"TV3 er gået lidt frem, TvDanmark en smule mere, mens 3 og DR 2 har fået henholdsvis 44 og 63 procent flere seere. Taberne er de udenlandske kanaler, TV 2 og især DR", skriver Politiken.

Mediebyrået Carat har analysert seertallene tatt fra Gallups TV-målinger i første halvdel av 1999, og sett dem i forhold til fjorårets tall.

"Der er store forskelle på, hvad de forskellige aldersgrupper vil se i fjernsynet", skriver Politiken. "Kun to TV 2-programmer scorer højt hos alle: Nyhederne og Den Store Klassefest. Dysterne mellem to kendte og deres gamle skolekammerater fik et gennemsnitligt seertal på over 1,3 millioner og har otte udgaver af programmet på halvårets Top 25-liste. Den bedst placerede klassefest overgås kun af TV-Avisen nytårsdag, der blev set af 1,86 millioner – 37 procent af alle danskere".

Les artikkel i Politiken.

Kilde: Politiken

Selv om reklame rettet mot barn blir forbudt i Danmark, vil dette ikke stoppe den målrettede markedsføringen overfor den yngste målgruppen, hevder medieforskere og bransjefolk overfor Politiken. Resultatet av et forbud vil bli at reklamebudskapene blir kamuflert, blir vanskeligere å kontrollere og får sterkere virkning, mener de.

"Man tror umiddelbart, at et forbud vil gavne børnene, men det vil desværre få kedelige konsekvenser i form af skjulte reklamebudskaber, loyalitetsprogrammer og den slags. Markedsføringen vil folde sig ud og blive mere raffineret", sier medieforsker Preben Sepstrup til Politiken.

Bransjen mener det samme: "Ingen virksomheder vil skære ned på budgettet for børnereklamer. De vil flytte det til medier, som de danske myndigheder ikke har samme kontrol over", sier kontaktchef Kim Angel fra CIA Mediacentralen, et byrå som hjelper annonsører med å finne riktig medium.

Om TV 2 ikke kan sende reklame rettet mot barn, tror ekspertene at de ca 100 millioner DKK som kanalen vil miste, går til TV3 og andre kanaler som sender fra land uten strenge reklameregler, til internett og til lojalitetsinitiativer, for eksempel invitasjon til barnehager med tilbud om gratis fødselsdagsfeiringer hos McDonald's.

Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen (R) sier til Politiken at hun ikke er overrasket over oppfinnsomheten.

"Men det drejer sig ikke om at skåne børnene for reklamer generelt. Det drejer sig om at give danske forældre en valgmulighed, så de kan lade deres børn se reklamefrit børne-tv – uden risiko for, at de bliver opdraget til forbrugere imens", sier ministeren til Politiken.

Kilde: Politiken

"Danmarks Radio vil skærpe kravene til sponsorering", skriver Politiken. "Som hovedregel afviser DR i fremtiden at modtage støtte fra virksomheder og organisationer til programmer om forhold eller emner, som sponsor har en forretningsmæssig eller organisatorisk interesse i. Lignende krav skal også gælde tilskud fra offentlige myndigheder", melder Politiken.

DRs generaldirektør Chr. S. Nissen har skrevet et såkalt hyrdebrev til sine medarbeidere, der han avblåser flere måneders intern diskusjon ved å understreke: "I forbindelse med eksterne tilskud må ikke seriøst kunne rejses tvivl om programmets, medarbejderens eller DR's integritet, troværdighed og uafhængighed".

Det er ikke nok at den enkelte medarbeider eller redaksjon føler seg sikre: "Et afgørende kriterium for vurderingen er desuden, om lytterne og seerne med rimelighed vil kunne forventes at komme i tvivl. Det har med andre ord også noget at gøre med det mindre håndgribelige, mens helt afgørende hensyn til DR's image", skriver generaldirektøren.

I DR oppfattes brevet som en innskrenking av mulighetene for sponsorstøtte.

Lederen for DRs juridiske kontor, Jørgen Franck, sier til Politiken: "Jeg vil snarere kalde hyrdebrevet for et væsentligt fortolkningsbidrag til de eksisterende regler og retningslinier, som tager udgangspunkt i radioloven og reklamebekendtgørelsen. Skrivelsen er en opfordring til medarbejderne om skærpet opmærksomhed: Hvis vi gør sådan eller sådan, kan det så fremme tvivlen om vores integritet og troværdighed? På den ene side vil DR gerne skaffe ekstra finansiering til gode programmer - men modsat skal vi ikke kunne klandres for det. Der skal være rene linier, og ind imellem har det nok ikke altid været tilfældet".

Jørgen Franck sier at det ikke lenger vil være opplagt at for eksempel Kræftens Bekæmpelse kan støtte programmer om kreft eller behandling.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

I programmet för Finlands ordförandeperiod står det: "Under 2000-talet är ökat vetande och kunnande grunden för den ekonomiska konkurrenskraften och hela samhällets välstånd".

Ett av de centrala målen för utvecklingen av informationssamhället är att skapa en välfungerande elektronisk marknad. Elektroniska tjänster och innehållsindustrin ger en betydande sysselsättnings- och konkurrenskraftspotential, vilket bör beaktas vid utvecklingen av utbildningen och forskningen i Europa, konstateras i programmet.

Som ordförandeland kommer Finland aktivt att ta initiativ i kommunikationspolitiska frågor. Målet är att främja utvecklingen av informationssamhället så att det europeiska informationssamhället bygger på högklassig utbildning och forskning, innovativt kunnande och utnyttjande av den moderna data- och kommunikationstekniken. En grundförutsättning för utvecklingen är en fri telemarknad. Den europeiska data- och kommunikationsindustrin måste kunna svara på de globala utmaningarna när det gäller utveckling av tekniken och tillämpningsprogram.

Frekvenser och informationssamhället på kommunikationsagendan
Telerådet skall inom kort förnya kommunikationslagstiftningen (legal review) i hela unionen så att ramarna för reglering av televerksamhet fortsättningsvis är tidsenliga. Principerna för lagstiftningen behandlas i ministerrådet under den kommande hösten. Till dessa hör bl.a. behovet av specialreglering inom telebranschen, allmänn teletjänst, samtrafik, principer för prissättning och licenssystem.

Som ordförandeland kommer Finland att främja europeisk radiofrekvenspolitik. Det är meningen att ett meddelande om frågan skall behandlas under Finlands ordförandeperiod. Finland hoppas få till stånd rådets slutsats eller resolution under ministermötet i november.

Också skapandet av globala ramar för elektronisk affärsverksamhet behandlas. För att främja affärsverksamhet på Internet kommer gemensamma regler att utarbetas, bl.a. för administrering av namn på Internet.

Behandlingen av det nya postdirektivet fördröjdes p.g.a. kommissionens avgång. Det kvarstår att se när den nya kommissionen tar itu med direktivet. Finland är berett att ta upp förslaget redan under sin ordförandeperiod.

I telerådet kommer Finland att vara beredd att avvärja problem i informationssystemen som förorsakas av det nya årtusendet. EG och medlemsstaterna har tagit en del av ansvaret att informera om problemen och trygga system som sträcker sig över flera stater. En situationsrapport om dessa skall överlämnas åt rådet. Huvudansvaret bär dock producenterna och användarna av informationssystemen.

Finlands ordförandeperiods Internetjänst.

Kilde: Trafikministeriet

"I september 1998 hade två av tre finländare i åldern 15 - 74 år möjlighet att använda persondator på arbetet, i skolan eller hemma och 49 procent hade tillgång till Internetanslutning", heter det i en melding fra Statistikcentralen.

"I början av år 1999 hade fler än varannan finländare mobiltelefon. Hösten 1997 använde två av tre löntagare dator som arbetsredskap. Uppgifterna ingår i Statistikcentralens publikation Tiedolla tietoyhteiskuntaan II (ung. Information visar vägen till informationssamhället).

Företagen inom informationssektorn hade år 1997 sammanlagt en omsättning på över 130 miljarder mark, dvs. 11 procent av alla företags omsättning. Värdet av exporten av industriprodukter som är typiska för informationssamhället var 46 miljarder mark och detta utgjorde mer än 20 procent av hela den finländska varuexporten år 1998. År 1997 stod kommunikationsutrustning för 7,4 procent av hela industriproduktionen", heter det i meldingen.

Sammendrag av publikasjonen på Internet (på engelsk.)

Kilde: Statistikcentralen

I 1998 brukte islendingene 814 millioner ISK på kinobilletter og tallet på besøkende til kinoene økte med ca 30.000 i forhold til 1997, til om lag 1,5 millioner totalt. Dette innebærer i gjennomsnitt 5,5 kinobesøk per innbygger.

"Titanic"-effekten var stor også i Island. I 1998 hadde 158 filmer premiere i Island (188 i 1997). 132 av filmene var produsert i USA, åtte var britiske, sju skandinaviske og to islandske filmer hadde premiere i 1998.

Kilde: Daily News from Iceland

"Kulturdepartementet har bestemt seg for å opprettholde Statens Medieforvaltnings bot på 150.000. NRK ble ilagt boten for å ha vist programmet Floyds Fjord Fiesta, som var laget med støtte fra Arcus", skriver NRKInfo.

"Det ble i rulleteksten etter programmet Floyds Fjord Fiesta opplyst at programmet var laget med støtte fra Arcus (Vinmonopolet). Kringkastingsprogrammer skal ikke sponses av noen som selger eller produserer varer det er forbudt å reklamere for etter norsk lov, ifølge Kringkastingsloven.

Statens Medieforvaltning ila NRK et overtredelsesgebyr på 150.000 kroner. NRK mente visningen av programmet ikke brøt loven fordi det var laget av et selvstendig produksjonsselskap uten avtale om sending i NRK", skriver NRKInfo.

Les meldingen fra NRKInfo.

Kilde: NRKInfo

"SF Kino Norge, som eies av det svenske mediekonsernet Bonnier, mangler bare en formell leieavtale med grunneier før det går i gang med planleggingen av et nytt kinoanlegg i Oslo. Planen er å bygge en bydelskino med fem til syv saler", skriver Dagens Næringsliv.

Oslo kinematografers signaler om nedlegging av bydelskinoer som den kommunalt eide kinobedriften ikke tjener nok på, er gledelige for SF Kino Norge, skriver avisen. Nedleggelse skaper muligheter for nye kinobedriftr i Oslo, i første omgang politisk, i neste omgang økonomisk, i driftsfasen.

Jan Mehlum, styremedlem og informasjonsansvarlig i SF Kino Norge, hevder overfor Dagens Næringsluv at det ikke vil by på politiske problemer å benytte en allerede gitt, men ikke utnyttet konsesjon et annet sted i Oslo enn opprinnelig ment, selv om dagens konsesjonsbestemmelser i hovedstaden forbyr filmdistributører som Svensk Filmindustri å eie kinoer.

"Bestemmelsene kan bli endret i forbindelse med at bystyret i høst trolig skal revurdere de kommunale konsesjonsreglene", skriver Dagens Næringsliv, som også opplyser at Schibsted-eide Sandrew Metronome og Egmonts Nordisk Film er på jakt etter kinotomter i Oslo.

Kilde: Dagens Næringsliv

"Eierskapstilsynet har kommet til at TV 2 ikke har oppnådd slik eiermessig kontroll med TVNorge at tilsynet kan gripe inn mot TV 2s erverv av aksjer i TVNorge i juni 1997", heter det i en pressemelding.

"Eierskapsloven ble vedtatt 13. juni 1997. Eierskapstilsynet har etter loven kunnet vurdere alle erverv foretatt etter dette tidspunktet. TV 2 inngikk en samarbeidsavtale om programmering av TVNorge og kjøpte 1/3 av aksjene i TVNorge før loven ble vedtatt. Det siste ervervet ble gjort 26. juni 1997, etter lovvedtaket. Det er bare dette ervervet Eierskapstilsynet har kunnet vurdere med hensyn til inngrep.

Eierskapstilsynet har kommet til at TV 2 ikke har eiermessig kontroll med TVNorge fordi hovedaksjonæren, Scandinavian Broadcasting System (SBS), eier over 50 prosent av aksjene, har kontroll i styret og utøver sitt eierskap som en majoritetseier på alle områder utenom det som er omfattet av samarbeidsavtalen. Samarbeidsavtalen er tidsbegrenset, og Scandinavian Broadcasting System via TVNorge har anledning til å si opp samarbeidsavtalen på visse vilkår.

Samarbeidsavtalen betyr i praksis at antallet uavhengige riksdekkende fjernsynskanaler reduseres med én. Det er i strid med eierskapslovens formål, som er å fremme ytringsfriheten, de reelle ytringsmuligheter og et allsidig medietilbud. Men loven gir ikke mulighet for tilsynet til å gripe inn overfor rene samarbeidsavtaler.

Vedtaket kan leses på Internett under http://www.eierskapstilsynet.no. Vedtaket kan også fås ved henvendelse til Eierskapstilsynet", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Eierskapstilsynet

Dagens Nyheter har i sommer fokusert radioutviklingen, i en serie med titler som "Ny teknik - sämre radio" (spareplan i Sveriges Radios P1), "P 7 ekar ohörd i rymden" og "SR bryter mot sändningsavtalet".

Bakgrunnen er at sendinger med Digital Audio Broadcasting, DAB, drives i Sverige som i de fleste andre europeiske land, men ennå er det bare et fåtall av lytterne som kan dra nytte av teknologien, gjennom spesielle, foreløpig svært dyre, DAB-mottakere.

I et sommerpreget intervju med vd i Sveriges radio, Lisa Söderberg, sier hun til Dagens Nyheter at hun "... är arg på tillverkarna av DAB-mottagarna, som försenar introduktionen av den nya digitala radion. Kanske kan det dröja ända till 2020 innan det analoga fm-bandet kan stängas av, tror hon. Dessutom förstår hon dem som tvekar att köpa dyra digitala mottagare innan Sveriges Radio har ett större utbud".

Dagens Nyheter spør: "Måste Sveriges Radio investera så mycket i ny teknik, Lisa Söderberg?

– Jag måste ha en långsiktig, strategisk plan för företaget. Jag vill att Sveriges Radio ska vara framsynt och ligga tekniskt i framkant. Det är också vad regeringen sagt; att det är viktigt att företagets befinner sig långt framme när det gäller den nya tekniken".

Dagens Nyheter vil ha Lisa Söderbergs mening om radiofabrikantene, som tilsynelatende ikke ser behovet for rimelige DAB-mottakere nå.

Lisa Söderberg sier at publikum vil ha dem, "... (men) apparattillverkarna drar benen efter sig och är knappast särskilt konsumentinriktade. Tillverkarna har ju varit med på det här tåget från början. Jag tror dock att det kommer att lossna snart. Den stora tyska marknaden håller på att komma i gång, där de digitala sändarnäten nu ska bli reglerade. Vi har väntat på det.

– Parallellsändningar kostar runt 50 miljoner kronor om året. Hade det inte varit bättre att vänta på att marknaden för DAB kommit i gång, exempelvis i Tyskland?

– Om alla säger att de ska vänta tills någon annan började, då hade vi knappast en haft radio, än mindre tv. Det säger väl sig själv. Det är dessutom viktigt att public service-radion intecknat det digitala nätet. Om inte vi hade gjort det skulle någon annan teleoperatör tagit över. Då hade vi definitivt varit borta ur bilden. Det här är en kamp, det handlar om pengar. De digitala näten är oerhört intressanta kommersiellt sett".

Les artikkel i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

"Statliga Radio- och TV-verket inbjuder fler företag att söka tillstånd för digitala tv-sändningar. Men av dem som tidigare fått tillstånd är det bara Sveriges Television som börjat sända, och det finns stark kritik mot utvecklingen av digital-tv", skriver TT/Dagens Nyheter.

"Utvecklingen av digitala tv-sändningar har gått långsammare än vad påskyndarna trott, och kritiken mot digitala tv-sändningar har stundtals varit hård.

Trots detta har statliga Radio- och tv-verket inbjudit fler intressenter att söka tillstånd för digitala tv-sändningar", heter det i artikkelen.

Gunnar Axén, riksdagsmann for moderatene, hevder at digital-TV verken gir flere kanaler eller billigere produksjon, og viser til at dagens sendinger er prøvesendinger som skal vurderes i 2001. Forbrukerne lures til å kjøpe dyrt utstyr som de kanskje ikke kan bruke i framtiden, mener Axén.

"Den kritiken avvisas dock samfällt av både Inger Davidson (kd) och Åke Gustavsson (s), ordförande respektive vice ordförande i riksdagens kulturutskott", heter det i artikkelen. – Det här är en övergång från analog till digital teknik, säger Åke Gustavsson. Och digital teknik kommer vi att få under alla förhållanden, oavsett vad Gunnar Axén tycker om det".

Kilde: TT/Dagens Nyheter

"IT- och telekombolaget Utfors har påbörjat byggandet av en fiberoptisk bredbandsring från Stockholm via Oslo, Göteborg och Malmö", skriver nyhyetsbrevet 25timmar.

Nettet skal være klart i mars 2000. København og Helsinki knyttes til nettet i neste byggetrinn.

"I fredags (16.07) beslutade Utfors på en extra bolagsstämma om en riktad nyemission på sammanlagt 200 miljoner kronor. Det är norska investmentbolaget Norsk Vekst och riskkapitalbolaget Littorina Kapital som investerar i Utfors. Investeringen är en av de största i sitt slag i Sverige.

– Genom detta säkrar vi kapitalförsörjningen så att vi kan bygga ut bredbandsnätet i Sverige", sier vd i Utfors, Jan Werne ifølge 25timmar.

Kilde: 25timmar

En Eurobarometer-undersøkelse viser at europeerne blir statdig mer interessert i å ta i bruk informasjonsteknologi som verktøy, samtidig som det fremdeles er områder hvor utviklingen ikke er kommet særlig langt.

Mellom 1997 og årsskiftet 1998/99 ble antall internettbrukere i Europa doblet; til anslagsvis 27 millioner hjemmebrukere av internett, mens 22,4 millioner har tilgang til internett på arbeidsplassen.

Les EuroBarometer "Measuring Information Society 1998": a portrait of today's European Information Society.

Kilde: EU-kommisjonens elektroniske presseservice

"EU:s kultur- och AV-ministrar anser att kulturen förutom av sina egna program bör dra större nytta av unionens andra medel såsom strukturfonderna och det femte ramprogrammet för forskning och utveckling", heter det i en melding fra Finlands undervisningsministerium.

"Ministrarna noterade i Nyslott, där de inledde sitt tvådagars inoffociella möte på måndagen (19.07), att den nya strukturfondsförordningen tydligt refererar till kulturen som en ny tyngdpunkt. Med hjälp av strukturfonderna och de regionala utvecklingsfonderna kan man t.ex. finansiera regionala och lokala distributions- och spridningssystem för kulturen, såsom biblioteks- och andra projekt och skapa varaktiga arbetsplatser.

Vidare framförde kulturministrarna att kommissionen borde utreda hur konstnärernas fria rörlighet och entreprenörskap inom kulturen kunde främjas och hinder undanröjas exempelvis med hjälp av beskattning, riskfinansiering och bankgarantier", heter det blant annet i pressemeldingen fra 19. juli.

Les pressemelding datert 20. juli.

Kilde: Undervisningsministeriet

"Internettet har fået sin første daglige, verdensomspændende online kunst-avis", skriver Information.

"Den hedder www.artdaily.com og bringer dagligt nyheder om udstillinger, kunst- og kunstnerevents samt nyt og nekrologer om både kendte og mindre kendte kunstnere".

Kilde: Information