| |
Danmark
| 27.10.2003: Public service-kontrakter inngått med de regionale TV 2-virksomhetene
Kulturminister Brian Mikkelsen har inngått en public service-kontrakt med hver enkelt av de åtte regionale TV 2-virksomhetene, framgår det av Nyhedsbrev nr. 17/2003 fra Kulturministeriet.
"Kontrakterne er gældende fra 1. januar 2003 til 31. december 2006. Det er i kontrakterne bl.a. præciseret, at den enkelte regionale virksomhed er forpligtet til at sikre programmer omfattende nyhedsformidling og oplysning, og at virksomheden ved programlægningen skal lægge vægt på tilknytning til regionen. De regionale TV 2-virksomheder skal i lighed med TV 2/DANMARK og DR årligt aflevere en redegørelse til Radio- og tv-nævnet om, hvordan de opfylder public service-forpligtelserne.
Med indgåelsen af public service-kontrakterne er der nu etableret en selvstændig regulering af stationernes public service-virksomhed. Tidligere har de regionale TV 2-virksomheders public service-forpligtelser stået i bekendtgørelsen om vedtægt for TV 2 omfattende såvel TV 2/DANMARK som de regionale virksomheder", heter det i nyhetsbrevet.
Les eller last ned kontraktene fra http://www.kum.dk/sw6740.asp
Kilde: Kulturministeriet/Nyhedsbrev nr. 17/2003
|
| 8.10.2003: Større etterspørsel etter flermediale journalister, viser undersøkelse
Danske journalister som kan levere til flere medier blir ettertraktede på et fortsatt vanskelig mediearbeidsmarked. Det er en av konklusjonene i en undersøkelse som mediebransjens organisasjoner og tre ministerier står bak.
"Analysen konkluderer endvidere, at mediernes medarbejdere fremover skal have større samfundsmæssig viden, bedre forretningsmæssig forståelse og bedre evne til at udvikle ideer og koncepter.
I forlængelse af de seneste års udvikling vil der også fremover komme flere medarbejdere i mediebranchen med en akademisk formidlingsuddannelse og færre med en produktionsteknisk uddannelse.
Generelt forventes det nuværende høje ledighedsniveau at falde lidt i perioden frem til 2010 blandt faggrupper tilknyttet mediearbejdsmarkedet, om end der fortsat vil være et betydeligt overudbud af arbejdskraft", heter det i en pressemelding fra Videnskabsministeriet.
Kilde: Videnskabsministeriet
|
| 8.10.2003: Frie bokpriser gir ikke billigere bøker
Etter tre år med mulighet til å selge en del utvalgte bøker billigere, later det til at bohandlerne ikke griper anledningen, og Konkurrencestyrelsen er bekymret, skriver Berlingske Tidende. Avisen viser til en undersøkelse foretatt av ukebrevet Søndag Aften. Det er forlagene som bestemmer hvilke bøker som skal kunne selges med rabatt.
"I de første otte måneder af 2003 kom 77 nye danske titler på de danske bestsellerlister. Otte af disse bøger kunne boghandlerne selv bestemme prisen på. Men Søndag Aftens undersøgelse viser, at syv ud af ti undersøgte boghandlere og boghandlerkæder valgte at følge forlæggernes vejledende priser nøjagtigt. Kun tre boghandlere benyttede muligheden for at sænke priserne til gavn for forbrugerne", skriver Berlingske Tidende.
Kilde: Berlingske Tidende
|
| 8.10.2003: Avgiften på blanke CDer minskes
Blanke CD-er blir vesentlig billigere, om Kulturministeriets lovforslag går gjennom. "Copy-Dan-afgiften nedsættes fra over 4 kr. i dag til 1,75 kr. - mere end en halvering. Nedsættelsen skyldes bl.a. et ønske om at reducere grænsehandelen", heter det i en pressemelding.
Om det blir vedtatt, innebærer lovforslaget også "(at) det bliver forbudt at kopiere lånte eksemplarer af cd'er m.v., der er lånt på et bibliotek og af venner og bekendte. Forslaget styrker pladeselskabers og musikeres beskyttelse mod kopiering og indgår i Kulturministeriets musikhandlingsplan 'Liv i musikken'."
I tillegg ønsker
kulturminister Brian Mikkelsen å komme forfatterne og forleggerne av lærebøker til unnsetning ved et lovforslag om endring av opphavsrettsloven.
"Forslaget går ud på, at det ikke længere skal være tilladt at bruge kopibutikker og andre kommercielle foretagender som fremmed medhjælp til at kopiere litterære værker.
'Forlæggerne og forfatterne fortæller os, at det økonomiske grundlag for at udgive lærebøger på dansk smuldrer på grund af den omsiggribende kopiering. Jeg mener ikke, det kan passe, at kopibutikkerne tjener penge på kopieringen på bekostning af dem, der har skrevet og udgivet bøgerne'," sier Brian Mikkelsen ifølge Kulturministeriets pressemelding.
Kilde: Kulturministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 20.10.2003: Elektronisk kommunikasjon skal reguleres i ny lov
"Konfidentialiteten, integritetsskyddet och datasekretessen inom den elektroniska kommunikationen förbättras genom en ny lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation", heter det i en pressemelding fra Kommunikationsministeriet. "Lagen främjar utvecklandet av tjänster inom den elektroniska kommunikationen och klarlägger för teleföretagen och andra förmedlare av elektroniska meddelanden ansvarsförhållandena i fråga om kommunikationens konfidentialitet.
Regeringen beslöt den 15 oktober om innehållet i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation. Republikens president skall lämna propositionen till riksdagen den 24 oktober.
Avsikten med lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation är att skapa klarhet i behandlingen av de identifieringsuppgifter som kan förknippas till beställarna av kommunikationstjänster eller användarna av dem. Parterna i ett telefonsamtal eller e-postkommunikation, och de Internetsidor på vilka användarna har bläddrat framgår av identifieringsuppgifterna. Rätterna och skyldigheterna att behandla identifieringsuppgifter gäller enligt lagförslaget, förutom teleföretag även så kallade sammanslutningsabonnenter, dvs. till exempel sådana företag, universitet och bostadsaktiebolag som i sina system behandlar enskilda användares konfidentiella meddelanden, identifieringsuppgifter eller lokaliseringsuppgifter. Teleföretagen skall under två års tid lagra uppgifterna om hur identifieringsuppgifterna behandlats", heter det blant annet i pressemeldingen.
Kilde: Kommunikationsministeriet
|
| 7.10.2003: Nytt råd for opphavsrettslovgivningen er utnevnt
Et opphavsrettslig råd er utnevnt for en treårsperiode, melder Undervisningsministeriet.
"Upphovsrättsrådet har i uppgift att biträda undervisningsministeriet vid handläggningen av ärenden som angår upphovsrätt samt att avge utlåtanden i ärenden som gäller tillämpningen av upphovsrättslagen. Det nya rådets mandatperiod löper från 15 oktober 2003 t.o.m. 14 oktober 2006. Som ordförande fortsätter professor, juris doktor Niklas Bruun.
I rådet finns företrädare dels för de viktigaste innehavarna av de rättigheter som regleras i upphovsrättslagen och dels för användarna av skyddade objekt. Ordföranden, vice ordföranden och minst en annan medlem skall ha avlagt juris kandidatexamen, vara förtrogna med upphovsrätten och inte företräda intressen hos rättighetsinnehavarna eller användarna av skyddsobjekt", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Undervisningsministeriet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Island
| 31.10.2003: Ny interaktiv tv-station
Tv-stationen Stöð 1 påbegynder udsendelse af sit program næstkommende 1. november. Kanalens program er afvekslende og åben for alle. Først på dagen bliver der interaktivt SMS-fjernsyn, hvor seere kan vælge musik. Dernæst kommer der tv om fast ejendom, som er en nyhed i Island, og tv-marked. Om aftenen bliver der så vist to klassiske biograffilm.
Kilde: Stöð 1
|
| 15.10.2003: Britisk investor vurderer å kjøpe medieselskapet Nordurljós
Eierne av medieselskapet Nordurljós har forhandlet med en britisk investor om et mulig salg av selskapet, skriver Daily News from Iceland.
Forretningsmannen Marcus Evans har tilbudt Nordurljós én milliard islandske kroner (12,5 millioner USD) for selskapet, som eier Stöd 2, Skjár Einn, og noen radiostasjoner.
Evans, som planlegger å investere ytterligere én milliard islandske kroner i Nordurljós, har sagt at han er villig til å kjøpe selskapet, om han får selskapets bank til å avskrive 6,9 milliarder islandske kroner (83 millioner USD), som er halvparten av beløpet Nordurljós skylder kreditorene.
Kilde: Daily News from Iceland
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norge
| 22.10.2003: ESA-vedtak kan føre til dyrere kinobilletter og dårligere filmtilbud
EFTAs kontrollorgan ESA har pålagt Norge å følge konkurransereglene, skriver Aftenposten.I femti år har de norske kommunale kinoene hatt en kollektiv filmleieavtale, basert på unntak
fra norske konkurranselover og godkjent av Konkurransetilsynet. Bransjeorganisasjonen Film & Kino har forhandlet på kinoenes vegner, og resultatet har vært rimeligere filmleie for alle kinoene.
"Bare de aller minste norske kinoene, de 212 som utgjør i underkant av 30 prosent av det norske markedet, får heretter lov til å bruke bransjeorganisasjonen til å forhandle for seg. Direktør Lene Løken i Film&Kino sier at EØS-reglene her rammer hardere enn om vi hadde vært EU-medlem.
- EU har sett at små land må ha mulighet til å beskytte sine kulturområder. Det gjør ikke EØS-avtalen. Dermed har vi havnet i denne situasjonen", sier Lene Løken til Aftenposten.
"Det var Oslo kinematografer som for noen år siden utløste ESA-behandlingen av den norske filmleieavtalen. Oslo ville forhandle selv og anmeldte den kollektive avtalen inn for ESA-organet.
- Etter det bransjen erfarer har heller ikke Oslo kinematografer fått bedre vilkår", sier Løken til Aftenposten.
Kilde: Aftenposten
|
| 14.10.2003: Forbud mot formidling av pornografi i kabelnett strider ikke med EØS-avtalen
"EFTAs overvakingsorgan reiser ingen innvendingar mot at Noreg legg ned forbod mot pornografiske program som dei svenske kanalane Canal + Gul, Canal + Blå og TV 1000 sender i kabelnett", heter det i en pressemelding fra Kultur- og kirkedepartementet.
"Pornografiske program som blir formidla i Noreg, er vanlegvis sladda. I digitale nett kan sjåarane enkelt fjerne sladden slik at dei fritt kan sjå ulovleg pornografi. Statens filmtilsyn har konstatert at visse program som blir sende i norske kabelnett, truleg er i strid med straffelova. Noreg varsla tidlegare i år EFTAs overvakingsorgan om at vi ville leggje ned forbod mot vidaresending av ulovleg pornografi i digitale kabelnett, fordi det kan vere skadeleg for barn og ungdom.
Det såkalla fjernsynsdirektivet krev at EFTAs overvakingsorgan først skal vurdere om forbod mot vidaresending av utanlandske kanalar er i tråd med EØS-avtalen. Forbodet gjeld dei grove pornografiske programma som dei svenske kanalane Canal + Gul, Canal + Blå og TV 1000 sender. EFTAs overvakingsorgan uttalte onsdag 8. oktober at forbodet ikkje er i strid med EØS-retten. Forbodet blir dermed sett i verk om få dagar."
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
| 9.10.2003: NRKs sjef skuffet over statsbudsjettet
200 millioner kroner ønsket NRK at eieren, Kulturdepartementet, skulle øke NRK-budsjettet med, i form av lisensøkning. Men NRK-sjefen tolker statsbudsjettet dit hen at lisensen blir stående på samme nivå, og ikke blir justert for prisstigningen.
"Kringkastingssjef John G. Bernander antyder avvikling av NRK2, nedleggelser av tre distriktskontorer samt en lang rekke sparetiltak hvis statsbudsjettet vedtas", skriver Dagsavisen. Bernander beregner at NRK må klare seg med 100 millioner kroner mindre i 2004 enn i 2003, om statsbudsjettet vedtas.
"- Jeg har sett kringkastingssjefens liste over mulige kutt, men vil ikke komme med noen tips til hvor han skal kutte, svarer Kulturminister Valgerd Svarstad Haugland når Dagsavisen ber henne vurdere hva kringkastingssjefen skal gjøre for å komme i mål med 100 millioner kroner mindre til neste år.
- Det er opp til NRK selv å prioritere. Jeg kan ikke si hvor de skal ta kuttene. Men Bernander bør nok ta noen nye runder, sier Svarstad Haugland.
I statsbudsjettet står det ingenting om hvorfor NRK ikke har fått økt sine bevilgninger eller fått inflasjonsjustert sine inntekter. Det står bare at 'forslaget innebærer en videreføring av NRKs økonomiske rammevilkår på samme nivå som i 2003'", skriver Dagsavisen.
Kilde: Dagsavisen
|
| 8.10.2003: Kulturbudsjettet for 2004 er lagt fram
Kultur- og kirkedepartementets budsjettforslag for 2004 har en ramme på 5,6 milliarder kroner. Dette gir realvekst og omprioriteringer gir rom for flere satsinger, framgår det av departementets pressemelding.
Totalbudsjettet øker med 233 millioner kroner, eller 4,3 prosent.
"- Regjeringa ønskjer å føra ein offensiv kulturpolitikk. Målet er å sikra eit utfordrande og stimulerande kulturtilbod for alle. Eg er nøgd med at vi ikkje berre vidarefører dei satsingane som Stortinget alt har slutta seg til. Vi har òg funne rom for å prioritera fleire område som er omtala i kulturmeldinga", sier kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland i en pressemelding.
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
| 8.10.2003: Satsing på norsk filmproduksjon
I Kultur- og kirkedepartementets budsjettforslag for 2004 er bevilgningen til Norsk filmfond økt med 11,4 mill. kroner til 231,5 mill. kroner. "Hovedstrukturen i filmpolitikken vil bli videreført og de eksisterende ordningene vil bli styrket", heter det i pressemeldingen fra departementet.
Det heter også at "(Forsøksordningen) med tilskudd til prosjektutvikling innenfor nye medier blir gjort til en permanent ordning. Bevilgningen foreslås økt fra 3 til 8 mill. kroner. - Målet med tilskuddsordningen er å sikre bedre tilgang til interaktive data- og tv-spill med norsk språk og kultur. Halvparten av barn i alderen 8 til 15 år spiller dataspill over én time hver dag. Vi ønsker å gi foreldre drahjelp til å velge de gode alternativene og sikre barn og unge tilgang til ikke-voldelige dataspill med norsk språk og innhold, sier statsråd Valgerd Svarstad Haugland.
For å gjøre norske kinofilmer mer tilgjengelige for hørselshemmede, foreslår departementet å innføre en to-årig forsøksordning med teksting av norske filmer på kino. Det er satt av 1 mill. kroner til dette i 2004.
Departementet foreslår at Norsk filmutvikling opprettholdes som en egen virksomhet. Norsk filmutvikling skal rendyrke sin rolle som initiativtaker, planlegger og tilrettelegger av et helhetlig utviklingstilbud for filmbransjen.
Departementet foreslår at statens aksjer i Norsk filmstudio AS blir solgt. Departementet vil vurdere om salget kan gjennomføres slik at filmstudioet kan drives videre".
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
| 8.10.2003: Pressestøtten økes
Produksjonstilskuddet til dagsaviser foreslås i Kultur- og kirkedepartementets budsjettforslag for 2004 satt til 246,9 mill. kroner. "Dette er en økning på 3,3 pst. i forhold til budsjettforslaget for 2003", pekes det på i pressemeldingen.
"- Vi har med dette hentet inn igjen reduksjonen fra revidert nasjonalbudsjett. Mange aviser sliter med økonomien, og pressestøtten er av stor betydning for avisenes økonomi og drift. Pressestøtten bidrar til å sikre befolkningen tilgang til et mangfold av ytrings- og informasjonskanaler og jeg er glad for å kunne bringe pressestøtten tilbake på tidligere nivå", sier kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland ifølge pressemeldingen.
"Stortinget foretok en bred gjennomgang av pressepolitikken ved behandling av St.meld. nr. 57 (2000-2001). Det ble blant annet fastslått som et uttrykkelig mediepolitisk mål å opprettholde et mangfold av aviser i alle landsdeler".
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 13.10.2003: Svensk Filmdatabas er åpnet
I Svensk Filmdatabas kan det søkes etter opplysninger om alle svenske langfilmer som er produsert siden 1897. I tillegg er en mengde svenske kort- og dokumentarfilmer registrert med søkbare data. Filmdatabasen er opprettet av Svenska Filminstitutet.
"Sökning går att göra på olika sätt. Du kan söka på t ex filmtitel, premiärår, roll och vilket bolag som spelade in filmen. Du kan också söka vilka priser en film eller skådespelare fått. Till varje film finns ett faktablad som sammanfattar uppgifterna om en film. Faktabladet går att ladda ned i pdf-format", heter det i omtalen på http://www.svenskfilmdatabas.se/.
Kilde:Svensk Filmdatabas
|
| 10.10.2003: Parlamentarisk komité skal utrede vilkårene for public service-virksomheten
Regjeringen har besluttet å utnevne en paralamentarisk komité, "(med) uppdrag att utifrån en bred omvärldsanalys ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst. Kommittén skall främst behandla frågor som rör programföretagens uppdrag och organisation.
Sändningstillstånden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller till utgången av år 2005. Den 1 januari 2006 inleds en ny tillståndsperiod. Den parlamentariska kommittén skall redovisa sitt uppdrag före utgången av september 2004.
Regeringen har samtidigt beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett underlag om avgiftsskyldighet och uppbörd av TV-avgiften, medelstilldelning till programföretagen samt momsfrågor.
Även detta uppdrag skall redovisas före utgången av augusti 2004.
Direktiven till båda utredningarna finns att läsa på http://kultur.regeringen.se", framgår det av en pressemelding fra Kulturdepartementet.
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 8.10.2003: Sveriges Television må spare penger
Oppsigelser av ansatte og reduserte regionale redaksjoner. Det var budskapet fra Sveriges Televisions administrerende direktør, Christina Jutterström, da hun informerte de ansatte om planene for digitalisering av produksjonen - og hva dette vil koste, melder Dagens Nyheter.
"Under de närmaste två åren kommer företaget att investera 300 miljoner kronor i ny teknik, som i sin tur ska innebära en årlig besparing på mellan 100 och 150 miljoner kronor. Pengar som enligt Christina Jutterström i stället ska satsas på programverksamheten.
- Jag har tidigare sagt att vi ska förändras utan att säga upp personal, men nu kan jag inte längre utesluta det, meddelade Jutterström vid mötet.
Teknikskiftet kommer framför allt att få konsekvenser utanför Stockholm, i företagets 27 'produktionsorter'. Mest kännbar blir förändringen i Luleå, Örebro, Karlstad, Växjö och Sundsvall där det i dag, förutom nyheter, också produceras 'allmän-tv' (alla typer av program, utom nyheter). Den tekniska infrastrukturen för den produktionen läggs ner, kvar blir bara nyhetsverksamheten", skriver Dagens Nyheter.
"Till DN säger Jutterström att ledningen lyckats klara av budgeten för 2004 'med skohorn'. Men så, för två veckor sedan, kom regeringens budgetproposition, där det framgick att SVT och de andra public service-företagen Sveriges Radio och Utbildningsradion får dela på ett extra anslag på 200 miljoner kronor, i stället för 300 miljoner som man hade kalkylerat med.
För SVT innebär det att 60 miljoner kronor uteblir 2004 respektive 2005.
- Det är inte dramatiskt, men det är tillräckligt allvarligt för att vi måste se om vårt hus", sier Jutterström.
Ifølge Dagens Nyheter er kulturminister Marita Ulvskog ikke enig i at regjeringens budsjettforslag gir slike utslag som SVTs sjef mener det får.
Planene om reduksjon av SVTs regonale organisasjon blir møtt med kritikk, blant annet fra riksdagsmann Kenth Högström, skriver Dagens Nyheter 9. oktober.
Kilde: Dagens Nyheter
|
| 6.10.2003: Gode råd til foreldre som vil ha bedre kjennskap til barnas internett-bruk
Det er på tide at foreldrene setter seg inn i den verden barna deres utforsker på internett, hevder
Våldsskildringsrådet, som samarbeider med IT-bransjen om å gi foreldrene gode råd innenfor rammen av EU-prosjektet SAFT.
"Följ med ditt barn ut på nätet" er første kapitteltittel i en guide som er lansert av en gruppe organisasjoner og firmaer, ledet av IT-Företagen og Bitos.
"Guiden vänder sig till föräldrar och manar till dialog, delaktighet och uppmuntran, men även till regler. Budskapet är att det är bra för både föräldrar och barn att tillsammans upptäcka Internet, men också att det är viktigt att till exempel vara återhållsam och medveten när man lämnar ut personlig information", heter det i en pressemelding fra Våldsskildringsrådet.
– Den studie som under våren genomfördes inom SAFT-projektet visar att både barn och föräldrar är mycket vana Internetanvändare, ändå finns det en stor okunnighet om vad barnen verkligen gör på nätet. Att sätta sig in i barnens Internetvärld är viktigt - och kan bli en källa till gemenskap, säger kanslichef Ann Katrin Agebäck vid Våldsskildringsrådet, som är svensk partner i SAFT-projektet.
– Internet erbjuder barnen kunskap, umgänge och förströelse. Barnen ska kunna ha glädje av nätet utan att känna sig obekväma, säger Ylva Hambraeus Björling, vd för IT-Företagen, som tillsammans med BitoS är den samordnande organisationen i Sverige för framtagandet av guiden. Övriga deltagare kommer från Aftonbladet.se, Eniro, Lunarstorm, Microsoft och TeliaSonera med ett 30-tal andra organisationer inom SAFT-projektet som rådgivare.
Guiden uppmanar föräldrar att komma överens med barnet om hur Internet ska användas, att prata om att information på nätet kan vara falsk och att betona att anonymiteten på Internet inte får leda till mobbning, trakasserier och rena olagligheter", heter det blant annet i pressemeldingen.
Kilde: Våldsskildringsrådet
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 29.10.2003: Norden får sin filmpris!
Nordisk Råd har vedtatt å opprette Nordisk Råds Filmpris, meldes det fra Nordisk Råds 55. sesjon i Oslo, 27.- 29. oktober.
Prisen blir den fjerde i rekken av anerkjente nordiske priser: Litteraturprisen, Musikkprisen og Natur- og Miljøprisen.
Nordisk Råd utdelte faktisk en filmpris allerede i 2002. Det skjedde i forbindelse med Rådets 50-årsjubileum, og prisen ble presentert som en enkeltstående hederspris. Vinner ble den finske regissøren Aki Kaurismäki for filmen ”Mannen uten minne”. Prisbeløpet var på 350 000 danske kroner, likt med de andre nordiske prisene.
Talskvinne for presidiet i Nordisk råd, Anita Johansson (s) Sverige, fremholdt i sitt innlegg at en nordisk filmpris vil styrke produksjonen av kvalitetsfilm i de nordiske landene og bidra til at nordisk film i større grad blir vist for borgerne i Norden. Johansson anbefalte derfor varmt opprettelsen av en nordisk filmpris.
Vedtaket om å etablere en permanent filmpris var ikke enstemmig. Et flertall av de 28 politikerne fra Midtengruppen i Nordisk Råd stemte i mot. Til denne partigruppen hører blant andre Kristelig Folkeparti og Senterpartiet i Norge, Venstre og De Radikale i Danmark, Centern og Kristdemokraterna i Sverige og Fremskrittspartiet på Island.
Mindretallet er i utgangspunktet positiv til en pris fra den visuelle del av kulturlivet, men
talskvinne for mindretallet Ragnwi Marcelind (kd) Sverige fremholdt at omfanget av priser ikke må uthule betydningen av nordiske priser. Mindretallet ønsker derfor en nøye evaluering av de nåværende prisene før de tar stilling til Filmprisen. Finansieringen av prisen er heller ikke avklart, sa Marcelind.
Det blir nå etablert et sekretariat for Nordisk Råds Filmpris. Den endelige utforming av vedtektene er ikke fastlagt ennå. Men det er sannsynlig at prisen vil bli utdelt i 2005 til en film produsert i 2004 som er nyskapende og av høy kunstnerisk kvalitet.
Kilde: Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd
|
| 29.10.2003: Digital kultur
De nordiske kulturministrenes satser neste år på både det digitale og flerkulturelle samfunn, meldes det fra kulturministrenes møte i Oslo, som falt sammen med Nordisk Råds 55. sesjon 27. - 29. oktober. Mens to millioner danske kroner skal brukes på det flerkulturelle Norden, vil 4.6 millioner danske kroner brukes på tre prosjekter som dekker digital innholdproduksjon.
Statens historiska museum i Stockhom som skal lage en plattform for mobiltelefoni med fokus på nyhetsformidling via mobiltelefoner.
Nordisk Center for Scenkunst (NordScen) satser på å skape et møtested på webben for kunstnere og publikum for interaktiv utveksling av ideer, mens NIFCA (Nordic Institute of Contemporary Art) satser på kunst stafett på fjernsyn. Tanken er å invitere kunstnere i Norden til stafett der man lager kunstverk direkte på TV 24 timer i døgnet gjennom en måned. Kunstverkene skal presenteres i realtid.
Kilde: Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd
|
| 24.10.2003: Stor grad av pressefrihet i Norden
Finland, Island, Nederland og Norge topper listen til Reportere uten grenser (Reporters Without Borders) som er utarbeidet for å vise hvordan det står til med pressefriheten i verden. Danmark er å finne på femteplass og Sverige på niendeplass på listen, som omfatter 166 land.
I fjor offentliggjorde Reportere uten grenser pressefrihetslisten for første gang, og som i fjor viser det seg at asiatiske land har de verste vilkår for pressen. Blant andre Nord-Korea, Burma, Laos og Kina er å finne på bunnen av listen. USA og Italia inntar henholdsvis en 31. og en 53. plass på listen fra Reportere uten grenser.
Europa-parlamentet skal sette i gang en undersøkelse om pressefrihetens vilkår i EU-landene, melder EJC Media News Digest, med ABC News Online/European Observer som kilde.
Parlamentets komité for borgerrettigheter ønsket opprinnelig å sette søkelyset bare på situasjonen i Italia, hvor statsminister Silvio Berlusconi blant annet er blitt kritisert for sin dobbeltrolle som politiker og medieeier. Komiteen kom til at det ikke ville være riktig å gå inn i pressens situasjon i bare ett EU-land, og derfor skal rapporten fra undersøkelsen omfatte alle EU-land, melder European Observer.
Kilde: EJC Media News Digest/ABC News Online/European Observer
|
| 15.10.2003: EU-kommisjonen godkjenner Italia og Portugals ad-hoc-tiltak for public service
Ad-hoc-tiltakene de italienske og portugisiske myndighetene satte i verk for å støtte de nasjonale public service-selskapene på 1990-tallet er godkjent av EU-kommisjonen etter en inngående gransking. Årsaken til godkjenningen er at tiltakene var begrenset til å dekke tapene som selskapene ble påført i rollen som public service-selskaper.
EU-kommisjonen melder også at EUs konkurransemyndigheter har sendt Italia, Portugal og Spania brev hvor det pekes på hvordan metodene for finansiering av public service-fjernsyn kan bli gjort mer transparente, og hvordan sikkerhetsmekanismer for å hindre kryssubsidiering av selskapenes kommersielle aktiviteter kan bli tatt i bruk, går det fram av en pressemelding fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 8.10.2003: Cinedays 2003: lenge leve den europeiske filmen!
For annet år på rad feires den europeiske filmen med arrangementet
Cinedays 2003, etter initiativ fra EU-kommisjonen.
Mellom 10. og 24. oktober viser det europeisk film på nesten 600 kinoer, i 41 TV-kanaler, i cinemateker, i regi av organisasjoner, festivaler og skoler, i 310 byer i 24 europeiske land. Målet med Cinedays 2003 er å gi barn og unge en mulighet til å oppdage rikdommen og mangfoldet de europeiske filmene kan by på, og oppmuntre de unge til å se flere europeiske filmer i framtiden, ifølge en pressemelding fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 8.10.2003: Øresundsregionen skal trekke til seg filmproduksjoner
Øresund Filmkommission er et nytt dansk-svensk samarbeidsprosjekt som skal legge forholdene til rette for at flere filmproduksjoner legges til regionen, melder Berlingske Tidende.
"En af øjeblikkets succesfilm i de danske biografer, Stephen Norringtons meget kostbare 'Det hemmelighedsfulde selskab', er indspillet i Prag. Hvorfor ikke i regionen København-Malmø, hvor der findes en fremragende infrastruktur og masser af filmteknisk ekspertise?", skriver avisen.
"Kommissionen ledes i Malmø af konsulent Natasha Banke og i København af den erfarne filmproducent Ulrik Bolt, som siger:
'Vi skal ikke støtte filmproduktioner økonomisk men gøre opmærksom på de mange flotte og enestående locations, der findes i vores område, og de mange dygtige, kreative filmfolk. Vi mener, at vi vil kunne trække en masse udenlandske filmproduktioner hertil, for infrastrukturen her er bedre end i Østeuropa, og med hensyn til produktionsomkostninger er vi absolut konkurrencedygtige - og ja, vi vil også gerne have, at folk indspiller deres film her i regionen i stedet for i Trollhättan", sier Bolt til Berlingske Tidende.
Kilde: Berlingske Tidende
|
| 6.10.2003: "Post 11. september" - økt sikkerhet, men også mer innsyn i folks privatliv
Privatlivets fred kan bli ofret på sikkerhetens alter, om myndighetene ikke tar "post 11. september-utfordringene" alvorlig. Det framgår av en rapport fra EU-kommisjonens Joint Research Centre (JRC).
"Security and Privacy for the Citizen in the Post-September 11 Digital Age: A Prospective Overview" er tittelen på rapporten. I rapporten gjengis analyser av sikkerhets/privatlivets fred-problemene som følger av tre teknologiretninger: Administrasjon av identitetskontroller (nettbaserte tjenester som krever passord og brukernavn), tjenester basert på identifisering av brukerens geografiske posisjon og teknologi som brukes av privatpersoner, ofte av komforthensyn, på arbeidsplassen, hjemme eller i bilen.
I en pressemelding fra EU-kommisjonen pekes det på at det allerede er truffet enkelte tiltak på EU-nivå for å møte utfordringene. Blant tiltakene er det nye "Directive on Privacy and Electronic Communications", som skal gjelde i alle medlemsstatene fra 1. november.
Kilde: EU-kommisjonen
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
|
|
