| |
Danmark
| 17.9.2003: Socialdemokraterne vil ha frie bokpriser
Tilhengerne av et fritt bokmarked får overraskende støtte fra Socialdemokraterne, mens kulturminister Brian Mikkelsen (K) er avventende. Dansk Folkeparti er skeptisk og De Radikale er motstandere av å slippe bokprisene fri, skriver Berlingske Tidende.
Støtten fra Socialdemokraterne kommer etter at "... Konkurrencestyrelsens direktør, Finn Lauritzen, i Berlingske Tidende i går talte varmt for en ordning, hvor bogladerne får lov til suverænt at bestemme, om deres kunder skal have rabat på en ny dansk bog. I dag kan der kun gives rabat, hvis forlaget på forhånd har sagt, at bogen må sælges til en pris, der passer forhandleren. Og det sker sjældent", skriver avisen.
"Spørgsmålet om frie bogpriser kontra urokkelige bogpriser, der er fastsat af forlagene, er blevet aktuelt, fordi Konkurrencerådet måske vil kræve et frit bogmarked allerede efter nytår. Det vil i givet fald ske efter anbefaling fra Konkurrencestyrelsen, der lige nu arbejder på et - efter alt at dømme - meget liberalt oplæg", skriver Berlingske Tidende.
Kilde: Berlingske Tidende
|
| 5.9.2003: Alle public service-programmer skal sendes digitalt
"I løbet af få år vil alle seere med en almindelig antenne og digitalt modtageudstyr kunne modtage public service-programmerne DR1, DR2 og TV 2 (med regionale udsendelser) i digital form", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.
"Det er resultatet af den tillægsaftale om jordbaseret digitalt tv, som partierne bag medieaftalen for 2002-2006 (regeringen og Dansk Folkeparti) har indgået i denne uge.
Oprindeligt havde partierne sigtet mod, at det digitale jordbaserede tv (DTT) skulle introduceres efter en mere omfattende model, hvor et større antal sendemuligheder skulle udbydes til en operatør, som på forretningsmæssige vilkår skulle drive en DTT-platform. I tillægsaftalen er det imidlertid nu slået fast, at det i første omgang kun bliver public service-programmerne, der udsendes via det digitale net. Udsendelsen skal ske ukrypteret.
Public service-stationerne skal samarbejde om at opbygge det digitale sendenet og om at administrere sendekapaciteten. De er desuden forpligtet til at udvikle digitale programmer og nye digitale tjenester som for eksempel avanceret tekst-tv og tegnsprogstolkning.
Programmerne vil kunne modtages på fjernsyn med almindelig antenne, der dog skal suppleres med digitalt modtageudstyr. Det kan f.eks. være en digital set-top boks.
Kulturminister Brian Mikkelsen siger: 'Efter mange års overvejelser kan vi nu endelig begynde overgangen til digitalt tv. Jeg synes, vi har fundet en fornuftig måde at introducere digitalt tv til alle danskere på - erfaringerne fra udlandet tyder ikke på, at der lige nu er økonomisk grundlag for at etablere en større kommerciel DTT-platform. Jeg er særligt glad for, at det på denne måde nu også bliver muligt for alle at modtage DR2 digitalt med en almindelig antenne.'"
"En stor del af seerne kan se frem til at kunne modtage DR 2 med stueantennen og en såkaldt set-top boks om 9-10 måneder", melder DRs elektroniske nyhetsbrev.
"Senest den 1. juli 2005 vil alle seere kunne modtage DR 2, hvis de da ellers har en almindelig antenne og supplerer den med en såkaldt digital set-top boks, som vil kunne fås til priser fra 700-800 kroner", heter det i nyhetsbrevet fra DR.
Tilleggsavtalen kan leses på
http://www.kum.dk/sw6543.asp
Kilde: Kulturministeriet/DRs elektroniske nyhetsbrev
|
| 4.9.2003: Godt billettsalg for danske filmer i første halvår
I første halvår 2003 ble det solgt to millioner kinobilletter til danske filmer, melder Det Danske Filminstitut, på bakgrunn av tall fra Danmarks Statistik. I samme periode i 2002 ble det solgt 1,3 millioner billetter til danske filmer.
Blant de 19 filmene som ble sett av mer enn 100.000 mennesker i første halvår var det åtte danske filmer.
"En dansk film blev gennemsnitligt set af mere end dobbelt så mange biografgængere som en amerikansk film. 13 danske spillefilm havde premiere i halvåret, og fordeles salget af billetter til danske film på disse, er der gennemsnitligt solgt 156.000 billetter pr. film indenfor perioden. 50 amerikanske film havde premiere, og her blev tilsvarende købt 3,4 mio. billetter, hvilket er 68.000 billetter pr. film.
Den samlede billetomsætning steg med 1% til 6,3 mio. billetter, og de danske film stod for 32% af salget", heter det i en pressemelding fra Det Danske Filminstitut.
Kilde: Det Danske Filminstitut
|
| 2.9.2003: Public service-kontrakt understreker DRs uavhengighet
"Det er en tilfreds Jørgen Kleener, bestyrelsesformand i DR, der i dag kan sætte sin underskrift på public service-kontrakten mellem DR og kulturministeren. Kontrakten fastslår rammerne for DRs virksomhed frem til udgangen af 2006", melder DRs elektroniske nyhetsbrev.
"Jørgen Kleener er især glad for, at kontrakten understreger DRs uafhængige rolle som selvstændig offentlig virksomhed med fuld og uindskrænket rådighed over de tildelte licensmidler.
'Public service-kontrakten understreger DRs selvstændighed, uafhængighed og ret til at disponere økonomisk. Alt dét, der er en afgørende forudsætning for den rolle som public service-virksomheden DR spiller i et demokratisk samfund som vores. Det er derfor ekstra glædeligt, at vi har kunnet nå til enighed med kulturminister Brian Mikkelsen om at få disse forhold præciseret i kontrakten,' siger Jørgen Kleener.
At Jørgen Kleener lægger vægt på, at uafhængigheden og informationsfriheden i DRs udsendelsesvirksomhed ikke krænkes kom også til udtryk på dagens bestyrelsesmøde under en drøftelse af, hvorvidt medlemmerne af DRs bestyrelse offentligt bør kritisere DR-journalister.
'Såvel medarbejdere som ledelse kan være sikre på bestyrelsens betingelsesløse opbakning i opgaven med at sikre informationsfriheden,' sagde Jørgen Kleener i den forbindelse.
Den nye public service-kontrakt indeholder blandt andet også bestemmelser om omfanget af nyhedsudsendelser, dansk dramatik og programmer for børn. Men også tegnsprogstolkning, DRs sprogpolitik og dialogen med befolkningen, herunder lytter- og seerorganisationerne, bliver omtalt.
Om disse elementer i aftalen siger Jørgen Kleener: 'Der er tale om krav, vi ikke har noget som helst problem med at leve op til. De stemmer helt overens med de mål, vi i øvrigt har stillet til os selv og DRs virksomhed."
Kilde: DRs elektroniske nyhetsbrev
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Danmark
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Finland
| 1.9.2003: Fem prosent av finnene tar imot jordbundne digital-TV-sendinger
27. august 2001 startet de ordinære jordbundne digitale TV-sendingene i Finland. To år etter har bare fem prosent av de finske husholdningene nødvendig mottaksutstyr for disse sendingene, melder YLE/Internytt.
"Problem med att bygga ut nätet så att alla kan se digital-tv, utbudet på digitalboxar och ett lamt intresse från tv-tittarnas sida har gjort att digitaliseringen har gått långsammare än man trodde för två år sedan.
Elektronikbranschen tror i alla fall att försäljningen av digitalboxar börjar ta fart. Elektronikpartihandlarnas förbund räknar med att sälja 150 000 digitalboxar i år och upp till 250 000 boxar nästa år", skriver YLE/Internytt.
Kilde: YLE/Internytt
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Finland
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Island
| 1.9.2003: Ny betal-TV-kanal starter sendingene i høst
Skjár Tveir blir et nytt betal-TV-tilbud til islendingene. Sendingene starter i høst, fire år etter at TV-kanalen Skjár Einn ble etablert, melder Daily News from Iceland.
Om lag 33.000 husholdninger kan ta imot Skjár Tveir, via Tele Islands bredbåndsnett. Programtilbudet i de to Skjár-kanalene skal samkjøres slik at det til sammen danner et bredt tilbud, framgår det av Skjár Einns nettsted.
Kilde: Daily News from Iceland
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Island
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
| |
Norge
| 30.9.2003: Filmtilsynet gir grønt lys for alle forbudte kinofilmer
"Det er 90 år siden forhåndsgodkjenning av film ble innført i Norge", skriver Statens filmtilsyn i en pressemelding. "Nå rydder Statens filmtilsyn i arkivene og vil tillate alle filmer som tidligere er blitt sensurert for norske kinoer. Flere hundre forbudte filmer vil nå kunne vises på det store lerretet.
Nærmere 14000 spillefilmer er blitt vurdert i henhold til den norske loven om film- og videogram siden 1955. Av disse er nærmere 300 fortsatt forbudt når direktør for filmtilsynet Tom Løland nå tar et oppgjør med tidligere sensurvedtak. I tillegg kommer en rekke filmer som ble sensurert fra Statens filmkontrol ble opprettet i 1913 og fram til 1955.
- Mange av disse filmene ble forbudt i en tid med andre rådende samfunnsnormer. Før lå det også mer moralske vurderinger til grunn for sensuren. Dagens filmtilsyn vektlegger heller faglige kriterier, sier Løland.
Noen av filmene som nå kan bli vist på kino er På farlig grunn (1994) av Steven Seagal, den siste filmen som ble forbudt i Norge på grunn av vold, og Kald Måne av Patrick Bouchitey som ble forbudt i 1992 på grunn av nekrofile skildringer", heter det blant annet i pressemeldingen.
Kilde: Statens filmtilsyn
|
| 29.9.2003: Eierskapstilsynet hindrer ikke TV 2-kjøp av Kanal4-aksjer
I august kom meldingen om at TV2 ønsket å kjøpe 34 prosent av aksjene i radioselskapet Kanal4, med opsjon på ytterligere 17 prosent av aksjene. Kanal4 skal starte sendingene 1. januar 2004, og overtar konsesjonen som P4 har hatt.
I en pressemelding skriver
Eierskapstilsynet at det ikke finner det "(overveiende) sannsynlig at Kanal4 vil få en så høy opplutning at TV 2 får en betydelig eierstilling i det nasjonale radiomarkedet.
Eierskapstilsynet har også vurdert ervervet i forhold til at TV 2 og Schibsted gjennom ervervet posisjonerer seg i flere mediesektorer (multimedieeierskap eller krysseierskap), men heller ikke en slik vurdering gir grunnlag for inngrep.
Eierskapstilsynet kan gripe inn når en aktør har eller får en betydelig eierstilling i strid med lovens formål om å fremme ytringsfriheten, de reelle ytringsmuligheter og et allsidig medietilbud.
Etter medieeierskapsloven vil en betydelig eierstilling foreligge når en eier kontrollerer medier som har en samlet oppslutning på omlag 1/3 eller høyere av det nasjonale radiomarkedet.
Grensen kan nedjusteres noe dersom erververen også har eierinteresser innen andre mediesektorer. Ettersom loven ikke inneholder spesiell regulering av multimedieeierskap, kan det etter tilsynets vurdering bare være tale om mindre justeringer. Hvorvidt det er behov for klarere regler om multimedieeierskap bør vurderes under den pågående revisjon av medieeierskapsloven.
I denne saken har Eierskapstilsynet vurdert erverv av et medieforetak som ennå ikke har begynt sin aktivitet. Det gjør det vanskeligere å fastslå om vilkåret om betydelig eierstilling er oppfylt. Etter tilsynets vurdering bør man vurdere å ta hensyn til slike situasjoner under revisjonen av loven. Alternativt kan man søke å regulere slike tilfeller gjennom konsesjonstildeling.
Eierskapstilsynet har innhentet vurderinger av Kanal4s sannsynlige oppslutning fra Kanal4/TV 2, P4 og MMI uten at disse har hatt tilgang til hverandres rapporter. Alle rapportene er unntatt offentlighet av hensyn til aktørene.
Eierskapstilsynet vil på et senere tidspunkt legge ut et mer utfyllende vedtaksnotat på hjemmesidene: www.eierskapstilsynet.no.
Kilde: Eierskapstilsynet
|
| 12.9.2003: Merkeordning for dataspill bør få tid til å virke, mener Filmtilsynet
"Filmtilsynet mener at aldersgrense- og informasjonssystemet PEGI bør få virke en stund før man eventuelt vurderer andre løsninger. - Det viktigste må være å få til en løsning som virker i praksis", sier direktør Tom Løland i en kommentar til at regjeringen mener at det kan bli aktuelt med en konsesjonsordning for salg av dataspill (se notisen nedenfor).
Statens filmtilsyn skriver i en melding: "Det vakte harde reaksjonene fra spillbransjen da Barne- og familiedepartementet onsdag la frem tiltak mot vold i dataspill. - Det er svært uheldig at denne diskusjonen kommer nå, når man er i ferd med å informere om den nye merkeordningen PEGI, sier rådgiver Dag Asbjørnsen i Statens filmtilsyn. Bransjen følte at de hadde tillit fra norske myndigheter, og var innstilt på bruke penger på informasjonstiltak. Dessuten ville man sette i gang arbeide internt hos forhandlerne for at aldergrensene skulle bli etterfulgt. At Laila Dåvøy uttaler til NTB at hun ikke stoler på merkeordningen og at 'bransjen tøyer grensene', oppleves tydeligvis som et tillitsbrudd fra bransjen", skriver Filmtilsynet.
Kilde: Statens filmtilsyn
|
| 10.9.2003: Tiltak mot voldelige spill
Regjeringens tiltak mot voldelige interaktive spill er presentert av Barne- og familieminister Laila Dåvøy og kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland, går det fram av en pressemelding.
"- Området er forsømt politisk. Halvparten av barn i alderen 8 til 15 år spiller dataspill over en time hver dag. Vi ønsker å gi foreldre drahjelp til å velge de gode alternativene, sier statsråd Valgerd Svarstad Haugland.
Regjeringen vil gjøre tilskuddsordningen til støtte av produksjon av dataspill og andre interaktive produksjoner permanent og øke tilskuddet fra 3 til 8 millioner kroner. Regjeringen vil foreslå dette i statsbudsjettet for 2004. Ordningen ble innført i juni 2003 som en forsøksordningen og administreres av Norsk Filmfond.
- Regjeringen ønsker å sikre barn og unges tilgang til ikke-voldelige dataspill med norsk språk og innhold, sier statsråd Valgerd Svarstad Haugland.
Remo Caprino vil i 2004 bli tildelt 2 millioner kroner i støtte til prosjektutvikling av et nytt dataspill, basert på norsk
folkeeventyrtradisjon: "Askeladden på eventyr". Dette kommer i tillegg til de 8 millionene Norsk Filmfond får. Caprino er allerede kjent for dataspillet om Flåklypa Grand Prix.
- Vi vil vurdere ulike muligheter for å regulere detaljomsetningen av dataspill. Dette vil kunne innebære en konsesjonsordning. Vi har besluttet i dag å utvide arbeidsgruppens mandat til også å vurdere endringer i straffeloven § 382. Justisdepartementet er invitert til å være med i arbeidsgruppen. Dessuten vil vi peke på Barnevakten og SAFT prosjektet som informerer foreldre, skole og barn om trygg bruk av nye medier. Jeg mener også at det er viktig å innhente mer kunnskap om forholdet mellom voldelige dataspill og samfunnsvold, sier barne- og familieminister Laila Dåvøy", heter det i pressemeldingen.
Kilde: Kultur- og kirkedepartementet
|
| 8.9.2003: Stortingsmelding om bredbåndspolitikk lagt fram
Regjeringen har lagt fram stortingsmeldingen "Bredbånd for vekst og kunnskap".
"Den viser at utbyggingen har gått raskere enn tidligere antatt, og at etterspørselen både fra bedrifter og husstander er økende. Samtidig varsles det at støtteordningen for bredbåndsprosjekter (HØYKOM) vil bli utvidet", heter det i en pressemelding fra Nærings- og handelsdepartementet.
"I mai 2003 hadde ca 55 prosent av norske rådhus, bibliotek og skoler, og 64 prosent av norske husstander mulighet for bredbåndstilknytning. I september 2002 var dekningen i bedriftsmarkedet 65 prosent. Det forventes at dekningen i privatmarkedet vil øke til 85–90 prosent fram mot 2005, noe som langt overstiger tidligere prognoser. I så måte har Regjeringens strategi om markedsbasert utbygging vært vellykket", framgår det av pressemeldingen.
Les Stortingsmelding nr 49 (2002-2003)
Kilde: Nærings- og handelsdepartementet
. |
| 3.9.2003: Rekordhøy markedsandel for norske filmer
Norsk filmfonds nyeste prognose tyder på at det kan bli solgt over to millioner billetter til norske filmer på hjemmemarkedet i år, melder Dagens Næringsliv.
"Med 13 filmer som skal ha premiere innen jul, er norsk film på vei mot sin høyeste markedsandel på over 30 år. Med ett unntak er samtlige av filmsuksessene hittil i år laget av nykommere", skriver Dagens Næringsliv.
Kilde: Dagens Næringsliv
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Norge
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Sverige
| 26.9.2003: Sveriges Radio enig med konkurrentene om DAB-framtiden
Digital-radioen (DAB, Digital Audio Broadcasting) later til å gå en interessant framtid i møte i Sverige, etter at konkurrentene Radioutgivarföreningen, som er de private reklamfinansierte radiokanalenes organ, og Sveriges Radio har lagt fram en felles plan for utvikling av tilbudene.
Dagens Nyheter skriver at "(Tillsammans) med Teracom (som tekniskt har hand om sändningarna) har de skrivit ett förslag till digitalradiokommittén. Den ska före årsskiftet lämna sitt förslag till regeringen.
År 2008 går Sverige helt över till digitalsänd tv. Radiomediet har bestämt sig för samma sak, dock i långsammare takt. År 2020 sker den slutgiltiga övergången från FM-radio till dab (Digital Audio Broadcasting). Det har hittills gått segt för dab-radio, eftersom behovet inte uppfattas som lika stort av allmänheten. Testsändningarna med dab påbörjades redan 1992 och 1995 inleddes sändningarna", skriver Dagens Nyheter.
Kilde: Dagens Nyheter
|
| 24.9.2003: De fleste høringsinstanser støtter senking av TV4s konsesjonsavgift
Den statlige Koncessionsavgiftsutredningen leverte 16. mai et forslag om vilkårene for konsesjonsavgiften som TV4 betaler. Opphør av konsesjonsavgiften når de analoge bakkesendingene blir digitale i 2008 er et av forslagene, og i tillegg bør avgiften senkes trinnvis med 20 prosent per år fram til 2008, ifølge Koncessionsavgiftsutredningen.
TV4 skriver i en pressemelding:
"När 15 av Kulturdepartementets utsedda remissinstanser lämnat sina svar på Koncessionsavgiftsutredningen konstaterar TV4 att hela 11 av 15 instanser ställer sig positiva till någon form av sänkning av TV4:s koncessionsavgift med start 2004. Annonsörsföreningen och Reklamförbundet vill inte ha någon sänkning innan 2006. Det finns en mängd olika förslag till hur sänkningen ska gå till och inte alla förespråkar utredarens förslag.
- Det är glädjande att en så stor majoritet stöder vår uppfattning att koncessionsavgiften måste sänkas. Det visar på en tydligt förändrad inställning till koncessionsavgiften där det för bara några år sedan inte överhuvudtaget var tänkbart att förändra den här punktskatten på TV4," sier Jan Scherman, administrerende direktør i TV4.
I en annen pressemelding refererer TV4 selskapets svar på Koncessionsavgiftsutredningen:
"- Vi tycker i grunden att utredningens förslag är ett steg i rätt riktning, precis som många andra remissinstanser, säger Jan Scherman, vd TV4. Dock borde nedtrappningen av koncessionsavgiften ha påbörjats för flera år sedan och bör därför inledas med en större nedsättning år 2004.
Avgiften har sedan den infördes 1992 aldrig justerats, trots att konkurrensvillkoren kraftigt förändrats till TV4:s nackdel och värdet på ensamrätten att sända reklam i det analoga marknätet kontinuerligt minskat. Det är bakgrunden till att TV4 vill ha en kompenserande större engångsnedsättning av koncessionsavgiften.
I sitt remissvar konstaterar TV4 även att det är positivt att utredningen föreslår en minskning av lokal-tv:s koncessionsavgift, men TV4 anser också att det är tveksamt om lokal-tv över huvud taget ska koncessionsavgiftsbelastas."
Kilde: TV4
|
| 22.9.2003: Seks milliarder kroner til kultur- og medier i 2004
Kulturdepartementet har lagt fram budsjettet for kultur- og medier i 2004.
Det heter blant annet i pressemeldingen:
"En pressutredning. kommer att tillsättas. Det dagliga tidningsläsandet har fortfarande en mycket stark ställning bland svenska mediekonsumenter. Strukturförändringar inom branschen gör dock att många tidningar runt om i landet har stora problem. Konsekvenserna av nya samarbetsformer bör analyseras och utvärderas. Föutsättningarna för att etablera nya tidningar bör undersökas. Även villkoren för elektroniskt distribuerade tidningar behöver genomlysas."
Det blir ingen krav om besparinger i public service-selskapene, framgår det av en annen pressemelding fra Kulturdepartementet:
"Public serviceföretagen; Sveriges TV, Sveriges Radio och Utbildnings-radion får sammanlagt 6,461 miljarder kronor för nästa års verksamhet.
Det framgår av budgetpropositionen.
En del av detta belopp utgörs av ett särskilt stöd – utöver ordinarie medelstilldelning – på sammanlagt 1 miljard kronor under en fyraårsperiod.
Av dessa särskilda medel har 300 miljoner kr utbetalats för år 2002 och 300 miljoner kr år 2003. Nästa åt utbetalas ytterligare 200 miljoner kr. Därmed återstår 200 miljoner kr för 2005.
Att 1 miljard av särskilda medel skulle tilldelas SR, SvT och UR framgick klart när public servicepropositionen presenterades 2001. Det framgår av pressmeddelande och faktablad.
Uppgifterna om att public serviceföretagen drabbats av besparingar är
alltså inte korrekta utan följer helt det som aviserades 2001.
- Public serviceföretagens verksamhet är av central betydelse för
mångfald, opinionsbildning och hävdande av demokratiska värden.
Det tänker vi fortsätta att slå vakt om, säger kulturminister Marita Ulvskog."
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 8.9.2003: IT-politisk strategigruppe utnevnt og sluttbetenkning om IT-stamnett overlevert
"Utredningen om IT-stomnät till vissa kommuner har överlämnat sitt slutbetänkande 'Bredbandsnät i hela landet - Statens infrastrukturer som resurs' till IT-minister Ulrica Messing", heter det i en pressemelding fra Näringsdepartementet.
Samtidig har Ulrica Messing utpekt en IT-politisk strategigruppe, som ifølge en pressemelding har "(till) uppgift att agera som samordnare och rådgivande till regeringen i IT-politiska frågor. Till ordförande är sedan tidigare Christer Sturmark utsedd."
Peter Roslund, som har vært ordfører for utredningen "IT-stomnät till vissa kommuner" overleverte sluttbetenkningen til infrastrukturminister Ulrika Messing.
"Utredningsuppdraget har bestått bland annat i att beskriva omfattningen och karaktären av den infrastruktur som staten förfogar över och som eventuellt kan användas för att underlätta utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet samt att föreslå en avvägd policy för upplåtande av utrymme för allmänna kommunikationsnät i sådan infrastruktur", framgår det av en pressemelding fra Nãringsdepartementet.
Les betenkningen SOU 2003:78
Kilde: Näringsdepartementet
|
| 2.9.2003: Få svenske filmer utgis på DVD
Tallet på filmer tilgjengelig på DVD i Sverige øker stadig, det finnes om lag 1.500 per dato, men bare få svenske filmer utgis på DVD, melder Dagens Nyheter.
"Våra egna berömda filmklassiker, eller nyare kvalitetsfilmer, saknas nästan helt. Och i motsats till biobiljetter och böcker måste köparen betala full moms, 25 procent, för en film på dvd", skriver avisen. På 1990-tallet fantes en støtteordning for utgivelse av svenske filmer på video. Da videobransjen ikke lenger ville være med i Filmavtalen, forsvant støtteordningen. "Ett tungt skäl till avhoppet var att video och dvd inte fick den lägre momssatsen, 6 procent, som biobiljetter och böcker åtnjuter", skriver Dagens Nyheter.
"- Samhället satsar hundratals miljoner i produktionsledet på att hjälpa den svenska filmen, men det är en kulturpolitisk skandal att samhället sedan inget gör för de smalare filmerna så att de går att se på dvd. I dag är det ekonomiskt närapå omöjligt för producenterna att ge ut dem. Därmed förlorar också kvalitetsfilmen en viktig spridningskälla i landsorten, där kvalitetsfilmer så gott som aldrig kommer upp på biograferna", sier filmskaperen Göran Gunér til Dagens Nyheter.
Kilde: Dagens Nyheter
|
| 1.9.2003: Böcker och tidskrifter fortsatt billigare efter momssänkningen
Bokpriskommissionen har overlevert sin tredje delrapport til kulturminister Marita Ulvskog. I pressemeldingen fra Kulturdepartementet heter det:
"Kommissionen, som tillsattes i januari 2002 för att bl.a. följa och granska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor sänktes från 25 procent till 6 procent, konstaterar att de iakttagelser och slutsatser som redovisats i de två tidigare rapporterna i huvudsak fortfarande står sig. Kommissionen kan alltså också i halvtidsresultatet av sin granskningsuppgift notera att momssänkningen fortsatt har lett till billigare böcker och tidskrifter.
Av en rad tekniska skäl är resultatet på bokområdet något mer osäkert än i tidigare rapporter. Kommissionen gör dock den bedömningen att det inte kan uteslutas att momssänkningen har fått fullt genomslag i det pris som konsumenterna har betalat för böcker i bokhandeln eller genom bokklubbarna var för sig. För böcker som har sålts via s.k. nätbokhandlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker har prisutvecklingen under det senaste året legat under den allmänna prisutvecklingen.
Det är svårt att dra några klara slutsatser om hur momssänkningen har fungerat för de skilda litteraturkategorierna. Det verkar dock sannolikt att genomslaget på facklitteraturen är något sämre än på skönlitteraturen och barnlitteraturen.
På tidskriftsområdet är resultaten säkrare. De pekar på att momssänkningen generellt sett är något sämre än på bokområdet. Liksom tidigare är dock variationerna mellan de olika tidskriftskategorierna relativt stora. Sålunda pekar siffrorna för familje- och damtidningarna och för tidskrifterna inom områdena idrott, motion och friluftsliv på att momssänkningen där har fått fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar. Samtidigt kan konstateras sämre resultat för tidskrifter inom områdena ekonomi, teknik, hobby och foto samt för serietidningar. Datortidskrifterna, vars resultat har poängterats i de tidigare rapporterna, uppvisar klart förbättrade resultat under det senaste halvåret.
Bok- och tidskriftsinköpen låg vid förra mätningen på en ökning i storleksordningen 15 procent. Årets siffror tyder på en fortsatt hög försäljning.
För första gången presenterar Bokpriskommissionen preliminära resultat vad gäller momssänkningens effekter på läsningens omfattning och bredd. Resultatet, som måste uppfattas som en första indikation på momssänkningens litteraturpolitiska effekt, antyder att sänkningen har lett till att människor som redan tidigare var bokköpare och läsare köper och läser något mer efter momssänkningen men att bokläsandet inte har breddats till nya grupper."
Kilde: Kulturdepartementet
|
| 1.9.2003: Sveriges Radio møter konkurransen fra kommersielle radiokanaler
En ny avdeling etableres i Sveriges Radio, SR, som et ledd i arbeidet for å møte konkurransen fra de kommersielle radiokanalene, melder Radionyt.com/Dagens Media. SR har mistet 750.000 lyttere til konkurrentene i løpet av de siste ti årene.
"Tidligere chef for Eko, Leif Eriksson, bliver ny chef for SRs nyetablerede afdeling for events og markedsføring. Har bebuder et mere selvbevidst svar på konkurrencen fra de svenske kommercielle radiostationer.
'Vort overordnede mål er at vinde de 750.000 lyttere tilbage, som vi har tabt til reklameradioerne de seneste ti år. Fremfor alt vil vi nå børn og unge voksne. Vi skal være mere selvbevidste', udtaler Leif Eriksson til Dagens Media.
Den nye afdelings første indsats kommer til efteråret, hvor SR den 22. septenber lancerer en kampagne for SRs 7 nye digitale radiokanaler. Kampagnen indebærer anvendelse af internet, print media, events og trailers i SRs egne kanaler."
Kilde: Radionyt.com/Dagens Media
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser fra Sverige
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
| |
Norden - internasjonalt
| 26.9.2003: - Nordisk optimisme om DAB
DRs elektroniske nyhetsbrev melder: "Radiodirektørerne fra de nordiske landes public service-radiostationer har på deres årlige møde slået fast, at DAB er den digitale radioteknik, som kommer til at erstatte sendingerne på FM.
På mødet i København blev det konstateret, at DAB er på fremmarch i de nordiske lande og i store dele af Nordeuropa.
I Danmark sælges apparaterne i stadig flere butikker, ligesom der er kommet flere forskellige modeller i handelen. Som ét af de første lande i verden vil Danmark i starten af 2004 have udbygget sit sendenet til at være landsdækkende.
I Island vil public service-stationen - sammen med Islands Universitet - foretage de første DAB-forsøgssendinger og dermed give islændingene adgang til et nyt klassisk tilbud. Dermed kan lytterne høre DAB over hele Norden.
Sveriges Radio sender på syv digitale kanaler, og digitalradiokomitéen under Kulturministeriet vil i løbet af kort tid gøre sit forslag færdig til en udbygning af de digitale sendenet. Finland har netop udbudt fire nye digitale koncessioner for de kommercielle radioaktører, og de vil blive taget i brug i begyndelsen af 2004. Norge udbygger DAB i regionalområderne, og Kanal 4 vil inden for det næste år også kunne høres på DAB", ifølge DRs elektroniske nyhetsbrev.
Kilde: DRs elektroniske nyhetsbrev
|
| 25.9.2003: Spørsmålet om nordisk filmpris avgjøres i oktober
"Frågan om att inrätta ett årligt nordiskt filmpris diskuterades av Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott vid de nyligen avhållna mötena i Frederikshavn i Danmark.
Utskottets majoritet beslutade förorda inrättandet av ett filmpris. Ärendet går nu vidare till Nordiska rådets presidium. Slutligt avgörande om det kommer inrättas ett nordiskt filmpris förväntas på Nordiska rådets session i Oslo den 27-29 oktober", heter det i en melding fra Nordisk Råd.
Kilde: Nordisk Råd
|
| 23.9.2003: Nordisk regional TV startar 2004
I en melding fra Nordisk Råd heter det: "- Ändra reglerna för Nordiska film- och TV-fonden så att regionala nordiska samarbetsprojekt kan få stöd. Den uppmaningen riktade direktör Bent Bjørn från TV2 Nord till Nordiska rådets parlamentariker under höstmötet i Frederikshavn.
TV2Nord samarbetar inom ramen för det skandinaviska Triangelsamarbetet, det gränsregionala samarbetet mellan Nordjylland, Västsverige och Sydnorge, med SVT Väst och NRK Sørlandet om regionala TV program. Ett 10-tal program är för närvarande under produktion. Det första i serien kommer handla om barns och ungas vardag i de tre regionerna. Med programmen vill man belysa de skillnader och likheter som finns mellan länderna. Man hoppas också kunna komma till rätta med förutfattade meningar som finns mellan grannarna inom Triangeln. Det första programmet kommer att ligga klart för sändning i oktober 2004.
Projektet finansieras helt av det skandinaviska Triangelsamarbetet, men med fullständig redaktionell frihet för redaktionerna. Man planerar i framtiden att producera såväl nyheter som dokumentärer inom det regionala TV samarbetet i den skandinaviska Triangeln".
Läs mer om Nordiska rådets möten i Frederikshavn
Läs mer om den skandinaviska Triangeln
Kilde: Nordisk Råd
|
| 23.9.2003: Russiske folkevalgte protesterer mot nye medielover
De nye medielovene som er innført og gjelder før valget på ny nasjonalforsamling i desember innskrenker ytringsfriheten og bryter med grunnloven, mener russiske folkevalgte.
NTB/nrk.no melder at "(...) 96 av statsdumaens 450 representanter har krevd at forfatningsdomstolen skal behandle de restriktive lovene som gjelder foran valget i desember.
- Russlands borgere er blitt fratatt retten til informasjon i en viktig tid for landet. I virkeligheten er det bare de russiske ledernes parti som får anledning til å informere befolkningen om partiprogrammet sitt, sier representanten Boris Nemtsov, leder for Unionen av høyrekrefter (SPS).
Medieloven innebærer blant annet at mediene må gi alle kandidater samme plass, og at de ikke får skrive om hvordan kandidatene har oppfylt tidligere valgløfter", skriver
NTB/nrk.no.
Kilde: NTB/nrk.no
|
| 23.9.2003: EU-kommuniké om overgang fra analog til digital kringkasting
EU-kommisjonen har vedtatt et kommuniké om forhold som må tas i betraktning ved overgangen fra analog til digital kringkasting.
Kommunikéet er fremmet av EU-kommissær Erkki Liikanen, ansvarlig for næringsutvikling og utvikling av informasjonssamfunnet.
Det er ikke hensiktsmessig å fastsette en dato hvor overgang fra analog til digital kringkasting skal ha skjedd i alle EU-land, framholder kommissær Liikanen i en pressemelding. Om man tar digital-TV som eksempel er dekningen fra tre til 40 prosent av husholdningene i EU-landene. De nasjonale planene for overgangen fra analog- til digital-TV bør inneholde incentiver for brukerne, som medfører en frivillig overgang, peker Liikanen på i pressemeldingen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 17.9.2003: Filmbransjens egne folk sørger for råstoff til piratkopiene
Nesten åtte av ti filmer som kan hentes fra pirattjenester som Kazaa er gjort tilgjengelig av bransjens egne folk, viser en undersøkelse foretatt av forskere fra AT&T og fra universitetet i Pennsylvania.
Politiken skriver, med Ingeniøren.net som kilde:
"At filmstudierne er leverandør understreges af, at mange film på pirattjenesterne ikke er redigeret færdig. Man kan for eksempel se mikrofoner i øverste kant af billedet; mikrofoner der er redigeret ud af den version, biograferne viser".
Kilde: Politiken
|
| 10.9.2003: Vivendi selger Canal+ Television til amerikansk/svensk konsortium
Den franske mediegiganten Vivendi selger det nordiske betal-TV-selskapet Canal+ Television for 70 millioner euro til et konsortium bestående av amerikanske (Baker) og svenske (Nordic Capital) investeringsselskaper, melder C21 Medianet.
Canal+ Television har basis i Stockholm, og leverer lokaliserte programmer til Danmark, Finland, Norge og Sverige, i tillegg til to pan-nordiske kanaler, heter det blant annet i meldingen fra C21 Medianet.
Kilde: C21 Medianet
|
| 10.9.2003: EU-initiativ for beskyttelse av mindreårige mot medievold
EU-kommisjonen arrangerte 10. september et møte der eksperter på virkningene av medievold i gamle og nye medier diskuterte mulige tiltak for å beskytte mindreårige.
Møtet er et ledd i aktivitetene omkring revisjonen av EU-direktivet "Fjernsyn uten grenser". Ved slutten av 2003 eller begynnelsen av 2004 vil EU-kommisjonen presentere et kommuniké om den framtidige audiovisuelle politikken, der blant annet mulige tiltak for å beskytte mindreårige mot medievold blir drøftet, framgår det av pressemeldingen fra EU-kommisjonen.
Gå til en oppsummering av gjeldende tiltak for beskyttelse av mindreårige mot medievold (*.pdf-fil).
Les mer om beskyttelse av mindreårige og menneskers verdighet.
Les Viviane Redings (EU-kommissær for utdanning og kultur) tale til ekspertmøtet;
Minors and media : towards a more effective protection
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 8.9.2003: EU-satsing for sikrere internett- og mobiltelefontrafikk
Sikrere internett- og mobiltelefontrafikk er målet for et EU-initiert sikkerhetsnettverk, finansiert med 11,7 millioner euro, melder EU-kommisjonen.
EUs allerede eksisterende sikkerhetssatsinger, som Safer Internet program, er gjennom dette intitiativet sikret ytterligere to års finansiering. Forslag til hvordan midlene skal utnyttes best mulig må leveres innen 14. november, heter det i pressemeldingen fra EU-kommisjonen.
Kilde: EU-kommisjonen
|
| 5.9.2003: Endringen av amerikanske medieeierskapsregler utsatt
En føderal rettsinstans i Philadelphia har bestemt at endringen av eierskapsreglene, vedtatt av Federal Communications Commission (FCC), må utsettes til en full juridisk gjennomgang er gjennomført, melder Washinton Post.
I juni vedtok FCC med tre mot to stemmer å endre eierskapsreglene i favør av de store medieselskapene. Både republikanske og demokratiske krefter og forbrukerorganisasjonene har uttalt seg kritisk til endringene, som ville ha tillatt ett enkelt selskap å nå 45 prosent av TV-seerne på landsbasis gjennom å kjøpe opp lokale TV-selskaper. I dag er grensen 35 prosent.
Kilde: Washington Post
|
| 4.9.2003: Barn blir fralurt personopplysninger på nettsteder
"En rapport fra de nordiske forbrukerombudene viser at barne-og ungdomsnettsteder presenterer reklame som underholdning, og at barn konstant blir bedt om personopplysninger", heter det i nyhetsbrevet fra det norske Kulturnett.
Det norske forbrukerombudet vil ta fatt i saken og vurdere lovgivningen på området, samt gjøre gjeldende retningslinjer tydelige overfor næringslivet. Nettstedene som var med i undersøkelsen får brev og blir minnet om retningslinjene for reklame beregnet på barn og unge.
"Undersøkelsen ble gjennomført i juni i år og omfattet omkring 100 nordiske nettsteder rettet mot barn og unge. Halvparten av nettstedene tilbyr små belønninger, for eksempel tilgang til spill, chat, konkurranser og nyhetsbrev i bytte mot personopplysninger som registreres. Belønningene står ikke i forhold til ulempen ved å måtte gi fra seg personopplysninger, mener forbrukerombudet, som hevder at over halvparten av de innhentede opplysningene er unødvendige utfra hva det angis at de skal brukes til. Det gis også lite informasjon om hvordan en får tilgang til og kan få rettet eller slettet sine personopplysninger, og svært få nettsteder krever foreldresamtykke før opplysningene registreres", heter det i nyhetsbrevet.
Kilde: Kulturnett
|
| 2.9.2003: Langsom vekst i digitalkinotilbudet
I stedet for prognosens 1.000 digitalkinoer var bare 79 etablert i Nord-Amerika i februar 2003, melder MEDIA Salles. På verdensbasis er det 154 digitalkinoer totalt. I tillegg til de amerikanske finnes 51 i Asia, 16 i Europa, sju i Latin-Amerika og én i Australia.
Den digitale versjonen av Star Wars: Episode II, i 2002, var ventet å markere vendepunktet for utbredelsen av digitalkinoene, særlig i Nord-Amerika.
MEDIA Salles' generalsekretær Elisabetta Brunella presenterte resultater av organisasjonens digitalkinoundersøkelse i Venezia 30. august. To hovedårsaker til den manglende utbredelsen ble lansert:
For det første er det kostbart å etablere en digitalkino; om lag 100.000 euro, mens økonomiske analyser viser at kostnaden ikke bør være mer enn 50.000 euro om etableringen skal anses lønnsom i forhold til analoge visningsmetoder.
For det andre er det få filmer som er tilpasset digitalkinosystemene; bare 57 i perioden fra 1999 til i dag. De fleste filmene stammer fra USA og er oftest bare tilgjengelige i engelskspråklige versjoner, melder
MEDIA Salles.
Kilde: MEDIA Salles
|
| 1.9.2003: Fria och gratis pc-program
Nordisk Ministerråd har finansiert et nettsted som gir råd om open-source-programmer og hvor det er mulig å laste ned anbefalte programmer.
"www.nordicos.dk är skapat av Forbrugerinformationen i Danmark i
samarbete med de övriga nordiska länderna. och ger dataanvändarna
möjlighet att hämta gratis, fria program som alternativ till dyra
köpprogram som t ex Microsofts Office-paket och Adobes Photoshop", heter det i Nordisk Ministerråd/Nordisk Råds nyhetsbrev "Norden i veckan."
"Tanken med hemsidan är att göra det lätt för dataanvändaren att
få överblick över vilka open-sourceprogram som rekommenderas för
att göra det lätt att hämta och installera program.
Open-source program som distribueras till små språkområden har
den fördelen framför licensbaserade program, att användarna själva
kan gå in i källkoden och ändra på den. På så sätt kan programmet
översättas och därmed bli viktigt i de små ländernas kamp för att
vidmakthålla språklig och nationell identitet.
Hemsidan www.nordicos.org finns på danska, svenska, norska, finska,
isländska samt engelska."
Kilde: Norden i veckan
|
Gå til innholdsfortegnelsen for notiser om Norden/internasjonale forhold
Gå til innholdsfortegnelsen for alle notiser
|
|
|
|
|
