| |
Danmark
| 22.5.2003: Danske barn er nysgjerrige og kritiske internett-brukere
Den nye og omfattende nordiske undersøkelsen av barn og unges internett-atferd viser at internett utgjør et langt viktigere kommunikasjonsmiddel og orienteringsredskap enn foreldre tror, heter det i en melding fra Medierådet for Børn og Unge.
"Undersøgelsen, der går under navnet SAFT er den første i nordisk sammenhæng, der viser forældres fordomme om børns online-aktiviteter sammenholdt med børnenes faktiske adfærd.
Hele 77 % af de danske børn har i dag adgang til internettet i hjemmet. Undersøgelsen belyser, at overgangen fra barn til voksen med eksperimenter, indtagelse af nyt grænseland og afprøvning af forbudte områder i høj grad sker over internettet.
Med de dugfriske SAFT-børneresultater er det nu muligt at tegne et klarere billede af såvel fordele som ulemper forbundet med børn og unges internetadfærd.
- Internettet er tidens nye legeredskab og medie for oplevelse, underholdning og netværksdannelse. Der eksisterer en række myter om børn og unges aktiviteter på internettet, som vi takket være undersøgelsen nu kan holde op mod fakta. Forældrenes forestillinger om, hvad børnene foretager sig på internettet, svarer i mange tilfælde ikke til, hvad børnene fortæller, at de foretager sig", sier Karsten Gynther, leder av Medierådet for Børn og Unge.
"Danske forældre ved mindst om deres børns internetbrug sammenlignet med de andre nordiske lande. Til gengæld er der det største tillidsforhold mellem danske forældre og deres børn. I Danmark laves der færrest regler om internetbrugen, og danske børn snyder forældrene mindre i forbindelse med deres aktiviteter på internettet.
Medierådet vil bruge undersøgelsen som platform for en omfattende informationskampagne rettet mod lærere, forældre og børn. På internettet vil der bl.a. komme uddannelsespakker til brug for lærere og forældre og en Safe Use Guide, der udarbejdes i samarbejde IT-Brancheforeningen. Materialet vil være tilgængeligt via internetadressen www.saftonline.dk", heter det blant annet i meldingen fra Medierådet for Børn og Unge.
"SAFT-projektet er den hidtil mest omfattende undersøgelse af børn og unges liv på nettet i Europa. Den bygger på 4700 besvarelser fra danske, svenske, norske, islandske og irske børn mellem 9 og 16 år. Desuden har 3200 forældre deltaget i en parallelundersøgelse i Danmark, Sverige, Norge og Island. Det EU-støttede SAFT-projekt gik i gang september 2002 og afsluttes medio 2004", heter det i meldingen fra Medierådet for Børn og Unge.
Se også notiser om undersøkelsen av islandske, norske og svenske barns internett-vaner.
Kilde: Medierådet for Børn og Unge
|
| 21.5.2003: Ingen digitalisering av det jordbundne TV-nettet?
Digitalisering av det jordbundne TV-nettet innen 2007 var en av ingrediensene i medieforliket som ble inngått sist sommer mellom regjeringen og Dansk Folkeparti.
"Men på trods af aftalen har forligspartierne nu helt valgt at droppe digitaliseringen af det jordbaserede tv-sendenet, som blandt andet skulle give danskerne mulighed for at sende video-mail, bestille dagligvarer og sammensætte deres egen programflade via tv'et. I det hele taget at bruge fjernsynet som computer", skriver Politiken.
"Fremover får kun Danmarks Radio og TV 2 teknisk mulighed for at eksperimentere med digitale programmer og interaktivitet på den ene af de oprindeligt fire sendestationer, der skulle føre digitaliseringen ud i livet.
'Der er ganske enkelt ikke økonomi i en digitalisering. Hvis danskerne skal have en boks, som blot kan konvertere signalet, skal de af med 1.200 kroner. Og hvis de skal købe en boks, der kan udnytte interaktive muligheder, skal de betale 5.-6.000 kroner'", sier Venstres mediepolitiske ordfører, Jens Rohde, til Politiken.
Kulturminister Brian Mikkelsen (K) sier til Ritzau:
"Vi prøver at lade DR og TV 2 skabe en platform, så vi kan se, hvad det kan bruges til, og hvordan danskerne reagerer over for det. Så håber vi på, at det bliver en succes, og samtidig lærer vi af, hvad der sker i udlandet. Det kan betyde, at det går stærkt, men det kan også betyde, at det går langsomt."
"Kompromiset har skabt vrede hos den kommercielle tv-station TvDanmark, som mener, at DR og TV 2 nu får lov til at videreføre deres monopol på digitalt tv", skriver Politiken.
Kilde: Politiken/Ritzau
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 20.5.2003: Overdrevne forventninger til digital-TV
Forventningene om en digital-TV-revolusjon var overdrevne da de ordinære sendingene via bakkenettet tok til i 2001,
konstaterer digital-TV-forskeren Seppo Kangaspunta. YLE/Internytt melder at han har analysert digital-TV-utviklingens innledende fase og finner det overraskende at de som sto bak utbyggingen ikke hadde lært av mistakene i andre land.
"Digitaltv-starten misslyckades i Finland på grund av berusningen av den nya mervärdestelevisionen, den teknologiska fartblindheten och en felaktig marknadsföring.
Enligt Kangaspunta torde digitaltv:n bli mer lönsam först omkring år 2007. Trots den motiga starten tvivlar han inte på att digitaltv blir lönsam på längre sikt, och inte bara pga. reklamintäkter.
Kangaspunta tror att vi är på väg mot betal-, beställ- och köp-tv och han påpekar att banktjänster redan finns i digitaltv. Han anser också att digitaltv:n blir ett mycket viktigt led när informationssamhället byggs ut, eftersom den ger medborgarna tillgång till skräddarsydda internettjänster. Samtidigt påpekar han att allmänheten i viss mån har vilseletts eftersom det via digitaltv inte är möjligt att koppla upp sig till det öppna internet", melder YLE/Internytt.
Kilde: YLE/Internytt
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Island
| 22.5.2003: Islandske barn mener de er kompetente internett-brukere
Islandske barn forteller sjelden foreldrene om hva de opplever på internett, skriver Daily News from Iceland, med referanse til den nordiske SAFT-undersøkelsen, se notis fra Danmark.
Mer enn femti prosent av barna mellom ni og 16 år anser seg som kompetente internett-brukere, og bruker nettet uten at foreldrene vet om det. Alle islandske barn i denne aldersgruppen har brukt computere.
66 prosent av de islandske barna sier at de pleier å chatte, og 41 prosent sier at de er blitt spurt om å møte en person de har møtt på nettet. 21 prosent av de chattende barna har møtt et internett-bekjentskap, mens bare fire prosent av foreldrene vet at de har gjort det. Bare fire prosent av barna tok med seg en venn under slike møter.
De fleste av barna vet at de ikke bør gi personlige opplysninger om seg selv til nettbekjentskaper, men langt flere barn enn foreldrene vet om er altså villige til å gjøre det likevel. Mer enn 33 prosent av barna stoler på all informasjon som de finner på nettet.
Mer enn 49 prosent av barna som bruker internett har tilfeldigvis eller med vilje sett på innholdet i pornografiske nettsteder. Over 33 prosent har besøk nettsteder med voldelig innhold, mens bare 14 prosent av foreldrene vet at de har gjort det, melder Daily News from Iceland.
Se også notiser om undersøkelsen av danske, norske og svenske barns internett-vaner.
Daily News from Iceland
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 22.5.2003: Norske barn lever sitt eget liv på nettet
"Norske barn lever sitt eget liv på nettet og foreldrene ønsker å engasjere seg mer. Norske barn forteller sjelden foreldrene om positive og negative opplevelser de har hatt på Internett. En fjerdedel har surfet uten foreldrenes tillatelse", viser SAFT-prosjektets nye undersøkelse, se også notis fra Danmark for beskrivelse av prosjektet.
96 % av norske barn mellom 9 og 16 år har brukt PC eller datamaskin, viser undersøkelsen. "Halvparten av barna sier at de har mulighet til å gå inn på nettet uten at foreldrene vet om det. Barna mener også at de vet mer om Internett enn foreldrene. Fedrene vet i følge barna mest om Internett, men barna snakker mer med mødrene om hva de gjør på nettet", heter det i en melding fra Statens filmtilsyn.
Leder for SAFT-prosjektet, Elisabeth Staksrud, sier at "Det flotte (er) at barn og foreldre er enige om at Internett er positivt. Det er likevel ingen tvil om at foreldrene kan involvere seg mer".
Hun tilføyer: "De fleste ting som skjer i virkeligheten skjer også på Internett. Foreldre bør formidle at regler for hvordan barna skal oppføre seg i den virkelige verden også gjelder på Internett. Hvis ungene ikke får lov til å si hvor de bor til fremmede, skal de heller ikke gjøre det på nettet".
Fakta fra undersøkelsen på SAFT-prosjektets norske hjemmeside.
Se også notiser om undersøkelsen av danske, islandske og svenske barns internett-vaner.
Kilde: Statens filmtilsyn
|
| 16.5.2003: Presse- og filmstøtte foreslås redusert
Regjeringens forslag til revidert nasjonalbudsjett innebærer 1,8 millioner kroner mindre til filmtiltak enn budsjettert i 2003, som ifølge forslaget "vil medføre noe redusert aktivitet i 2. halvår 2003", skriver Aftenposten. Kutt i produksjonstilskuddet til aviser med 6,4 millioner kroner, "betyr (at) pressede aviser som Dagsavisen, Klassekampen, Bergensavisen og de kristne avisene Vårt Land og Dagen får mindre tilskudd i år enn tidligere forutsatt", skriver avisen.
"- Jeg tar fra pressestøtten og gir til de kirkelige fellesrådene i kommunene", innrømmer kultur-og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland (kr.f.) overfor Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 23.5.2003: Svenskenes medievaner er fortsatt stabile
Mediebarometer 2002 viser at svenskenes medievaner fortsatt er reltaivt stabile, melder Nordicom ved Göteborgs universitet, som har hatt ansvaret for den årlige undersøkelsen siden 1994. Den ble første gang utført i 1979.
"Trots ett drastiskt ökat medieutbud under senare år och ny medieteknologi som Internet har de traditionella medierna inte minskat märkbart i betydelse. Den samlade tiden som används för medier har endast ökat blygsamt, vilket innebär att varje medium ägnas genomsnittligt mindre tid. Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning var 2002 fem timmar och 51 minuter – 1979 var motsvarande tid fem timmar och 21 minuter, d v s det handlar om en ökning kring 30 minuter under de senaste 25 åren", heter det i en pressemelding fra Nordicom.
"De medier som flest människor tar del av en genomsnittlig dag är television, radio och dagspress. TV är det största mediet med en räckvidd på 85 procent, radion når 79 procent och dagspressen 82 procent. Styrkeförhållandet mellan de tre har varit i stort sett detsamma sedan mitten av 1990-talet. Det som hänt i ett längre tidsperspektiv är att andelen TV-tittare och radiolyssnare ökade med mellan fem och tio procentenheter i början av 1990-talet, bl a som en följd av tillkomsten av nya TV- och radiokanaler, medan morgonpressen var kvar på samma nivå som tidigare. Morgontidningarna, som utgör huvuddelen av svensk dagspress, har f ö samma räckvidd 2002 som 1979 trots tillkomsten av de många nya medierna. Medan morgonpressen alltid har bestått av ett stort antal tidningar är den stora förändringen för radion och televisionen att det sedan mitten av 1990-talet är betydligt fler kanaler som konkurrerar om samma tid. Sveriges Television och Sveriges Radio har fått lämna plats åt andra aktörer. En följd av detta har blivit en ökad ålderssegregering i mediepubliken genom att de yngre i större utsträckning än de äldre tagit till sig de nya kanalerna.
Det har inte sällan uttryckts farhågor för vad som händer med tryckta medier som boken men också specialtidningar och tidskrifter då radio, TV och Internet ökar sin spridning. Den allmänna tendensen i Mediebarometerns mätningar är dock att de tryckta medierna klarar sig väl", heter det blant annet i meldingen fra Nordicom.
Kilde: Nordicom
|
| 22.5.2003: Halvparten av de svenske barna er daglige nettbrukere
"Internet är en stor del av barns och ungdomars liv. I stort sett alla svenska barn och ungdomar använder det, hälften av dem dagligen. Internetanvändningen börjar i tidig ålder, var fjärde
9-åring har redan gett sig ut på nätet", heter det i en melding fra Våldsskildringsrådet, en institusjon under Kulturdepartementet.
SAFT-undersøkelsen, som Våldsskildringsrådet refererer til, omtales i blant annet en notis fra Danmark.
"Undersökningen visar på stora glapp mellan vad föräldrarna tror att barnen gör på Internet och vad barnen själva svarar att de faktiskt gör. Medan 80 procent av föräldrarna säger att de brukar sitta tillsammans med sitt barn framför datorn, svarar 70 procent av barnen att föräldrarna aldrig gör det. Ändå anser nio av tio föräldrar att de har god kännedom om hur barnen använder Internet", heter det i meldingen.
"En klar majoritet av svenska barn har minst ett eget e-postkonto. Hela nio av tio svenska tonåringar chattar, en mycket större andel än i de andra länderna. Av dessa har var fjärde träffat någon i verkligheten som de först mött på Internet. Till dessa träffar går de oftast tillsammans med en kompis, men fler än var tionde uppger att de varit ensamma när de träffat en chattkontakt på riktigt första gången. Svenska barn är också mer benägna att lämna ut information om sig själva till personer de träffar på nätet", heter det blant annet i
meldingen fra Våldsskildringsrådet.
Se også notiser om undersøkelsen av danske, islandske og norske barns internett-vaner.
Kilde: Våldsskildringsrådet/Kulturdepartementet
|
| 19.5.2003: Ny rapport om medieutviklingen i Sverige
Den allmenne økonomiske nedgangen har preget 2002, framgår det av Radio- och TV-verkets rapport om medieutviklingen i Sverige, "Medieutveckling 2003".
"Särskilt den kommersiella lokalradion har haft en kännbar nedgång i
annonsintäkter. Digitaliseringen av medierna fortsätter främst inom TVområdet.
De lokala medierna har uppmärksammats under året", meldes det.
I pressemeldingen om rapporten "Medieutveckling" heter det at den "(kan) betraktes som en guide til
mediesituationen i Sverige. Tanken är att denna skrift ska tjäna som en faktabas, men även
fungera som en vägvisare till var läsaren kan finna djupare information och analys av den
svenska mediesituationen."
Det framgår av rapporten at "(digitaliseringen) av medierna fortsätter. En dagsaktuell fråga
är när övergången från analog till digital distribution av marknätet kommer ske.
Digitaliseringen av radionätet har ännu inte tagit fart men dess framtid utreds just nu. De
lokala medierna har varit i fokus under året och då särskilt frågan om kommersialisering av
närradion", sier generaldirektör Björn Rosén i Radio- och TV-verket i pressemeldingen.
Kilde: Radio- och TV-verket
|
| 19.5.2003: IT-kommissionens virksomhet opphører 30. mai 2003
IT-kommissionen har "(nu) fullföljt sitt uppdrag enligt de direktiv som gavs 1998", heter det i en melding.på kommissionens nettsted:
"Kommissionen tillsattes av regeringen med syfte att vara regeringens rådgivare i IT-frågor.
IT-kommissionen har också haft till uppgift att sprida information om de problem och möjligheter som utveckling och användning av informationsteknik innebär. Den övergripande uppgiften för kommissionen har varit att analysera informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen.
På denna webbplats finns IT-kommissionens samtliga rapporter, PM, protokoll och skrivelser till regeringen i olika ämnen m.m.
IT-kommissionens webbplats kommer att finnas tillgänglig via Internet troligen fram t.o.m. 2004-03-31 men den kommer inte att uppdateras efter den 30 maj 2003".
Kilde: IT-kommissionen
|
| 16.5.2003: Koncessionsavgift på televisionens område
Kulturdepartementet melder at Koncessionsavgiftsutredningen har overlevert en betenkning; Koncessionsavgift på televisionens område (SOU 2003:47).
I meldingen heter det: "Utredningens uppdrag har varit att se över reglerna för koncessionsavgift på televisionens område. I uppdraget har ingått att beskriva förändringarna inom TV-området och analysera vilka konsekvenser utvecklingen haft för konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden och för TV4 AB:s ställning gentemot konkurrerande reklam-TV-kanaler. I uppdraget har också ingått att analysera hur konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden kan komma att påverkas av skiftet från analog till digital sändningsteknik i marknätet. Enligt direktiven skall utredningen – om den kommer fram till att en avgiftsskyldighet fortsatt är motiverad – lämna förslag om hur stor avgiften skall vara och hur den skall beräknas för att fylla avsedd konkurrensreglerande funktion.
Utredningen har i sina överväganden utgått ifrån förslagen i den proposition om digitala TV-sändningar som för närvarande behandlas i riksdagen. Enligt propositionen skall de analoga marksändningarna ha upphört senast den 1 oktober 2007.
Utredningen har kommit fram till att en avgiftsskyldighet är fortsatt motiverad för att fylla avsedd konkurrensreglerande funktion och föreslår att koncessionsavgiften i sin nuvarande konstruktion skall behållas.
När de analoga marksändningarna upphör finns det dock inte längre förutsättningar att tillämpa lagen om koncessionsavgift. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna om koncessionsavgift på televisionens område skall upphöra att gälla vid utgången av september månad 2007.
Vidare bör koncessionsavgiften sänkas i takt med att tittarna övergår från analoga till digitala sändningar i marknätet.
Utredningen föreslår för enkelhetens skull att avgiftsbeloppen skall reduceras med ett lika stort belopp för varje år fram till dess att de analoga marksändningarna upphör helt, dvs. med 20 procent för år 2004, med 40 procent för år 2005, med 60 procent för år 2006 och med 80 procent för år 2007.
Utredningen föreslår slutligen att särregler införs för reklamintäkter som härrör från regionala TV-sändningar. På reklamintäkter från sådana sändningar skall avgiften alltid tas ut med 20 procent, dvs. den lägsta av de procentsatser med vilken TV-reklamintäkter för närvarande belastas.
Utredningens förslag innebär att koncessionsavgiften kan beräknas minska med sammanlagt 800 miljoner kr under fyraårsperioden", heter det i pressemeldingen.
"- Det är bra att utredningen valt en tydlig och obyråkratisk modell som särskilt beaktar lokal-tv:s situation. TV4 förordar dock en snabbare avveckling av koncessionsavgiften, som tillkom när tv-marknaden såg ut på ett helt annat sätt än idag. Vi ska nu analysera utredningen för att kunna ge närmare kommentarer i vårt remissvar", sier TV4s vd Jan Scherman i en kommentar til utredningen.
Les SOU 2003:47
Del a t.o.m. kapitel 5 (612kb, *.pdf-fil)
Del b kapitel 6 t.o.m. kapitel 10 samt bilagor (819kb, *.pdf-fil)
Kilde: Kulturdepartementet/TV4
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 22.5.2003: Ulike trender i de europeiske kinomarkedene
Stabilitet i vest-Europa, med det franske kinomarkedet som markedsleder. Nedgang i øst-Europa og enkelte av middelhavslandene. Det er noen av trendene som avdekkes i statistikken fra
MEDIA Salles, det Milano-baserte EU-prosjektet støttet av italienske myndigheter. MEDIA Salles presenterte 2002-statistikken for europeiske kinoer under Cannes-festivalen.
Presentasjonen finnes i årets annen utgave av MEDIA Salles nyhetsbrev the "European Cinema Journal".
Nyhetsbrevet omfatter komparativ statistikk for perioden 1997 til 2002, for 16 markeder i vest-Europa og 13 i øst-Europa og middelhavsregionen.
Kilde: MEDIA Salles' nyhetsbrev (*pdf-fil)
|
| 22.5.2003: EU-kommisjonens mål for FNs toppmøte om informasjonssamfunnet
EU-kommisjonen har vedtatt et kommuniké om FNs toppmøte om informasjonssamfunnet, som arrangeres i Geneve i desember 2003, med fortsettelse i Tunis i november 2005.
Toppmøtet er det første i sitt slag. I en pressemelding understreker EU-kommisjonen at utviklingen av informasjonssamfunnet er et av EUs viktige mål. Kommisjonens kommuniké om toppmøtet inneholder EUs mål for toppmøtet. EU har spilt en aktiv rolle i forberedelsene til møtet, framgår det av EU-kommisjonens
pressemelding.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 19.5.2003: Norsk gave til biblioteket i Alexandria
Statsråd Valgerd Svarstad Haugland overrekker i dag databasen og internett-stedet "Beacon for Freedom of Expression" ("varde for
ytringsfrihet") til det nye biblioteket i Alexandria, heter det i en pressemelding fra Kultur- og kirkedepartementet.
"Databasen er finansiert av Kultur- og kirkedepartementet, og utviklet av det tidligere Norsk Forum for Ytringsfrihet, i et omfattende globalt samarbeid mellom internasjonale institusjoner, regjeringsorganer, menneskerettighetsorganisasjoner, nasjonale biblioteker, og forskningsinstitusjoner.
Navnet "Beacon for Freedom of Expression" henspiller på det ruvende fyrtårnet som stod i Alexandria i historisk tid. Hovedformålet med databasen er å bidra til et uttømmende og balansert syn på fenomenet sensur, å se dagens betingelser for ytringsfrihet i et bredere tidsperspektiv, og å kaste lys over det faktum at sensur forekommer i svært ulike samfunn, på tvers av alle kulturelle grenser.
Databasen er et pionérprosjekt hva gjelder struktur og innhold. Den er todelt, og første del inneholder en global, bibliografisk referansekatalog over bøker og aviser sensurert av statlige myndigheter i nåtid og historisk tid, på politisk, religiøst eller moralsk grunnlag. Andre del omfatter litteratur om sensur og ytringsfrihet. Databasen oppdateres fortløpende, og inneholder nå mer enn 55 000 bibliografiske oppføringer. Slik sett representrer Beacon for Freedom of Expression et stadig voksende elektronisk monument til ære for alle de skribenter, bøker og aviser som har blitt sensurert gjennom tidene.
Statsrådens overrekkelse åpner en internasjonal konferanse om ytringsfrihet og sensur, hvor biskop Desmond Tutu og Aung San Suu Kyi deltar gjennom video-overføring. Parallelt holdes et faglig seminar om databasen for bibliotekets personale.
Etter overrekkelsen er databasen sikret oppfølging ut 2005 av en internasjonal styringsgruppe, bestående av det internasjonale nettverket av ytringsfrihetsorganisasjoner (IFEX), Den internasjonale føderasjon av bibliotekforeninger (IFLA) og den norske styringsgruppen. Den norske styringsgruppen består av Norsk bibliotekforening, Institutt for menneskerettigheter ved Universitetet i Oslo, og Avdeling for journalistikk, bibliotek og informasjonsvitenskap ved Høgskolen i Oslo. Nasjonalbiblioteket er faglig rådgiver. Oppfølgingsarbeidet finansieres av Kultur- og kirkedepartementet ut 2005", heter det i pressemelding.
Fra og med 19. mai er databasen tilgjengelig på www.beaconforfreedom.org
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
