| |
Danmark
| 25.11.2003: Misnøye med den nye radiokanalen Sky Radio
En uke etter at radiokanalen Sky Radio begynte sendingene, og dermed brøt DRs monopol på landsdekkende sendinger, er kanalen på kollisjonskurs med Radio- og TV-nævnet, skriver Berlingske Tidende.
"Ifølge eksperter overholder radioen ikke sin public-serviceforpligtelse, som er udgangspunktet for sendetilladelsen. Og Sky Radio vil ikke rette sig efter et brev fra Radio- TV-nævnet, der anviser, hvordan den forpligtelse skal opfattes.
'Brevet opfatter jeg som råd om, hvordan vi kan indrette os, men ikke mere end det. Vi overholder rigeligt kravene,' siger direktør Kasper Krüger, Sky Radio.
Sky Radio har valgt kun at bruge telegramnyheder fra Ritzaus Bureau til sin nyhedsdækning, men nævnet slår i sit brev fast, at kvalitetskravet indebærer 'mere end blot hurtigt at gengive andres nyheder gennem referat eller telegramoplæsning,'" skriver avisen.
Lederen for Radio- og TV-nævnet, Hans Henrik Brydensholt, vil ikke gi Berlingske Tidende et klart svar på om Sky Radio bryter med reglene. Om brevet til kanalen sier han at det dreier seg om mer enn "gode råd." I begynnelsen av desember skal ledelsen for Sky Radio møte i Radio- og TV-nævnet, og betingelsene for sendetillatelsen skal gjennomgås.
Kilde: Berlingske Tidende
|
| 11.11.2003: Regelendringer skal stanse støtte til nazistisk lokalradiokanal
Den offentlige støtten til lokalradiokanalen Radio Oasen har stadig skapt reaksjoner. De siste ukers debatt ble utløst ved nyheten om at kanalen har fått tilsagn om støtte fra Kulturministeriet med 78.000 kroner i 2004. Til sammen har kanalen fått 400.000 kroner løpet av seks år.
Kulturminister Brian Mikkelsen har nå sendt ut til høring en bekendtgørelse (lov), som skal avskaffe automatiske statstilskudd til lokalradio- og lokal-TV-kanaler.
I den forbindelse sier Brian Mikkelsen:
"Det har hele tiden virket urimeligt på mig, at en ny-nazistisk radio kunne få automatisk statstilskud. Derfor fremsætter jeg nu et forslag, der skal sætte en stopper for automatikken i ordningen. I stedet skal hver enkelt ansøgning om tilskud for fremtiden underkastes en individuel vurdering."
Ifølge pressemeldingen fra kulturministeriet innebærer forslaget at tilskudd til lokale radio- og TV-kanaler i framtiden bare skal gis etter en konkret vurdering i det lokale radio- og fjernsynsnævnet. Deretter skal instillingen behandles i det sentrale Radio- og tv-nævnet.
"I sit forslag lægger Brian Mikkelsen op til, at det lokale radio- og fjernsynsnævn kan lægge vægt på flere forskellige forhold, når det behandler ansøgningerne. Det kan blandt andet kigge på, om ansøgeren har bred kontakt til lokalsamfundet, og om ansøgeren bidrager til at opfylde eventuelle lokale mediepolitiske målsætninger.
Det kan i den forbindelse tages med i betragtning, om ansøgeren samarbejder med andre lokale foreninger og institutioner, ligesom det kan lægge vægt på ansøgerens lyttertal samt antallet af aktive i forbindelse med udøvelsen af programvirksomheden og stationens bidrag til den demokratiske debat i lokalsamfundet.
Brian Mikkelsen forventer, at de nye regler kan træde i kraft fra den 1. januar 2004.
'Det er vigtigt, at reglerne kommer til at træde i kraft hurtigst muligt, således at de automatiske tilskud bortfalder efter nytår,' sier kulturministeren i pressemeldingen.
Bakgrunnen for høringsutkastet til nye regler er den avsluttende rapporten fra Arbejdsgruppen vedrørende den fremtidige lokalradio/tv-ordning.
"Rapporten er blevet præsenteret for ordførerne fra partierne bag medieaftalen, hvor Brian Mikkelsen fik mandat til at ændre tilskudsordningen, således at der ikke længere automatisk gives tilskud til alle lokalradio- og lokal-tv-stationer. Læs mere og download rapporten på http://www.kum.dk/sw7341.asp", heter det i Kulturministeriets nyhetsbrev nr. 18/2003.
Bård Hornekær, leder for Sammenslutningen af lokale radio- og tv-stationer i Danmark (SLRTV), sier til Berlingske Tidende at han er bekymret over de nye reglene.
"Der er tale om gummiparagraffer. Med de regler i hånden vil et lokalt radio-tv-nævn f.eks. kunne forbyde en århusiansk indvandrerradio på swahili, fordi der kun er 700 personer i Århus, der taler sproget. Disse mennesker har heller ikke en bred kontakt til lokalsamfundet," sier Hornekær til Berlingske Tidende.
Kilde: Kulturministeriet/ Berlingske Tidende
|
| 10.11.2003: Ny undersøkelse av barn og unges bruk av computerspill
Computerspill (dataspill/datorspel) kan være et nytt og positivt element i barnas legekultur, pekes det på i en undersøkelse som er gjort for
Medierådet for Børn og Unge.
Men det er også farer forbundet med spillingen: "Nogle børn og unge benytter dog spillene i et sådant omfang, at der er risiko for at udvikle en form for afhængighed, der kan have betydning for børnenes sociale liv. Undersøgelsen peger også på, at visse spil kan virke skræmmende på især mindre børn", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.
"Medierådet opfordrer til, at danske spildistributører tilslutter sig den fælles-europæiske mærkning af computerspil - PEGI-ordningen. Vi ved, at langt størstedelen af spillene, der sælges i Danmark, kommer fra udlandet. For at skabe klarhed for forbrugerne bør de danske spil være mærket efter de samme fælles principper som de udenlandske spil. PEGI-ordningen angiver den aldersgruppe spillene henvender sig til. Ordningen fortæller også, om spillene fx har et voldsbetonet eller frygtskabende indhold.
Kulturministeriet vil først i det nye år afholde en konference om børn, unge og computerspil. Konferencen vil både fokusere på de positive sider af computerspillene - de kreative spil til leg og læring - og de mulige risici, der er ved visse typer spil og benyttelsesmønstre.
Medierådet for Børn og Unge vil med afsæt i konferencen iværksætte en oplysningskampagne overfor både forbrugerne og spilbranchen", heter det blant annet i pressemeldingen.
Undersøgelsen kan findes på Medierådet for Børn og Unges hjemmeside www.medieraadet.dk.
Kilde: Undervisningsministeriet/Medierådet for Børn og Unge
|
| 4.11.2003: Mellombølgekanaler skal tilbys kommersielle radioselskaper
Et "Udkast til Bekendtgørelse om Radio- og tv-nævnets udbud af de ledige mellembølgefrekvenser" er sendt på høring fra Kulturministeriet. Høringsfristen utløper 28. november, bekendtgørelsen (loven) ventes å tre i kraft i desember, og en auksjon kan foretas i mars 2004.
"Ifølge den mediepolitiske aftale af 3. juni 2002 mellem regeringen og Dansk Folkeparti skal de ledige mellembølgesendemuligheder udbydes til kommercielle radioforetagender uden programmæssige forpligtelser.
Som det fremgår af bekendtgørelsesudkastet, er der tale om fem sendemuligheder på mellembølge. Disse udbydes under ét ved en auktion med en mindstepris på 250.000 kr.", heter det i
, heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kulturministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 28.11.2003: Dyre bredbåndforbindelser i Finland
Bredbåndforbindelse via internett er dyrt i Finland, sammenlignet med mange andre EU-land, viser en oversikt over prisnivået i alle de 15 EU-landene, melder Internytt.
"Finland placerar sig på nionde plats i jämförelsen som gjorts av kommunikationsministeriet. De billigaste ADSL-anslutningarna hittar man i Belgien och Storbritannien.
Av de finländska hushållen är 17 % anslutna till något bredbandssystem. Av alla finländska internetanslutningar är bredbandens andel 28 procent."
Kilde: Internytt
|
| 3.11.2003: Internasjonal informasjonssikkerhetspris til Kommunikationsministeriet
Den nasjonale informasjonssikkerhetsstrategien utarbeidet av Kommunikationsministeriet er belønnet med en pris av the International RSA Information Security Conference, som ble holdt i Amsterdam i begynnelsen av november.
- Vi er selvsagt glade for å få en slik anerkjennelse, sier Harri Pursiainen, som leder Kommunikationsministeriets avdeling for kommunikasjon i en pressemelding fra ministeriet. - Men strategien er ikke utarbeidet for å vinne priser, men for å bygge tillit og sikkerhetsskapende holdninger i dagens informasjonssamfunn., føyer Pursiainen til.
Strategien ble vedtatt 4. september 2003. Et eget informasjonssikkerhetsråd som skal sikre at strategien følges er oppnevnt av regjeringen, går det fram av
pressemeldingen.
Kilde: Kommunikationsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Island
| 14.11.2003: Dagsavisen DV er solgt til Fréttablaðið
Dagsavisen DV er kommet i akutte økonomiske vansker, og er nå kjøpt av Fréttablaðið, ifølge Daily News from Iceland.
DV er blitt morgenavis etter overtakelsen, og utkom med sin første utgave i denne rollen 14. november.
Kilde: Daily News from Iceland
|
| 3.11.2003: Islands radios drift bør sikres
Repræsentanter for fagforeningerne i de nordiske statsradiofonier opfordrer landenes regeringer til at sikre det driftsmæssige grundlag for radio og fjernsyn for offentligheden og at disse mediers uafhængighed respekteres, støttes og at de nordiske landes partipolitiske myndigheder anerkender almenhedsradioens og tv'ets selvstændighed.
Dette fremgår af resolutioner, der blev vedtaget på en konference med disse parter, der blev afholdt i Island for nylig. På konferencen blev det nævnt, at nedskæringer og mindskende indtægtsmuligheder fører til mere ensidigt programstof, som betyder at udbuddet af stof, der appellerer til mindre grupper, begrænses. Over længere tid mindsker det tiltroen til radio og tv for almenheden.
Kilde: Morgunblaðið
|
| 3.11.2003: TV-stofs oprindelse i Island
Det er bemærkelsesværdig information om tv-stofs oprindelse i Island, der fremgår af en nylig rapport fra Centralstatistisk bureau i Island om medier og kultur. Der er de nyeste tal fra 2001, men de giver et udmærket billede af, hvordan udviklingen har været i de seneste år.
Stoffet på de almene privatdrevne tv-stationer er og har for en stor dels vedkommende været amerikansk, men det vækker særlig opmærksomhed, at mængden af amerikansk stof i Islands TV RÚV er øget kraftigt. Det var 18,3 % af kanalens stof i 1991 men 31,7% ti år senere. I denne henseende ligner Islands radio stadigt mere de private stationer. Til det amerikanske stof føjes så stof fra andre lande, som var i alt 10,6% af kanalens stof i 2001. Det år var derfor mindst. 42,3% af det islandske stats-tv's stof på engelsk, og i alt var der udenlandsk stof i 66,5% af stats-tv-kanalens udsendelsestid.
Samtidig opretholdes det islandske stofs andel på tv-kanalen, men stof fra andre sprogområder reduceres. Således udgjorde stof fra Norden 3,2% i 1991, og 2,4% i 2001.
Kilde: Morgunblaðið
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norge
| 25.11.2003: Forsinket medeieeierskapsmelding
Kultur- og kirkedepartementet planlegger å sende ut et høringsnotat om medieeierskapslovgivningen i begynnelsen av desember, melder Dagens Næringsliv, med nettstedet Kampanje som kilde. Opprinnelig skulle høringsnotatet sendes ut i vår, men planene ble endret.
"Proposisjonen skal i følge departementets informasjonsavdeling ut i vårsesjonen. Når det behandles i Stortinget er opp til kulturkomiteen.
Nettstedet Kampanje skriver at Stortinget neppe rekker å behandle lovforslaget før høsten 2004.
Forsinkelsen har skapt stor irritasjon i landets mediekonserner, særlig i Schibsted som håper på handlingsrom i mediemarkedet ved at eierbegrensningene heves", skriver Dagens Næringsliv.
Kilde: Kampanje/Dagens Næringsliv
|
| 14.11.2003: Kulturforetakene omsatte for 10,1 milliarder kroner i 2002
Foretakene innenfor kulturell tjenesteyting omsatte for 10,1 milliarder kroner og sysselsatte 9 470 personer i 2002, melder Statistisk sentralbyrå. Byråets statistikk omfatter bransjene radio og fjernsyn, film og video samt nyhetsbyråer.
"Foretakene innenfor radio og fjernsyn omsatte for 6,3 milliarder kroner i 2002, ifølge foreløpige tall. Dette var en økning på 2,4 prosent i forhold til året før. Det var registrert 282 foretak mot 298 foretak i 2001. Noe av nedgangen skyldes fusjoner. Næringen sysselsatte 5 274 personer i 2002, en svak nedgang fra 2001.
Kulturell tjenesteyting består av et utvalg av næringshovedgruppene innenfor næring 92 Fritidsvirksomhet, kulturell tjenesteyting og sport. Film og video omfatter film- og videoproduksjon, distribusjon av film og video samt filmframvisning. Næringshovedgruppen sysselsatte 3 330 personer i 2002 og hadde en omsetning på 3,1 milliarder kroner. Nyhetsbyråer, som også omfatter frilansjournalist- og pressefotografvirksomhet, sysselsatte 866 personer i 2002. Omsetningen var på 731 millioner kroner. Disse næringshovedgruppene har det tidligere ikke blitt produsert strukturstatistikk for", skriver Statistisk sentralbyrå .
Kilde: Statistisk sentralbyrå
|
| 13.11.2003: Halvparten av de norske husholdningene har internett
To tredjedeler av husholdningene i Norge hadde tilgang til PC i annet kvartal 2003, melder Statistisk sentralbyrå. Om lag halvparten av husholdningene hadde tilgang til internett. Halve befolkningen bruker PC daglig, mens 40 prosent bruker internett minst én gang daglig.
"Generelt er det familier med barn som i størst grad har tilgang til Informasjons- og kommunikasjonsteknologi. Når det gjelder andel husholdninger som har tilgang til PC og Internett, ligger barnefamilier henholdsvis 21 og 25 prosentpoeng over familier uten barn.
PC og Internett er også mer vanlig i husholdninger med høyere inntekter. Mens 95 prosent av husholdningene med samlet bruttoinntekt på over 600 000 kr hadde PC, var andelen for husholdningene med inntekter under 200 000 kun 46 prosent. De tilsvarende tallene for Internett var 87 prosent i den høyeste inntektsgruppen og 32 prosent i den laveste", heter det blant annet i pressemeldingen.
Kilde: Statistisk sentralbyrå
|
| 3.11.2003: ESA godkjenner norske støtteordninger
EFTAs overvåkingsorgan ESA godkjenner to nye støtteordninger til fjernsynsserier og interaktive produksjoner, melder Kultur- og kirkedepartementet. Ordningene kompletterer det norske systemet for støtte til audiovisuelle produksjoner som Norsk filmfond administrerer. Støtteordningene vil bli iverksatt om kort tid.
Støtten til interaktive produksjoner skal stimulere produsenter til å utvikle interaktive digitale produksjoner, for eksempel spill. Ordningen skal tilby norskspråklige alternativer til det engelskspråklige og ofte voldelige innholdet som dominerer markedet i dag.
Støtten til produksjon av fjernsynsserier skal stimulere fjernsynsselskapene til å inngå partnerskap med uavhengige produsenter for å produsere serier for fjernsyn som ikke ville bli produsert under rene kommersielle rammevilkår.
Norsk filmfond vil i løpet av de nærmeste ukene komme med nærmere informasjon om de nye ordningene.
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 14.11.2003: TV-kanalene har dårlig kontroll av innholdet i sendingene
"TV-kanalerna har i många fall inte längre någon verklig kontroll över innehållet i de program som de sänder", skriver Kulturdepartementet i en pressemelding om Våldsskildringsrådets nye hefte; Tittarögon, en rapport om hvilke faktorer som bestemmer TV-tilbudet, skrevet av Lars Grip.
Det heter videre i pressemeldingen: "Skriften beskriver hur TV-utbudet och synen på publiken har genomgått en drastisk förändring under det senaste decenniet. Det som i dag i hög utsträckning styr TV-utbudet är tittarsiffrorna för olika program samt globala mediekonglomerat som avgör vilka program TV-kanalerna ska få köpa in.
Tittarsiffrorna styr inte enbart de kommersiella kanalerna TV3, TV4 och Kanal 5, som är beroende av höga siffror för att maximera sina reklamintäkter, utan även SVT:s utbud. SVT har valt att ta upp kampen om tittarna för att nå upp till målet om att ha 50 procent av tittarna varje dag, vilket har resulterat i att man för att uppnå detta sänder fler breda underhåll-ningsprogram, populära storfilmer och dokusåpor på bekostnad av mer traditionellt public service-material.
Även inköpsrutinerna på de olika programföretagen har förändrats. I dagsläget bjuds populära serier och program ut på en världsmarknad där programföretagen tvingas köpa in hela paket med filmer och serier för att få de program som de verkligen vill ha. Dessa paket innehåller närmast alltid B-filmer och serier som inköparna egentligen inte vill köpa, men som programföretagen måste sända för att få ekonomi i inköpen.
Ofta innehåller dessa paket stora kvantiteter filmer och program som TV-bolagen inte har resurser att se igenom, vilket innebär att program som kan innehålla till exempel skildringar av våld kan sändas och de facto sänds ut på tider på dygnet då barn kan tänkas se på TV, och detta utan att de programansvariga är medvetna om detta. Det ska ses mot bakgrund av att det enligt Radio- och TV-lagen, i kombination med den praxis som har utarbetats på området av Granskningsnämnden för radio och TV, är förbjudet att sända program med realistiskt våld och sex före klockan 21.00.
Skriften Tittarögon kan beställas gratis från Våldsskildringsrådets kansli. Den finns även som PDF-fil på rådets hemsida (www.sou.gov.se/valdsskildring)."
Les også Våldsskildringsrådets Inger Segelström og Ann Katrin Agebäcks debattartikkel i Dagens Nyheter;
"Ingen kontroll på tv-utbud".
Kilde: Kulturdepartementet/Våldsskildringsrådet/Dagens Nyheter
|
| 12.11.2003: Radio- och TV-verket foreslår nye sendetillatelser for digital-TV
Åtte landsdekkende og fem regionale kanaler omfattes av Radio- och TV-verkets forslag til regjeringen om hvilke selskap som skal få de nye sendetillatelsene i det digitale jordbundne TV-nettet.
Blant de åtte landsdekkende kanalene er to drevet av Viasat Broadcasting UK Ltd.; TV3 og ZTV, Disney-konsernet skal drive Disney Channel Scandinavia og TV4 ønsker å drive en filmkanal drevet av TV4
Blant de regionale kanalene som er foreslått er
Öppna Kanalen i Göteborg og
Lokal-TV Öst AB i Stockholm, går det fram av pressemeldingen fra Radio- och TV-verket.
Kilde: Radio- och TV-verket
|
| 12.11.2003: Medlemmene i public service-komitéen utnevnt
Kulturminister Marita Ulvskog har utpekt medlemmene i den parlamentariske komitéen som skal "(ta) fram underlag för de villkor som ska gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst. Kommittén ska främst behandla frågor om programföretagens uppdrag och organisation samt redovisa sitt uppdrag före utgången av september 2004", heter det i en pressemelding.
Tidligere statsråd Bengt K Å Johansson var allerede utpekt til ordfører i komitéen, og han har nå fått følge av åtte riksdagsrepresentanter, to sosialdemokrater og en fra hvert av de øvrige partiene.
Direktiv for komitéen finnes på www.regeringen.se under ”Kommittér”. (Dir.2003:119).
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 3.11.2003: Konkurranselovgivningen kan anvendes på medieområdet
Konkurranseloven er generelt anvendelig på medieområdet. Ordningene for pressestøtten bør revideres. Annonse- og trykkerisamarbeid kan skape konkurranseproblemer.
"Det är några av slutsatserna i rapporten 'Konkurrens och samarbete inom medierna' som Konkurrensverket gjort på uppdrag av regeringen", heter det i en pressemelding fra Konkurrensverket.
"Konkurrensen på mediemarknaden i Sverige fungerar överlag bra, konstaterar Konkurrensverket i rapporten. Men det finns skillnader mellan olika medieslag. Sämst fungerar konkurrensen inom privatradiosektorn, bättre inom dagspressen och bäst inom den kommersiella televisionen.
Det finns många dagstidningar i Sverige, men det är få orter som har mer än en tidning, och de kommer sannolikt att bli ännu färre i framtiden på grund av ytterligare koncentrationer.
Mångfalden inom dagspressen har kunnat bibehållas genom olika former av samarbeten. Men annons- och tryckerisamarbeten, som gynnar lönsamheten och därmed bidrar till att upprätthålla mångfalden, kan också skapa konkurrensproblem", heter det blant annet i pressemeldingen.
Les hele rapporten (*.pdf-fil, 873 kb)
Kilde: Konkurrensverket
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 25.11.2003: Warner Music er solgt for 2,6 milliarder dollar
Den kanadiske mediemogulen Edgar Bronfman har kjøpt Warner Music, som er en del av gigantselskapet Time Warner, for 2,6 milliarder dollar, tilsvarende 2,2 milliarder euro, melder Media Guardian.
Det britiske musikkselskapet EMI trakk seg fra kampen om Warner Music da Bronfman la fram sitt tilbud. Salget vil redusere Time Warners store gjeld, skriver Media Guardian.
Kilde: Media Guardian
|
| 20.11.2003: Stort behov for globalt fellessyn på utviklingen av informasjonssamfunnet
EU-kommissær Erkki Liikanen ser behovet for et verdensomspennende felles syn, en visjon, på utviklingen av informasjonssamfunnet. EU brukte første gang begrepet "informasjonssamfunnet" i 1994, i den såkalte Bangemann-rapporten.
The World Summit on the Information Society, WSIS, som skal holdes i Geneve fra 10. - 12. desember 2003, er en unik anledning til å diskutere en felles visjon, bygd på informasjonssamfunnspolitikken som er utviklet i EU, understreker Liikanen i en pressemelding.
EU har forberedt seg godt til toppmøtet i Geneve, og alle EU-landene er enige i strategien for forhandlingene. WSIS holdes i to faser; i desember 2003 og i november 2005, i Tunis, framgår det av pressemeldingen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 19.11.2003: De elektroniske kommunikasjonsmarkedene i bedring
Forholdene i de elektroniske kommunikasjonsmarkedene i EU-landene er i bedring. Det er konklusjonen i den nyeste rapporten om gjennomføringen av the EU Electronic Communications Regulatory Package, et omfattende regelverk.
Leverandører av varer og tjenester har ny optimisme og de har bedre tillit hos forbrukerne, framgår det av rapporten, som er levert til EU-kommisjonen.
Bredbåndstjenester og mobilkommunikasjon er de drivende kreftene i markeder i vekst, pekes det på i pressemeldingen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 18.11.2003: Begrensning av skadelig medieinnhold tema på finsk-svensk kulturministermøte
"Mediefostran och begränsningen av medieinnehåll som är skadligt för minderåriga var samtalsämnen under Finlands kulturminister Tanja Karpelas och Sveriges kulturminister Marita Ulvskogs möte på tisdagen i Helsingfors", heter det i en melding fra det finske undervisningsministeriet.
Tanja Karpela sa blant annet: "Finlands regering strävar till att skapa en tryggare mediemiljö för barn och unga. Regeringsprogrammet innehåller ett verksamhetsprogram för att minska våld i medier riktade mot barn. Undervisningsministeriet har arrangerat flera diskussionstillfällen med myndigheter, forskare vid mediesektorn och experter i mediefostran. Konklusionerna av dessa diskussioner kommer att dras under våren 2004, då behövliga åtgärder kan definieras.
Karpela betonade att Finland är intresserad av Sveriges erfarenheter i begränsning av medievåld. Särskilt intressant ansåg kulturministern verksamheten av Våldsskildringsrådet, som i många år fungerat vid Kulturdepartementet i Sverige. Rådets uppgift är att följa med utvecklingen inom den audiovisuella sektorn och att informera om samt ta initiativ i forsknings- och utvecklingsprojekt som främjar skyddet av minderåriga.
På mötets agenda stod även tillgång till tv-sändningar över finsk-svenska gränsen, digitalisering och EU:s TV-direktiv", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Det finske undervisningsministeriet
|
| 5.11.2003: Hvem elsket Tele-X? Avhandling om nordisk TV-satellittdebatt
Motstanden mot ny teknologi og en unyansert kulturdebatt hindret visjonen om samnordiske sendinger av seriøse TV-programmer i å bli virkelighet. Det konstaterer Dagens Nyheter i sin omtale av Nina Wormbs' avhandling "Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989".
"Hon ger en dyster bild av orsakssamband, som inte grundas på rationella beslut utan som snarare präglas av historiska, sociala och personliga bindningar (och för den delen, aversioner).
Televerkets framgångsrika förhalningstaktik blev en bidragande orsak till att Nordsat stoppades. Den gamla teknologin vann, radio och tv fortsatte att sändas i det statliga verkets gamla markbundna system. Samma system håller i dag på att digitaliseras, vilket inte alls är ett självklart och icke ifrågasatt tekniskt val. Var det återigen irrationella orsaker som gjorde att det var Televerket-avläggaren Teracom, och inte en mindre historiskt förankrad aktör, som gick segrande ur striden?", skriver Dagens Nyheter.
Kilde: Dagens Nyheter
|
| 3.11.2003: EU-direktiv om privatlivets fred og elektronisk kommunikasjon
EU-direktivet om privatlivets fred og elektronisk kommunikasjon gjelder fra 1. november. Direktivet omfatter bestemmelser om tiltak som skal gi sikker kommunikasjon i en rekke nett, inkludert mobilnett.
Direktivet er teknologinøytralt og gir forbrukerne en rekke verktøy i kampen for sikrere elektronisk kommunikasjon.
Bestemmelser for installering av såkalte "cookies" på personlige datamaskiner og bruk av lokaliseringsdata generert av mobiltelefoner er også med i direktivet. Det samme gjelder tiltak for "ban on spam" i EU-landene, framgår det blant annet av pressemeldingen fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
|
|
