| |
Danmark
| 4.7.2003: 84 prosent av programmene i DRs TV-kanaler er europeiskproduserte
Europeiske public service-selskaper skal sende minst 50 prosent europeiskproduserte TV-programmer, ifølge EUs TV-direktiv. "En opgørelse, som DR har lavet, viser, at DR 1 og DR 2 sidste år sendte 6.776 timers europæiske programmer. Det svarer til, at 84 procent af DRs tv-udsendelser var fra Europa, og der er tale om en lille stigning i forhold til året før, hvor tallet var en procent lavere", heter det i DRs elektroniske nyhetsbrev.
"Det skal ikke være nogen hemmelighed, at DR af og til er blevet kritiseret for at sende for mange amerikanske film. Den kritik tager vi til os, og det seneste år har vi både sendt flere danske programmer og flere nordiske udsendelser. Det er noget af forklaringen på, at vi er oppe på en andel på 84 procent europæiske programmer," sier tv-direktør Jørgen Ramskov.
Ramskov venter at tallet blir høyere i 2004, når DR 1 kommer med et såkalt "filmperle-slot", én kveld i uken, et tilbud som skal vise filmer utenfor mainstream. "Næst efter de danske programmer, der er klart i overtal, sendte DR sidste år flest timers tv fra USA, Storbritannien, Sverige, Norge og Canada i nævnte rækkefølge. EU stiller også krav om, at uafhængige producenter skal producere mindst 10 procent af public service-stationernes europæiske programmer. Heller ikke dét volder DR kvaler, da procenten steg fra 14 i 2001 til 16 sidste år", heter det i DRs elektroniske nyhetsbrev.
Kilde: DRs elektroniske nyhetsbrev
|
| 1.7.2003: Det Berlingske Officin bygger nasjonalt nett av lokalradioer
Det Berlingske Officin skal bygge et nasjonalt nettverk av lokalradioer, med felles nyheter og reklameinnslag, melder Berlingske Tidende. I Jylland er det allerede en million lyttere, neste mål er København.
"Knap havde Sky Radio og Talpa Radio International vundet kampen om P5 og P6, før Danmarks største kommercielle radioaktør SBS (The Voice m.fl.) erklærede, at de vil udfordre Sky og Talpa i form af et netværk af radiostationer med fælles reklamer og nyheder, som i udbredelse vil overgå Sky Radio.
Og nu følger så Det Berlingske Officin (DBO) efter med lignende planer om at positionere sig med regionalradioer i hele Danmark, der skal indgå et samarbejde på tværs - både om landsnyheder og annoncesalg", skriver Berlingske Tidende.
"Sagen er, at vi spiller allerede en betydelig rolle flere steder i Dannmark som det førende regionale medie i form af vores dagblade. Det vil sige JydskeVestkysten, De Bergske Blade og Århus Stifttidende. Og der vil det være en naturlig forlængelse af avisudgivelserne at lave radio," sier Lasse Bolander, konserndirektør i DBO og ansvarlig for nye medier.
"For at få et komplet netværk og nå så stor en del af befolkningen er Det Berlingske Officin parat til at indgå samarbejde med andre dagblade, der i forvejen driver radioaktiviteter. Det vil blandt andet sige Nordjyske Stiftstidende, Herning Folkeblad, Vejle Amts Folkeblad, Sjællandske Dagblade og Fyns Stiftstidende", skriver avisen.
Medieforsker Per Jauert fra Århus Universitet, spesialist på radiomarkedet, mener at selv om det rent teknisk er plass til flere kommersielle, nasjonalt dekkende radiokanaler, kan det bli en hard kamp for Det Berlingske Officin om markedet, særlig i Københavnsområdet.
"Alt afhænger dog af programprofil og indhold. Og her kan en radiostation baseret på samarbejde med eksisterende aviser have en stor fordel", sier Jauert til
Berlingske Tidende.
Kilde: Berlingske Tidende
|
| 19.6.2003: To nye radiokanaler solgt på auksjon
"Danske radiolyttere får to nye radiokanaler, der i dag blev solgt på en auktion i Bruun Rasmussens Kunstauktioner i København. De nye ejere blev Sky Radio A/S og Talpa Radio International B.V., der snarest muligt vil sende to nye landsdækkende radiokanaler i æteren", heter det i en melding fra Kulturministeriet.
"Selve auktionen blev et tæt opløb mellem de i alt otte medieselskaber, der havde tilmeldt sig og erklæret sig interesserede i at købe den femte eller den sjette radiokanal. De endelige købere blev:
- Den femte landsdækkende radiokanal blev solgt til Sky Radio A/S, der i forvejen driver radio i flere byer i Danmark. Den endelige pris blev på 54. mio. kr. om året.
- Den sjette landsdækkende radiokanal blev solgt til hollandske Talpa Radio International B.V. Den endelige pris blev på 22,5 mio. kr. om året.
Kulturminister Brian Mikkelsen glæder sig over salget af de to nye radiokanaler og kalder det 'en historisk dag for dansk radio':
'Endelig får lytterne flere valgmuligheder, når de vil høre landsdækkende radio. DR har alt for længe haft monopol på radioområdet, og det er i dag blevet brudt. Jeg glæder mig til at høre de nye radiokanaler og forventer god konkurrence og mere frihed og mangfoldighed i dansk radio,' udtaler ministeren.
Udover den ovenstående afgift skal de nye ejere betale en såkaldt variabel afgift afhængig af omsætningen. Afgiften er fem pct. af omsætning over 100 mio. kr., 10 pct. af omsætning over 150 mio. kr. samt 15 pct. af omsætning over 200 mio. kr.
Det forventes, at de to nye radiokanaler kan sende fra efteråret, hvor frekvenserne er klar. Herefter skal de nye ejere sende de nye radiokanaler i æteren senest et halvt år efter," heter det i meldingen fra Kulturministeriet.
"Musik og indkøbte nyheder kan ikke give Rupert Murdochs britiske Sky Radios dyrtindkøbte P5 den fornødne gennemslagskraft over for DR - og den vil heller ikke gøre købet til en god forretning. Både TV 2 og mediabureauer spår Sky Radio trange tider", skriver Politiken.
"TV 2-direktør Peter Parbo drager et lettelsens suk over, at det ikke er ham, der om otte år skal forklare Rupert Murdoch, hvorfor Sky Radio gav 54 millioner kroner for en radiokanal i Danmark.
Han er også stadig godt tilfreds med, at TV 2 - trods høje bud ved onsdagens auktion, hvor P5 og P6 kom under hammeren - måtte gå tomhændet hjem.
'De to købere løber en kolossal risiko. Selv om der er et uopdyrket reklamemarked inden for radio, er det er slet ikke nok til at dække de udgifter, de to købere satte sig i ved auktionen'", sier Peter Parbo til Politiken.
"Murdochs inntog i Danmark står i strid med påstanden om at det lille nordiske mediemarkedet ikke er interessant for de store mediegigantene", sier medieviter Østbye til nrk.no.
Kilde: Kulturministeriet/Politiken/nrk.no
|
| 16.6.2003: DR vil ha større tempo i digitalradioutviklingen
I løpet av 2003 kan 25.000 dansker ha anskaffet digitalradio til bruk i hjemmet eller bilen, anslår programsjef i DR, Karen Marie Zeuthen, overfor DRs elektroniske nyhetsbrev. Nå kan man få digitalradioer for 1.000 kroner og oppover, mens de var svært dyre for noen år siden.
I dag dekker det digitale radionettet for DAB (Digital Audio Broadcast) over 80 prosent av Danmark.I midten av 2004 skal nettet være landsdekkende.
"Herhjemme er det stadig kun få tusinde lyttere, der har anskaffet sig en digital radio, men nu slår DR et slag for at gøre flere opmærksomme på de mange muligheder, som fremtidens radio byder på. Lytterne og seerne kommer til at mærke det i form af en kampagne den næste måned på radioens fire kanaler og 14 dages spot på DR1 og DR2", heter det i nyhetsbrevet.
"Folketinget har slået fast, at DR skal være lokomotivet og være med til at skubbe den digitale radio-udvikling i gang. Det er dét, vi gør nu, og vi forventer at få god hjælp fra de nye ejere af den femte og sjette radiokanal, når de bliver solgt på en auktion den 18. juni. I medieforliget hedder det nemlig, at de skal stå for 25 procent af den samlede DAB-kapacitet i Danmark," sier Karen Marie Zeuthen til DRs elektroniske nyhetsbrev.
Kilde: DRs elektroniske nyhetsbrev
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 9.7.2003: YLE skal selge 41 prosent av Digita-aksjene til franske TDF
140 millioner euro er prisen franske Télédiffusion de France S.A (TDF) må betale for 41 prosent av YLE-aksjene i datterselskapet Digita, som har ansvaret for riksdekkende jordbasert distribusjon av de finske radio- og TV-sendingene. Forutsetningen er at konkurransemyndighetene gir tillatelse til salget.
I desember 2000 kjøpte TDF 49 prosent av aksjene i Digita for 141 millioner euro. YLEs resterende aksjeandel, på 10 prosent, kan tilbys TDF i januar 2005.
Inntekten fra aksjesalget skal YLE blant annet bruke på tiltakene som kreves for å digitalisere radio- og TV-sendingene, melder YLE.
Kilde: YLE
|
| 5.6.2003: - Revidering av opphavsrettsloven fullføres så raskt som mulig
Den finske opphavsrettslovgivningen skal revideres så fort som mulig, sa kulturminister Tanja Karpela under det XI nordiska upphovsrättssymposiet "Upphovsrätten i informationssamhället", som ble holdt 2. - 4. juni i Helsinki.
"– I ett upphovsrättsligt perspektiv är ett öppet datanät, Internet, informationssamhällets viktigaste och samtidigt mest problematiska delområde", sa kulturminister Tanja Karpela under åpningen av det nordiska upphovsrättssymposiet. "Enligt Karpelas mening uppmärksammar också regeringsprogrammet upphovsrättens betydelse: – Den upphovsrättsliga lagstiftningen utvecklas så att den svarar mot informationssamhällets krav. Regeringen har också lovat revidera lagstiftningen om upphovsrätt. Den första fasen av den nu aktuella revideringen slutförs så fort som möjligt. Utifrån den regeringsproposition som förföll då riksmötet avslutades i våras, utarbetas ett nytt förslag, som om möjligt sänds på remiss före semestersäsongen. Den slutliga propositionen utformas efter sommaren. Beredningen av den andra fasens revideringar inleds omedelbart därefter", heter det i en melding fra Undervisningsministeriet.
"– Också skyddat material kan på Internet användas var som helst i världen. En av de viktigaste hittills olösta frågorna är därför vilken lag som skall tillämpas på de globala informationsöverföringarna, konstaterade Karpela. Lika viktig är frågan om vilket lands myndigheter som är behöriga, och hur förundersökningen ska ordnas vid en rättskränkning, och hur de ansvariga ska ställas inför domstol", heter det blant annet i meldingen fra Undervisningsministeriet.
Kilde: Undervisningsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Island
| 4.7.2003: Digitale udsendelser fra tv-stationer -
parabolantenne på størrelse med en dyb tallerken
Tele-virksomheden Íslandsmiðill har indgået en aftale med de største tv-stationer i Island, herunder Islands radio, om et forsøg med digitale udsendelser. Modtagelsesudstyr vil i nærmeste fremtid blive sat op mange steder i landet. Teknikken, som Íslandsmiðill anvender, er den samme som ved sædvanlig modtagelse fra satellit. I stedet for at have en stor parabolantenne, er det kun nødvendigt med en lille en, der er mindre end en dyb tallerken. Den er forbundet til en modtagerboks inde i huset og så et sædvanligt antennesystem. Íslandsmiðills administrerende direktør siger, at der skal meget få sendere til for at dække et stort område og dernæst relæsende fra enkelte områder for at nå til steder, der er i "skygge". "Det er derfor meget enkelt i opbygning og billigt og egner sig godt i et spredt bebygget land som Island", siger den administrerende direktør for Íslandsmiðill.
Kilde: Undervisnings-, forsknings- og kulturministeriet
|
| 4.7.2003: Resultater fra en arbejdsgruppe om digitalt fjernsyn
En arbejdsgruppe som trafikministeren nedsatte til at stille forslag om indførelse af digitalt fjernsyn i Island har indgivet sine forslag. Arbejdsgruppens primære resultat er, at myndighederne skal tage initiativet til oprettelse af en fælles distribueringsvirksomhed for parterne på tv-markedet, hvor alle skal have lige adgang til distribuering af billedstof. En forudsætning for en sådan virksomhed er, at alle større sælgere af tv-stof kommer til at bruge det nye distribueringssystem og at man opnår enighed om en sådan ordning. Hvis det lykkes, vil det eksisterende distributionssystem tildels blive fremlagt som aktiekapital i den nye virksomhed, og udtjente sendere bliver købt til vurderingspris.
Med oprettelse af en fælles tv-distribueringsvirksomhed bliver al investering mere systematisk og rentabel end hvis hver enkelt part opbygger sit eget digitale distributionssystem, og desuden er det nemmere for nye parter at komme ind på markedet.
Af rapporten fra arbejdsgruppen fremgår det, at det er ved være på tide at forny tv-distribueringssystemet i Island. Samtidig menes digitalt fjernsyn at blive en af drivkræfterne i informationssamfundet.
Kilde: Undervisnings-, forsknings- og kulturministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norge
| 27.6.2003: Radiokonsesjonen til P4 Radio Hele Norge
Kultur- og kirkedepartementet vedtok fredag 27. juni å gi P4 Radio Hele Norge ASA konsesjonen til reklamefinansierte radiosendinger i det femte riksnettet i FM-båndet.
Det var to søkere til konsesjonen, P4 og Kanal 5.
- P4 Radio Hele Norge har presentert de mest ambisiøse og omfattende planene for radiodriften. P4 har presentert et programopplegg som er godt i tråd med våre krav i utlysingen om allmennkringkastingssendinger, egenproduserte nyheter og en tydelig kulturprofil, sier kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland.
Departementet har vurdert søkernes programplaner mot kriteriene i utlysningen. Begge søkere oppfyller programkravene. Men P4 fremstår som søkeren med størst variasjon og bredde i tilbudet, samtidig som søknaden er detaljert og forpliktende.
Departementet har innhentet uavhengige vurderinger av søkernes programplaner fra en dansk og en svensk medieforsker. Uavhengig av hverandre, har de to konkludert med at P4s programplaner best imøtekommer kravene i utlysningen.
Lønnsomheten i radioprosjektene, er også nøye vurdert ved hjelp av eksterne konsulenter. I følge disse er det kun P4 som har sannsynliggjort drift med tilstrekkelig lønnsomhet.
P4 kan starte sendingene i det femte riksnettet 1. januar 2004. Konsesjonsperioden varer fra 1. januar 2004 til 31. desember 2013. Sendingene skal nå minst 50 prosent av befolkningen i løpet av det første året i konsesjonsperioden og etter to år ha minst 60 prosent dekning. Kanalen skal kunne mottas i alle landets fylker.
Vedtak om tildeling av konsesjon for riksdekkende, reklamefinansiert radio i det femte riksnettet i FM-båndet
Vedtak om avslag på søknad om konsesjon for riksdekkende, reklamefinansiert radio i det femte riksnettet i FM-båndet
Les mer på Kultur- og kirkedepartementets temaside om P5 konsesjonen
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
| 27.6.2003: Digitalt bakkenett for fjernsyn
I stortingsmeldingen om digitalt bakkenett, som passerte statsråd fredag, drøftes overgangen fra analoge til digitale sendinger. Regjeringen konkluderer med at det er ønskelig at det blir bygget et digitalt bakkenett, men at dette må skje på en måte som ivaretar seernes interesser.
I meldingen understrekes det at en utbygging på markedsbaserte vilkår, slik Stortinget har forutsatt, vil innebære at eksisterende analoge sendinger avvikles. Den eneste søkeren på konsesjonen for drift av et digitalt bakkenett for fjernsyn, Norges televisjon AS, legger opp til en hurtig og styrt avvikling av analoge fjernsynssignaler innen 2007.
Digitalt fjernsyn gir seerne bedre lyd og bilde og mer stabil signalkvalitet. Mange vil dessuten få en utvidelse av fjernsynstilbudet, blant annet vil nettet bidra til at NRK2 når hele befolkningen. Avvikling av analoge sendinger frigjøre verdifulle frekvensressurser og bidra til ny verdiskaping. Et selvstendig argument er at forestående vedlikeholdskostnader i det analoge nettet langt på vei tilsvarer kostnadene for bygging av et nytt digitalt nett.
Etter regjeringens syn oppfyller NTVs søknad de overordnede kravene som er lagt til grunn for utlysningen av konsesjonen. En avvikling av analoge sendinger vil imidlertid påvirke en så stor andel av fjernsynsseerne at departementet legger fram en stortingsmelding som inviterer Stortinget til å vurdere hvilke kriterier som bør være oppfylt før de analoge sendingene eventuelt avvikles.
Departementet foreslår at en avvikling av de analoge sendingene bare kan skje dersom følgende kriterier er oppfylt:
Hele befolkningen skal ha tilbud om digitale fjernsynssignaler
Overgangen til digitalt fjernsyn må representere en merverdi for seerne og- NRKs sendinger skal være et gratistilbud
Anskaffelseskostnadene for mottakerutstyr skal være begrensede
Publikum skal ha reell tilgang til mottakerutstyr og teknisk assistanse
Beredskapshensyn skal være tilfredsstillende ivaretatt
Behovene til lokalfjernsynssektoren må være ivaretatt og det må legges til rette for en "åpen kanal"
Kultur- og kirkedepartementet har vurdert NTVs økonomiske fundament som tilfredsstillende og selskapets administrative ressurser som tilstrekkelige for å gjennomføre prosjektet. På grunnlag av dette er departementet i sitt videre arbeid med NTVs søknad innstilt på at konsesjonen kan tildeles og at analog distribusjon kan avvikles. Dette forutsetter likevel at NTV kan akseptere konsesjonsvilkår som ivaretar de hensyn som er nevnt ovenfor.
Les faktaark om digitalt bakkenett
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
| 26.6.2003: Forbud mot å videresende pornografi i digitale kabelnett
"Statens medieforvaltning har fattet vedtak om å forby videresending av pornografi som er ulovlig etter norsk lov i digitale kabelnett", melder medieforvaltningen.
"Vedtaket er rettet mot Telenor Avidi og UPC, som pr i dag er de kabeloperatører som har digitale nett. Forbudet gjelder TV-kanalene Canal+ Gul, Canal+ Blå og TV1000. Forbudet trer i kraft fra 25. juli i år kl 2400. Forbudet gjelder kun lovstridige program, ikke andre tilbud på kanalene.
Statens medieforvaltning har hjemmel i kringkastingsloven til å forby videresending av fjernsynskanaler som sender pornografi eller vold i strid med norsk lov. Det er gjennom flere kontroller i 2002 og 2003 dokumentert at de omtalte kanalene sender program som er i strid med norsk straffelov § 204, den såkalte pornografibestemmelsen. Statens filmtilsyn har vurdert innholdet for Statens medieforvaltning. Det er såkalt hardporno som rammes, ikke mykere erotisk film.
Kringkasterne har lagt på en såkalt "sladd" på de sendingene de anser for å være i strid med norsk lov. Men i digitale kabelnett kan seerne fjerne sladden ved å velge undertekst med et annet språk enn norsk, og dermed er det ulovlige innholdet tilgjengelig. Dette i motsetning til vanlige kabelnett (dvs analoge), hvor sladden ikke kan fjernes", heter det blant annet i meldingen fra medieforvaltningen.
Kilde: Statens medieforvaltning
|
| 20.6.2003: Beskjeden vekst i radio- og TV-bedriftenes omsetning
Radio og fjernsynsomsetningen økte med én prosent fra 2000 til 2001, viser Statistisk sentralbyrås strukturstatistikk for 2001.
Omsetningen var om lag 6,2 milliarder kroner i 2001, antall bedrifter, 359, var omtrent det samme som i 2000, mens sysselsettingen gikk ned med én prosent, til 5.325 personer.
Lønnskostnadene viste en moderat økning, på to prosent, verdiskapningen gikk ned med to prosent, og også lønnsomheten ble mindre i 2001 enn i 2000.
"Næringen er preget av et fåtall store aktører. De fire største aktørene hadde nærmere 84 prosent av næringens samlede omsetning i 2001 og 77 prosent av sysselsettingen. Dette gjør statistikken følsom for endringer og omstruktureringer i disse foretakene.
Investeringene gikk betraktelig ned fra 1999 til 2000. I 2001 økte investeringene igjen til ca. 317,2 millioner kroner, men de lå fremdeles under 1999-nivå", heter det i meldingen fra Statistisk sentralbyrå.
Kilde: Statistisk sentralbyrå
|
| 16.6.2003: Allmennkringkastingsrådet har vurdert programtilbudet i NRK, TV2 og P4
Allmennkringkastingsrådet har lagt fram en rapport der rådet vurderer programvirksomheten i NRK, TV2 og P4 i 2002.
Ifølge en pressemelding er rådet stort sett fornøyd med NRKs radiokanaler. Likevel mener rådet at det fortsatt er rom for forbedringer, først og fremst når det gjelder programmer for mindre grupper av befolkningen, etniske minoriteter og andre som av ulike årsaker faller utenfor.
Om P4 Radio Hele Norge sier rådet at det "fortsatt (har) inntrykk av at det er den enkle studioformen som dominerer i P4, men har merket seg en økt variasjon av genre innenfor barneprogram og visse andre programserier".
Rådet etterlyser fordypende perspektiver i kulturdekningen og mener at "P4 (bør) også styrke orienteringen om internasjonale saker utenom den tradisjonelle nyhetsdekningen". Det sier også at "(Rådet) mener P4 må formidle større genremessig bredde og mangfold dersom musikk fortsatt skal profilere kanalen".
Om NRKs fjernsynskanaler mener rådet at de gir omfattende og brede tilbud, men at både NRK1 og NRK2 kan øke tilbudet til visse grupper av befolkningen. Rådet sier om NRK1 at kanalen "opprettholder (stadig) analytiske, kritiske og fordypende perspektiv. Rådet understreker viktigheten av at program som inneholder slike perspektiv sendes innenfor sentrale sendetider".
"Rådet ser positivt på at genrebredden øker i NRK2, og at kanalen fortsatt utmerker seg med eksperimentelle format. Vi vil imidlertid fortsatt understreke at prinsippet om allmenn tilgang, som er en sentral forutsetning i allmennkringkastingsoppdraget, tilsier at NRK bør være varsom med å avskjære store publikumsgrupper fra populære tilbud innen kulturformidling og samfunnsorientering", heter det.
"Det er et mangfold av genre i TV 2", mener rådet. Men: "Dramagenrene utgjør fortsatt nesten 50 prosent av sendetiden, noe som nødvendigvis begrenser rommet for andre genre. Når det som kan betegnes som underholdningsprogram har et så stort omfang, blir TV 2s uttalte målsetting om fortsatt satsing på underholdningstilbudet for å vokse i seeroppslutning og tiltrekke seg kommersielt attraktive målgrupper, problematisk i et allmennkringkastingsperspektiv. Rådet har derfor forventninger til at TV 2s satsing på tyngre drama og miniserier realiseres i fjernsynstilbudet i 2003".
Et tilbakevendende krav fra Allmennkringkastingsrådet når det gjelder TV 2: "Rådet etterlyser fortsatt den mer fordypende dekningen av kunst og kultur",
heter det i
pressemeldingen.
Kilde: Allmennkringkastingsrådet
|
| 11.6.2003: Norsk musikkeksport fordoblet i perioden 1998 - 2001
De samlede eksportinntektene fra norsk musikkeksport var netto 210 millioner kroner i 2001, skriver Aftenposten, og viser til en rapport fra Music Export Norway: "(både) CD- salget fra Norge til utlandet og norske opphavsmenns inntekter fra utlandet ble fordoblet i fireårsperioden 1998- 2001", skriver Aftenposten.
"De siste sikre tallene er fra 2001, men det er all grunn til å regne med at 2002 ga en økning på minst 30 prosent og at spredningen av norsk musikk fortsetter i stor skala også i år.
- Alle indikasjoner viser at tallene peker videre oppover, sier direktør Inger Dirdal i Music Export Norway til avisen.
"Den ferske rapporten påpeker at økningen i norsk musikkeksport har vokst frem på egenhånd og uten særlig hjelp fra myndighetene.
- Tar vi utgangspunkt i tall som er sammenlignbare i internasjonal målestokk, hadde Norge den største prosentvise veksten i musikkeksport i forhold til alle
andre land i perioden 1998 - 2001", sier Inger Dirdal til Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 19.6.2003: Vilkårene for ikke-kommersiell radio og TV skal analyseres
"Kulturdepartementet har gett Christer Hederström i uppdrag att göra en samlad analys av framtidsförutsättningarna för lokal icke-kommersiell radio och TV, dvs. närradio och lokal-TV. Christer Hederström som är avdelningsdirektör vid Handelsflottans kultur- och fritidsråd ska redovisa uppdraget den 16 augusti 2004", heter det i en melding fra departementet.
"Radio- och TV-verket har på regeringens uppdrag gjort en analys av möjliga regeländringar som kan vidtas för att motverka kommersialisering inom närradion. Uppdraget, som är en uppföljning av en tidigare rapport, redovisades i april 2003 i rapporten 'Närradion i förändring' (Ku2003/1042/Me). I rapporten föreslås bland annat ett skärpt krav på lokal förankring för att få tillstånd att sända närradio. Rapporten kommer att skickas på remiss. Remissvaren ska vara inkomna till Kulturdepartementet senast den 1 oktober 2003".
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 18.6.2003: Justitiedepartementet foreslår endringer i opphavsrettslovgivningen
Justitiedepartementet peker i en pressemelding på at den digitale teknologien har ført til "(att) musik, film, böcker, tidningar och bilder med mera kan kopieras snabbt och enkelt och överföras till ett stort antal personer via Internet. Utvecklingen har medfört ett starkt behov av att se över upphovsrättslagen, som skyddar författares, tonsättares, konstnärers och artisters rättigheter".
Derfor har departementet lagt fram "(förslag) som syftar till att stärka upphovsrätten samtidigt som det tillgodoser balansen mot viktiga allmänna intressen. Förslaget rör frågor som kopiering av film, musik och litteratur för privat bruk, möjligheten för skolor, bibliotek och personer med funktionshinder att använda upphovsrättsligt material och nya regler om förbud att tillverka och sälja produkter som kringgår till exempel kopieringsspärrar som skyddar upphovsrättsligt material. Förslaget bygger på ett EG-direktiv och på två internationella avtal", heter det i en pressemelding.
"Förslaget innebär i huvudsak följande.
- Redan idag är det förbjudet att lägga ut upphovsrättsligt material på Internet utan tillstånd från rättighetshavaren. Däremot har hittills inte gällt något uttryckligt förbud att kopiera olagligt material för privat bruk. Förslaget innebär att också sådan kopiering blir förbjuden. Det innebär att det också blir förbjudet att medverka till sådan kopiering. Precis som det i andra sammanhang är förbjudet att dra nytta av andras brottsliga handlingar ska man inte heller få göra det när det gäller upphovsrättsligt material.
- Rätten att kopiera för privat bruk kommer att finnas kvar. Det kommer alltså fortfarande vara tillåtet att för privat bruk till exempel kopiera film från TV, bränna ett extra exemplar av en inköpt cd-skiva eller kopiera från tidningar eller annat material som lagts ut på Internet med rättighetshavarens tillstånd. Rätten att kopiera böcker begränsas något. Idag kan man till exempel gå till en så kallad "copy shop" och kopiera hela böcker utan att författaren får någon betalning för det exemplar som görs. Det kommer inte längre att vara tillåtet annat än i undantagsfall.
- De bestämmelser om så kallad kassettersättning som gäller idag, för att i någon mån ge ersättning för den lagliga kopieringen för privat bruk, ändras för att anpassas till den digitala utvecklingen. Liksom idag ska ersättning utgå på sådana produkter som är särskilt ägnade för privat kopiering, till exempel inspelningsbara cd, dvd, videokassetter och mp3-spelare. Någon ersättning på vanliga datorer införs inte.
- Den digitala tekniken ger nya möjligheter för personer med funktionshinder att ta del av upphovsrättsligt material med hjälp av till exempel en talsyntes eller ett förstoringsprogram. Rätten att framställa exemplar till förmån för personer med funktionshinder utvidgas därför.
- För att underlätta för skolor och universitet att få framställa digitala kopior av upphovsrättsligt material införs bestämmelser som förenklar möjligheten att träffa avtal för sådan användning. Förenklade avtalsmöjligheter föreslås också för vissa nyttjanden av bibliotek och för fotokopiering inom företag och myndigheter.
- Nya regler införs om skydd för tekniska åtgärder, till exempel kopieringsspärrar och krypteringar av upphovsrättsligt material. Det blir straffbart att tillverka och sälja produkter för kringgåenden av sådana tekniska åtgärder. Även själva kringgåendet blir förbjudet. Precis som det är förbjudet att stjäla en dvd-film i en affär blir det alltså förbjudet att utan att betala ta sig igenom en teknisk åtgärd för att ta en kopia av en film eller av musik som säljs för nedladdning via Internet.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2004", heter det i pressemeldingen.
Last ned Upphovsrätten i informationssamhället (Ds 2003:35):
Del 1, t.o.m. kapitel 7 (1,1MB, *.pdf-fil)
Del 2, fr.o.m. kapitel 8 t.o.m. bilagor (1,3MB, *.pdf-fil)
Kilde: Justitiedepartementet
|
| 16.6.2003: Nytt skrift om ungdommers internett-vaner
Våldsskildringsrådet gir ut skriftet Barnens nät – Nätets barn, melder Kulturdepartementet. Det bærer undertittelen "referat från ett kunskapsseminarium om barns och ungdomars Internetvanor". "Skriften är ett referat av en konferens som Våldsskildringsrådet och IT-kommissionen arrangerade den 25 november 2002. Konferensen utgjorde en del av EU-projektet SAFT, vars syfte är att skapa en säkrare användning av Internet bland barn och ungdomar", heter det i meldingen fra Kulturdepartementet.
"Vid konferensen, som ägde rum på Rosenbad i Stockholm, deltog representanter för Internetindustrin, departement, myndigheter, universitetsvärlden och olika intresse-organisationer. De teman som avhandlades under dagen var vad barn och ungdomar gör på Internet, vad barn och unga behöver skyddas från på Internet, och huruvida man kan skapa en säkrare användning av Internet samt vems ansvaret i sådana fall är. De föredrag och paneldebatter som hölls under konferensen finns nu samlade i den nya skriften från Våldsskildringsrådet.
Skriften Barnens nät – Nätets barn kan beställas kostnadsfritt från Våldsskildringsrådets kansli. Den finns även som PDF-fil på rådets hemsida:
www.sou.gov.se/valdsskildring/informationsmaterial.htm
Kilde: Kulturdepartementet/Våldsskildringsrådet
|
| 5.6.2003: Nytt oppdrag og ny ledelse for Våldsskildringsrådet
"Regeringen har i dag beslutat att ge Våldsskildringsrådet ett aktivare och mer pådrivande uppdrag. Rådet har arbetat med att samordna verksamhet mot skadliga våldsskildringar i rörliga bilder sedan år 1990. Sedan dess har mediesektorn genomgått stora förändringar till följd av den snabba tekniska utvecklingen", heter det i en melding fra Kulturdepartementet.
"De nu beslutade direktiven innebär att rådets uppdrag omfattar alla rörliga bildmedier, exempelvis film, TV, video, datorspel och Internet. Verksamheten skall minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Rådet skall ägna våldsskildringar och pornografi särskild uppmärksamhet, delta i kampen mot olagligt innehåll i medierna och
ha ett tydligt genusperspektiv på sitt arbete.
Resultatet av arbetet skall redovisas i en årlig rapport.
I samband med beslutet om tilläggsdirektiv förändras också rådets sammansättning. Ny ordförande är riksdagsledamoten Inger Segelström", heter det blant annet i meldingen.
Kilde: Kulturdepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 7.7.2003: DRs styreleder bekymret over press mot BBC
DRs styreleder Jørgen Kleener uttrykker bekymring over informasjonsfrihetens vilkår, sett i lys av to aktuelle saker som har satt public service-selskapet BBC under sterkt politisk press, skriver DRs elektroniske nyhetsbrev.
"Den ene sag drejer sig om, at chefen for den israelske regerings pressekontor, Daniel Seaman, har truet med at vanskeliggøre BBC's arbejdsmuligheder i Israel på baggrund af en kritisk dokumentarudsendelse på BBC's internationale tv-kanal, BBC World Service, om Israels hemmelige masseødelæggelsesvåben.
Den anden sag drejer sig om en usædvanlig stærk kritik fremsat af premierminister Tony Blairs spindoktor og pressetalsmand, Alastair Campbell, mod BBC's dækning af Irak-krigen som helhed, og i særdeleshed BBCs afsløring af detaljer omkring grundlaget for den britiske regerings beslutning om at gå i krig i Irak. Det blev forleden bemærket i store dele af den britiske presse, at premierminister Tony Blair på en pressekonference i forbindelse med den russiske præsident Putins besøg i London meget bevidst gik uden om at give ordet til BBC's journalister.
'Når repræsentanter for den israelske stat truer med at lægge hindringer i vejen for journalisters frie arbejdsvilkår, og når selv den britiske regering læner sig så kraftigt ind over BBC, giver det anledning til bekymring', siger DRs bestyrelsesformand, Jørgen Kleener. 'Vi kender alle til stater, der har svært ved at stave til informationsfrihed, men når stater, der ønsker at blive betragtet som åbne og demokratiske, reagerer med repressalier over for en fri presses journalister, er der noget galt. Derfor må vi i disse tider vise vores støtte og opbakning til BBC's medarbejdere,' tilføjer han."
Kilde: DRs elektroniske nyhedsbrev
|
| 2.7.2003: Murdoch versus Berlusconi - i Italia
Silvio Berlusconis medieimperium får konkurranse av Rupert Murdoch, etter at EUs konkurransetilsyn har gitt klarsignal til en italienskspråklig 24-timers satellittssendt TV-kanal. "Kanalen får navnet SkyTG24, som Murdoch eier 80,1 prosent i, og som han også skal sitte i styret for, sammen med sønnen Lachlan, skriver nrk.no, med Mediaguardian som kilde.
"SkyTG24 blir den italienske versjonen av hans Fox News i USA og Sky News i Storbritannia.
Murdoch vil bruke ressurser fra Sky News og Fox News i den nye kanalen som skal sende internasjonalt nyhetsstoff og talkshow.
Murdochs mål er å få 10 millioner italienske abonnenter, en femtedel av landets befolkning. Oppnår han det, betyr det solid konkurranse for Berlusconis selskap Mediaset", skriver nrk.no.
Kilde: nrk.no
|
| 1.7.2003: Australias parlament vil ikke slippe de store mediemogulene til
Den australske regjeringen har forsøkt å fremme endringer av lovgivning som regulerer medieeierskap i liberal retning. Parlamentet sa til slutt nei til forslag som ville ha tillatt store aviseiere, som Ruper Murdoch, å eie TV-nettverk.
Tasmanias uavhengige senator Brian Harradine, som var hovedaktøren i kampen mot regjeringens forslag, kunne ikke se at det det var i folkets interesse å la de store medieaktørene uhindret kjøpe seg opp til krysseierskap, melder The Media Guardian.
Kilde: The Media Guardian
|
| 1.7.2003: EU-høring om de nye programmene for audiovisuell sektor
1. og 2. juli organiserte Viviane Reding, EU-kommissær for kultur og audiovisuelle medier, en høring om de nye støtteprogrammene for den europeiske audiovisuelle sektoren.
Høringen skal gi noen av svarene på hva som bør komme etter at tiden er omme for MEDIA Plus og MEDIA Training Programmes. EU-kommisjonen vil ved kommende årsskifte publisere et kommuniké om framtiden for den audiovisuelle industrien, inklusive MEDIA-programmene, basert på resultatene av høringen, melder EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 18.6.2003: Europaparlamentets kulturkomité vil ha full revisjon av TV-direktivet
Europaparlamentets kulturkomite er bekymret for truslene mot mangfoldet som den økende eierkonsentrasjon i mediesektoren kan utgjøre, melder EurActiv.
Derfor ønsker komiteen at konsultasjonsprosessen som EU-direktivet "Fjernsyn uten grenser" for tiden gjennomgår, ender i en full revisjon av direktivet, med sikte på etablering av bindende regler om medieeierskap.
Kulturkomiteen ber EU-kommisjonen om å undersøke konsentrasjonen av medieeierskap i Europa og fremme en rapport om forholdene tidlig i 2004, skriver
EurActiv.
EU-kommisjonen melder samtidig om nye offentlige høringer i konsultasjonsrunden om TV-direktivet. De holdes i Brussel 23., 24. og 25. juni og er organisert av EUs kommissær for audiovisuelle medier og kultur; Viviane Reding. Høringene er en del av prosessen som ble startet i januar 2003, og som skal ende med et kommuniké fra Kommisjonen ved årsskiftet 2003/2004.
Kilde: EurActiv/EU-kommisjonen
|
| 5.6.2003: Den internasjonale journalistføderasjonen advarer mot liberale medieeierskapslover
Den internasjonale journalistføderasjonen, IFJ, advarer mot tendensene til å endre eierskapsbegrensninger i mediemarkedet i liberal retning, slik det nå ligger an til i USA og Storbritannia.
IFJ-ledere møttes i Brussel, der de diskuterte virkningene av liberaliseringen i USA, som vil gi verdens største medieselskaper mulighet til å styrke grepet om lokalaviser, radio- og TV-kanaler. (Se notisen nedenfor.) Utviklingen i Storbritannia, der ny lovgivning vil åpne for ytterligere eierkonsentrasjon i verdens nest største engelskspråklige mediemarked, var også gjenstand for uro. "Communications Bill" er nå inne i den avgjørende fase i Overhuset, se artikkel i The Media Guardian.
IFJ frykter at mediekonsentrasjonstendensene vil forsterke seg, både i europeiske land og i land som Canada og Australia. Ytterligere eierkonsentrasjon vil minske mulighetene for at alternative meninger skal bli hørt, og de globale medieselskapene vil etter hvert kunne unndra seg myndighetenes kontroll helt, framgår det av meldingen fra IFJ.
Kilde: The International
Federation of Journalists, IFJ
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
|
|
