om det er mulig å bruke konkurranselovgivningen for å hindre økt eierkonsentrasjon i mediesektoren, skriver Journalisten. "Samtidigt ska verket pröva Metros anklagelse om att Bonnier missbrukar sin dominerande ställning för att slå ut Metro från tidningsmarknaden. I förra veckan anmälde Tidnings AB Metro konkurrenten Bonnier AB till Konkurrensverket för brott mot konkurrenslagen. Det påstådda brottet gäller förbjudna konkurrensbegränsningar eller närmare bestämt missbruk av dominerande ställning. Enligt lagen betraktas en marknadsandel på över 40 procent som ett tydligt tecken på dominerande ställning. Detta är inte förbjudet i sig, men den starka ställningen får inte användas för att konkurrera ut andra företag på samma marknad, genom exempelvis underprissättning, så att priset understiger kostnaden för tillverkningen. Enligt Metros anmälan är det just detta Bonnier gjort, i och med lansering av gratistidningen Stockholm City", skriver Journalisten. Kulturminister Marita Ulvskog vil ikke kommentere anmeldelsen fra Metro, før den er behandlet av Konkurrensverket. "Däremot signalerar hon tydligt att det just är Konkurrensverket som ska vara den viktigaste instansen i frågor om ägarkoncentration inom medierna. Något nytt försök från departementets sida att vidta åtgärder mot ägarkoncentrationen är inte att vänta", skriver Journalisten. Kilde: Journalisten

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser

14.11.2001: Cinedays 2002: 1 500 filmer, 200 byer, 40 TV-kanaler og 30 000 skoler Mellom 15. og 24. november settes søkelyset på europeisk film, i vid forstand, i 24 europeiske land. Den første European Cinema Week arrangeres etter initiativ fra EU-kommisjonen, med regissøren Pedro Almodovar som mentor og beskytter. Samtidig holdes de tradisjonelle Netd@ys Europe, der 30.000 skoler i Europa samarbeider via internett, framgår det av en pressemelding fra EU-kommisjonen. Kilde: EU-kommisjonen

12.11.2001: EUs kulturministre oppmuntrer til produksjon av interaktivt medieinnhold Innholdsproduksjon for de nye mediene og TV-direktivet var på dagsordenen da EUs kulturministre møttes til rådsmøte i Brussel 11. november. Danmark har for tiden formannskapet i EU, og kulturminister Brian Mikkelsen orienterte pressen om sakene som hadde vært behandlet under rådsmøtet. Etter å ha redegjort for "... formandskabets) ønske om at skabe friere mobilitet for kunstnere i EU-landene og dermed fjernelse af de pågældende hindringer herfor", gikk kulturministeren over til Rådets resolusjon om interaktivt medieinnhold. Han pekte på at ministrene etter initiativ fra det danske formannskaps var blitt om enige om en resolusjon, (... der) skal sætte fokus på interaktive mediers kulturelle betydning - og på vigtigheden af, at den kulturelle og sproglige mangfoldighed i Europa kommer til udtryk i fremtidens interaktive mediebillede. Det er formandskabets målsætning at skabe gode rammebetingelser i Europa for udvikling af interaktivt medieindhold af høj kvalitet - bl.a. gennem netværk, kompetenceudvikling og adgang til risikovillig kapital. Resolutionen opfordrer Medlemsstaterne og Kommissionen til inden for rammerne af deres respektive beføjelser * at indsamle oplysninger og erfaringer og følge udviklingen inden for produktion af interaktivt medieindhold * at redegøre for om der på basis af nationale erfaringer og indsatser er behov for initiativer til udveksling af god praksis med hensyn til interaktivt indholds kulturelle, økonomiske og sociale dimension * at overveje, hvordan industrier, der fremstiller interaktivt indhold, kunne få gavn af øgede muligheder for at danne netværk med henblik på at udvikle kompetencer * at overveje, om interaktivt indhold stiller særlige krav til eksisterende aktioner på nationalt plan eller fællesskabsplan inden for udvikling, distribution og markedsføring * at overveje, hvordan interaktivt indhold kan anvendes til at fremme og formidle Europas kulturelle og sproglige mangfoldighed * at overveje, hvordan der skal tages hensyn til forbrugernes, navnlig de unges, interesser". Rådet drøftet også EU-direktivet "TV uten grenser", et relativt fast punkt på rådets dagsorden. "Det gamle tv-direktiv er fra 1989. Det blev revideret i 1997 og skal på et tidspunkt revideres igen. Og Kommissionen er i gang med overvejelser om en revision, blandt andet i form af høringer, spørgeskemaer og konferencer", sa kulturminister Mikkelsen. "Formandskabets formål med Rådskonklusioner om dette emne er at sikre en fortsat dialog og støtte til Kommissionens videre arbejde. Rådskonklusionen indeholder en række elementer af betydning for dette arbejde, herunder vigtigheden af grundige forberedelser og af medlemsstaternes erfaringer med gennemførelsen af det nuværende direktiv. Konklusionen peger på tre hovedprincipper, som direktivet er baseret på; * at sikre den fri bevægelighed af tv-tjenester inden for EU, * at fremme den kulturelle og sproglige mangfoldighed samt den europæiske audiovisuelle industri, * at styrke tv’s rolle for samfundets demokratiske, sociale og kulturelle liv. En grundig og bred forberedelse af et revideret direktiv er efter rådets opfattelse nødvendig. Det er netop Rådskonklusionernes formål. Og det er jeg sikker på, Kommissionen er enig i", konkluderte kulturministeren. Kilde. Det danske Kulturministeriet

11.11.2001: Frie og uavhengige medier viktige for fattige lands utvikling Om landene i den fattige del av verden skal oppnå utvikling, trengs frie og uavhengige medier, skriver Verdensbanken i en rapport. "Fria medier kan bidra till att avslöja korruption, ge röst åt medborgarna, bidra med nya ekonomiska idéer och medverka till förändringar, står det i studien", skriver svenske Journalisten/IPS. "För att minska fattigdomen måste vi befria tillgången till information och höja informationens kvalitet”, skriver Världsbankschefen James Wolfensohn i ett förord till rapporten. Vidare skriver Wolfensohn att välinformerade medborgare tar bättre beslut, och att en fri press inte enbart ska vara en lyx förunnad de rika länderna. I studien uppmanas de länder som vill utvecklas att arbeta för en fri press genom att bland annat uppmuntra till konkurrens och minska restriktionerna för nya medier. Studien lanseras gemensamt av Världsbanken och den internationella organisationen Nyhetstidningarnas världsförbund, WAN. Rapporten består av artiklar skrivna av publicister, intellektuella och journalister från hela världen. Bland skribenterna finns bland andra ekonomen Joseph Stiglitz och författaren och journalisten Gabriel Garcia Marquez", skriver Journalisten/IPS. Kilde: Journalisten/IPS

8.11.2001: EU-landenes TV-selskaper sender stadig flere europeiskproduserte TV-programmer 62 prosent - i gjennomsnitt - av programmene sendt av EU-landenes TV-selskaper i 2000 var produsert i Europa, viser den femte rapporten om EU-direktivet "TV uten grenser". EU-kommisjonen har vedtatt et kommuniké om hvordan artikkel 4 og 5 i direktivet ble praktisert i 1999 og 2000, og er tilfreds med at sendingene av europeiskproduserte programmer øker. Artikkel 4 ble vedtatt i 1989 og endret i 1997 og innebærer at en majoritet av TV-programmene, når det er mulig, skal være europeiskproduserte. Artikkel 5 innebærer at TV-selskapene, når det er mulig, skal reservere minst 10 prosent av sendetiden eller programbudsjettet til programmer produsert av uavhengige europeiske produsenter. I 2000 ble 40,5 prosent av sendetiden brukt på programmer fra uavhengige produsenter, melder EU-kommisjonen. Kilde: EU-kommisjonen

7.11.2001: Det sentral- og østeuropeiske filmmarkedet vokser De siste årene har vært særdeles gode for polske filmer på hjemmemarkedet, melder European Cinema Journal – No. 4, 2002, som utgis av Milano-baserte MEDIA Salles. I 2001 hadde de polske filmene 41,4 prosent av kinomarkedet, mens markedsandelen i 1999 var hele 54,5 prosent. Trenden er klar; det sentral- og østeuropeiske filmmarkedet vokser, og "European Cinema Journal" har satt søkelyset på trendene i den nyeste utgaven. Kilde: European Cinema Journal – No. 4, 2002

5.11.2001: OSSE kritisk til skjerping av russisk antiterroristlov Skjerpingen av den russiske antiterroristloven, godkjent for tredje og siste gang i det russiske parlamentets underhus, dumaen, er kritisert av den europeiske sikkerhets- og samarbeidsorganisasjonen OSSE, melder TT/Svenska Dagbladet. Formelt sett må loven godkjennes av overhuset og presidenten. "De politiska svallvågorna efter gisslandramat i Moskva riskerar att dränka allt annat än den officiella 'sanningen'", skriver Svenska Dagbladet. "Den nya lagen säger att medier inte får ge information om 'särskilda tekniska metoder och taktik som används under en anti-terroristoperation'. Bokstavligt tolkat hade det kunnat innebära att ryska medier inte skulle ha fått nämna specialstyrkornas användande av gas när den ockuperade teatern stormades. Ordalydelsen skapar även frågetecken för vad som är lagligt att uppge gällande hela kriget i Tjetjenien. Den nya lagen förbjuder publicerandet av 'propaganda för, eller försök att rättfärdiga, extremistisk aktivitet, inklusive uttalanden som syftar till att förhindra, eller rättfärdiga motstånd mot, en anti-terroristoperation'", skriver TT/Svenska Dagbladet. 27. november: "... (i) et møte med russiske presserepresentanter mandag (25. november, red. anmn.) la Vladimir Putin ned veto: -Ikke noe virkelig demokrati kan fungere uten den åpenheten og publisiteten som massemediene står for, sa presidenten", ifølge Aftenposten. Kilde: TT/Svenska Dagbladet/Aftenposten

30.10.2001: Nordiske kulturministre satser både digitalt og flerkulturelt De nordiske kulturministrene er nå enige om å fordele neste års strategiske kulturpulje på 6.4 millioner DKK, heter det i en melding fra Nordisk Råd/Ministerråd. I 2003 skal 4.4 millioner brukes på prosjekter som berører nordisk digital innholdsproduksjon, mens 2 millioner kroner går til prosjekter på det flerkulturelle området. ”Dette er et vedtak alle kan leve med, selv om noen ikke er fornøyd”, sier kulturminister Valgerd Svarstad Haugland fra Norge. Norge har ordføreransvaret i 2002. Danmark avstod fra å stemme, og dermed kunne ministrene vedta fordelingen av midlene i puljen. Den danske kulturministeren Brian Mikkelsen er uenig i ministrenes fokus på det flerkulturelle området i 2003. ”Siden 1997 har kulturkretsen uavbrutt gitt støtte til flerkulturelle prosjekter. Kultursektoren trenger fornyelse og mer dynamikk. Fra dansk side ønsker vi en diskusjon om framtidens prioriteringer”, sier Mikkelsen. Kilde: Nordisk Råd/Ministerråd

30.10.2001: Nabolands-TV fortsatt på Nordisk Råds agenda I mange år har Nordisk Råd debattert mulighetene for å skape bedre forhold for nabolands-TV i Norden. Også under sesjonen i Helsinki er dette et tema: - I ett gränslöst Norden bör målsättningen vara ett TV-utbud över de nationella gränserna, sade nordiska samarbetsministern Jan-Erik Enestam, Finland, i generaldebatten. - Man har nått ett gott stycke på väg med bilaterala lösningar, men fortfarande är grannländernas TV:s fria sebarhet regionalt begränsad. Finland kommer därför att föreslå nya åtgärder för att grannländernas TV i digitaliseringens tidsålder skall nå större kretsar än hittills, sade Enestam. Kilde: Nordisk Råd

30.10.2001: Konferanse i København med søkelys på informasjonssamfunnet Konferansen "IST 2002 – Partnerskaber for fremtiden", - arrangert i København 4. - 6. november -.setter et søkelys på Europas forskningsprioritering når det gjelder informasjonssamfunnets teknologier. Konferansen "... (forventes) at tiltrække over 2 000 delegerede og vil danne rammen om en udstilling, der kan fremvise de bedste resultater af EU-støttede forskningsprojekter. Konferencen vil også byde på 43 netværksmøder efter forslag fra den europæiske industri og europæiske forskere. Konferencen omfatter endvidere tre dages interaktive workshopper, som alle er foreslået og udviklet af it-forskningsmiljøet i Europa", heter det i en melding fra EU-kommisjonen. "IST 2002-konferencen er arrangeret i fællesskab af Europa-Kommissionen og Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling framgår det av en pressemelding fra EU-kommisjonen. Kilde: EU-kommisjonen

29.10.2001: Aki Kaurismäki får Nordisk Råds filmpris "Spillefilmen 'Mannen uten minne', som er skrevet, regissert og produsert av Aki Kaurismäki, får Nordisk Råds Filmpris 2002. Overrekkelsen av sjekken på 350.000 DKK skjer under en direkte fjernsynsending i anledning Nordisk Råds 50 år jubileum i Helsingfors tirsdag 29. oktober", heter det i en pressemelding fra Nordisk Råd. "Her er juryens begrunnelse: Kaurismäkis film er en original, fortettet hyllest til menneskets verdighet og solidaritet. Den skildrer samfunnets utstøtte, men tilfører dette miljøet en tone av håp og framtidstro. Den er poetisk, humoristisk og symbolsk i sin stil, har den store kunstens avklaring og enkle former og forener samtidig en underholdende fortelling med grunnleggende eksistensielle verdier uten overdrevet patos. Filmen forener umiskjennelig en nordisk karakter med et universelt perspektiv. Ti filmer fra Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige var nominert til årets filmpris. Det er første gang Nordisk Råd utdeler en egen filmpris ved siden av de årlige prisene til litteratur, musikk og miljø- og natur. Det er ennå ikke bestemt om Nordisk Råd Filmpris blir en årlig begivenhet". Kilde: Nordisk Råd

29.10.2002: Nordvisjonens sekretær ber om Nordisk Råds hjelp til å løse opphavsrettighetsproblemer "- Det er viktig at Public Service kanalene i Norden får tilgang til sine egne arkiver. Det ligger tusenvis av kvalitetsprogrammer i arkivene som ikke kan sendes på grunn av problemer med opphavsrettigheter. Her kunne Nordisk Råd hjelpe oss ved å legge press på regjeringene i de nordiske landene". Oppfordringen kom fra Steffen Johanssen, Nordvisjonens sekretær, som talte til Nordisk Råds Kultur- og Utdanningsutvalg under Nordisk Råds sesjon i Helsinki. Utvalget hadde bedt Nordvisjonen orientere om en rekke problemstillinger for Public Service-selskapenes fremtidige virksomhet, framgår det av en pressemelding fra Nordisk Råd. Nordvisjonen sender årlig 2300 timer nordiske programmer, eller om lag 1 time og 15 minutter nordiske programmer hver dag. "Utvalgsmedlem Trond Helleland, Norge, stilte spørsmål om betaling for store sportssendinger. Her var Nordvisjonens holdning klar: Det brede publikum må få tilgang til større sportsbegivenheter uten å være prisgitt betalingskanalene. Men - og det er viktig - lovgivningen må sikre at prisen ikke blir et hinder for at Public Service-kanalene kan sende de store begivenhetene. En positiv melding fra Nordivisjonen var at nordisk tekst-TV nå kommer på banen igjen. Fra mai 2003 vil sendingene være i full drift", heter det i pressemeldingen. Kilde: Nordisk Råd

Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold

Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser