"TV 2's fremtid som public service-station hænger i en tyndere og tyndere tråd, efter at to socialdemokratiske folketingsmedlemmer i går foreslog, at tv-stationen skal fratages licenspengene og i stedet kastes ud i den frie konkurrence", skriver Aktuelt Online.

"Forslaget, der kommer fra to af Socialdemokratiets folketingsmedlemmer, Jytte Wittrock og Carsten Hansen, vinder gehør hos de borgerlige partier, som er enige med socialdemokraterne i, at Danmark kan nøjes med én public service-kanal i fremtiden og at konkurrencen mellem TV 2 og DR har været mere til skade end gavn", heter det i artikkelen.

De to socialdemokratiske medlemmene av Folketingets kulturudvalg hevder at "... kampen om seerne har ført til, at den samlede sendeflade er blevet mere og mere forfladiget og at vi nærmer os den laveste fællesnævner."

De foreslår også at TV 2-regionene frigjøres fra hovedkvarteret i Odense, men at de fortsatt får sin del av lisenspengene – 300 millioner DKK.

Les artikkelen i Aktuelt Online.

Kilde: Aktuelt Online

"TV 2 risikerer en sag hos EU-kommissionen", skriver Aktuelt Online, som viser til at TvDanmark har satt en advokat til å undersøke om "... sammenblandingen af reklameindtægter og licens er i strid med EU's konkurrenceregler, fordi det kan være konkurrenceforvridende."

Andre kommersielle TV-kanaler har hatt gode erfaringer med å klage til EU-kommisjonen, skriver Aktuelt Online.

"– Vi mener, at de (TV 2, red. anm.) er konkurrenceforvridende både nationalt og regionalt. De får 300 millioner kroner i licens om året til at lave regionalt fjernsyn for, mens vores lokale stationer skal betale en afgift på 20 millioner. Det synes vi er helt urimeligt", sier TvDanmark's direktør Jesper Sehested Lund til avisen.

Les artikkelen i Aktuelt Online.

Kilde: Aktuelt Online

"Den eneste som mangler på settet til `Dancer in the Dark` er hovedrolleinnehaveren Björk. Divaen Catherine Deneuve er derimot på plass", skriver Dagsavisen i en presentasjon av Lars von Triers film som er under innspilling i filmstudioene utenfor den svenske byen Trollhättan. Filmen imøteses med store forventninger.

Lars von Trier forteller til Dagsavisen at han og filmselskapet Zentropa nå satser på nettet som en arena for filmproduksjon ved å skape en "global filmby".

"– Vi har kalt det `Åpen Filmby`. Det blir et sted hvor vi forsøker å samle sammen filmfolk for å skape et filmuniversitet, som er åpent og fritt tilgjengelig for alle. Når du kommer til et studio er det alltid en mur foran deg. Meningen med dette er å ha en åpning mot nettet, fordi det er mediet alle uansett kommer til å beskjeftige seg med", sier von Trier til Dagsavisen. "Zentropa har i den forbindelse etablert et datterselskap ved navn Elektropa i samarbeid med et IT-selskap."

Les også artikkel i Politiken.

Kilde: Dagsavisen

"Licensen kommer til at stige markant, når det nye medieforlig træder i kraft i år 2001", skriver Politiken. En rekke av række av Folketingets mediepolitiske ordførere ser for seg lisensstigning, men vil ikke fastsette prosentvis økning eller beløp, skriver avisen.

"Licensstigningen skal først og fremmest finansiere digitaliseringen af de to danske public service-kanaler, DR og TV 2. De to stationer har tilsammen lagt op til licensstigninger på omkring 27 pct. over fire år i deres oplæg til forhandlingerne om det kommende medieforlig, der begynder efter sommerferien. Hertil skal man lægge yderligere nogle procenter på grund af den almindelige løn og prisudvikling", skriver Politiken.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

Udvalget vedr. Lokal Radio og TV har levert sin årsberetning for 1998. Udvalget er utnevnt av kulturministeren i henhold til lov om radio- og fjernsynsvirksomhed, for en periode på fire år. Nye medlemmer i udvalget ble senest utnevnt 1. april 1998.

"Som led i nyordningen på lokalradio/tv-området blev der i 1997 etableret en pulje til ikke-kommercielle lokale radio- og tv-stationer, som administreres af udvalget", heter det i årsberetningen.

"Puljen er etableret i henhold til den mediepolitiske aftale af 10. maj 1996. Puljen er på 50 mio. kr. årligt og `erstatter` den hidtidige tipspulje til lokalradioformål, som i 1996 var på 7,5 mio. kr. En væsentlig forskel mellem de to puljer er – ud over puljernes størrelse – at der nu også ydes tilskud til ikke-kommercielle lokale tv-stationer.

Med udgangspunkt i udvalgets erfaringer med tilskudsordningen i de første kvartaler af 1997 udarbejdede Kulturministeriet en ny bekendtgørelse om lokal radio- og fjernsynsvirksomhed, som indeholdt en præcisering og opstramning af tilskudsreglerne. De væsenligste ændringer var, at kun stationernes egenproducerede udsendelser herefter indgik i beregningen af driftstilskuddet, og at genudsendelser ikke længere indgik i beregningen. Den ny bekendtgørelse trådte i kraft den 1. januar 1998.

Udvalget har også i 1998 brugt en del ressourcer på at søge at undgå, at der fandt `tilskudstænkning` sted, ligesom man igen i 1998 har foretaget en høring af de lokale nævn og lokalradio/tv-organisationerne vedrørende tilskudsordningen.

Den 15. december 1998 blev der indgået en tillægsaftale til den mediepolitiske aftale af 10. Maj 1996, som bl.a. betyder, at tilskudsordningen til ikke-kommercielle lokale radio- og tv-stationer ændres pr. 1. Juli 1999. Det er hensigten, at langt størstedelen af puljemidlerne skal fordeles som programtilskud efter en konkret vurdering af ansøgningerne. Udvalget må således konstatere, at der igen i 1999 vil blive indført nye regler for udvalgets fordeling af tilskud til de lokale stationer", heter det blant annet i årsberetningen.

Det heter også: "I 1998 var det som i de foregående år de lokale radioer, der gav anledning til de fleste sager.

Udvalget har konstateret en tendens, til at sagerne bliver stadig mere komplekse. Flere klager indeholder udover den egentlige klage over et nævns afgørelse om afslag på ansøgning om programtilladelse eller om inddragelse af en tilladelse også klager over nævnsmedlemmers påståede inhabilitet, nævnets procedurer for behandling af sager etc."

Les årsberetningen fra Udvalget vedr. Lokal Radio og TV.

Kilde: Kulturministeriet

"De tidningar som får presstöd har blivit allt mer beroende av stödet", heter det i en rapport som er bestilt av Trafikministeriet. "Tidningarna är inte ekonomiskt lönsamma då både upplagan och annonseringsinkomsterna sjunker", heter det i en pressemelding. "En utredning, som beställdes av trafikministeriet, visar att också grunderna för beviljande av presstöd är oklara och att de inte stöder offentliga verksamhetsprinciper.

Presstödets utdelningsgrunder, dess inverkan och framtida behov utreddes av mediagruppen inom centret för företagsekonomisk forskning och utbildning vid Turun Kauppakorkeakoulu.

Enligt rapporten kan riksdagen välja mellan fyra lösningar för presstödet. Det nuvarande systemet med indelning i s.k. selektivt presstöd och parlamentariskt stöd kan fortgå, det selektiva presstödet kan avskaffas, nya grunder hur presstöd beviljas kan läggas upp eller presstödet kan omvandlas till ett informations- eller mediestöd. Av rapporten framgår inte vilken lösning forskarna rekommenderar.

Trafikministeriet beställde undersökningen som en del av det utredningsuppdrag riksdagen gav regeringen år 1998 vid behandlingen av statsbudgeten för i år. Riksdagen förutsatte att utredningen tar i beaktande de nya kommunikationsformerna och att presstödets framtida behov och utdelningsgrunder framgår ur rapporten.

I Finland har presstöd utdelats i årtionden för att stöda yttrandefriheten och ett mångsidigt informationsutbud", heter det i pressemeldingen.

Rapporten "Lehdistötuki 2000 - Lehdistötuen jakoperusteet, vaikutukset ja tulevaisuuden tarpeet. TM:s publikationer 23/99", kan bestilles fra trafikministeriets informationsenhet, tfn. (09) 169 23 33. (Försäljning: Edita Oy, tfn. (09) 566 02 66.)

Kilde: Trafikministeriet

Stortingsmelding nr. 41 om elektronisk handel og forretningsdrift ble lagt fram i dag av nærings- og handelsminister Lars Sponheim.

"Næringsaktører som tar i bruk elektronisk handel bør oppfordres til å vise særlig aktsomhet i forhold til barn og ungdom", heter det blant annet i stortingsmeldingen.

"En sentral problemstilling i denne sammenheng er hvorvidt næringslivets selvjustis er tilstrekkelig, eller om regelverk og kontroll bør utvikles videre, med tanke på bl.a. flere særregler når det gjelder kommersiell påvirkning av barn. Barne- og familiedepartementet vil drøfte dette nærmere i stortingsmeldingen om forbrukerpolitikken som skal fremlegges i juni 1999."

I en pressemelding fra Nærings- og handelsdepartementet sies det: "Målet med stortingsmeldingen er å beskrive en mulig utvikling på mellomlang sikt, og vise hvilke skritt som må tas for at norsk næringsliv skal komme i fremste rekke når det gjelder avansert bruk av IT.

Meldingen gir en oversikt over Regjeringens omfattende lov- og regelverksarbeid på dette området", heter det blant annet i pressemeldingen.

Les stortingsmelding nr. 41 om elektronisk handel og forretningsdrift.

Kilde: Nærings- og handelsdepartementet

"Kulturminister Anne Enger Lahnstein har tatt initiativ til at det i løpet av juni blir nedsatt et offentlig utvalg til å vurdere norsk kinopolitikk", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet. "Utvalget skal med utgangspunkt i målet om et godt kinotilbud til hele befolkningen foreta en samlet vurdering av offentlig politikk med betydning for kinodrift, blant annet den kommunale konsesjonsordningen og tiltak som finansieres av Norsk kino- og filmfond.

Den offentlige kinopolitikken har hatt gunstige kultur- og distriktspolitiske virkninger. Bakgrunnen for å nedsette utvalget er strukturendringer i kinobransjen og den usikkerhet dette har skapt om det framtidige kinotilbudet i Norge. Utvalget skal analysere det offentliges rolle i kinopolitikken og fremme forslag som kan sikre en fortsatt geografisk differensiert kinostruktur. Forutsetningen er at nåværende ansvarsdeling mellom stat og kommune opprettholdes.

Utvalget vil bestå av fem medlemmer, hvorav to vil bli oppnevnt etter forslag fra Film & Kino, som er fellesbetegnelsen for Kommunale Kinematografers Landsforbund, Norsk Kino- og filmfond og Bygdekinoen, og Norske Filmbyråers Forening. Utredningen fra utvalget skal være ferdig innen 1. juli 2000", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

"Reklame for partipolitikk og livssyn blir tillatt i kommersielle radiokanaler før høstens kommunevalg. Et flertall på Stortinget gir grønt lys, men setter strek ved fjernsynsreklame og reklame i tekst-TV", skriver NTB, som konstaterer at regjeringspartiene har gjort helomvending i spørsmålet om slik reklame og danner flertall sammen med Høyre og Fremskrittspartiet.

NTB refererer fra kulturkomitéens innstilling, og skriver at Høyre og Fremskrittspartiet også vil inkludere reklamefinansiert fjernsyn, men at de subsidiært støtter de tre sentrumspartiene.

I en pressemelding fra Kulturdepartementet 30. april 1999, heter det at regjeringen foreslår lovforbud mot reklame for livssyn og politiske budskap i fjernsyn, men går inn for at det blir tillatt i radio. En odelstingsproposisjon med dette forslaget ble fremmet i statsråd samme dag.

"Arbeiderpartiet går imot reklame for partipolitikk og livssyn både i radio og fjernsyn, men erkjenner at slaget er halvveis tapt", skriver NTB.

– Sp og KrF har hele tiden vært imot dette, men har nå gjort helvomvending. Dette er svært overraskende og vitner om en lite prinsipiell holdning", sier Aps Grethe Fossum til NTB.

Kilde: NTB

Regjeringens proposition "Ny svensk filmpolitik" er sendt til riksdagen og innebærer forslag om en rekke forandringer av og økning i støtten til produksjon og visning av svensk film, i forhold til dagens situasjon. "Propositionen bygger på det filmavtal som staten, filmbranschen samt Sveriges Television och TV 4 enades om i april", heter det i pressemeldingen fra Kulturdepartementet.

"Det nya filmavtalet ger svensk film 385 miljoner kronor per år från den 1 januari 2000. Det är en ökning med drygt 100 miljoner kronor i jämförelse med innevarande år. Stöden fördelar sig på tre områden:

207 miljoner kronor beräknas för produktionsstöd till svensk film. Det är en kraftig ökning, varav huvuddelen ska lämnas som förhandsstöd till långfilm, barn- och ungdomsfilm, kort- och dokumentärfilm och som förhandsstöd i form av utvecklingsstöd för att inte minst oberoende producenter ska kunna få kontinuitet i sitt arbete.

91 miljoner kronor beräknas för distribution och visning av film i hela landet, där tonvikten är en kraftig satsning på lanseringsstöd, stöd till distribution av parallellkopior, ett stimulansbidrag till biografägare för visning av svensk film, liksom ett ökat stöd till visningsorganisationer och till regional filmverksamhet.

87 miljoner kronor beräknas för filmkulturell verksamhet, vilket i huvudsak omfattar medel för bevarandet och tillgängliggörandet av det svenska filmarvet, liksom stöd för textning på svenska av film och video och till syntolkning, liksom medel för internationell lansering av svensk film", heter det blant annet i pressemeldingen.

Hent "Ny svensk filmpolitik"
(187 K, *.pdf-fil).

Kilde: Kulturdepartementet

"På mindre än ett år har aktiekursen för TV4 rasat från 150 kronor till torsdagens (03.06.99) notering 96,50. Kursen är därmed under introduktionspriset 100 kronor från 1994", skriver nyhetsbrevet 25timmar, med Finanstidningen som kilde.

25timmar skriver: "– TV4 har mycket att bevisa nu, säger Paul Källsen, mediaanalytiker hos Myrberg och Partner till Finanstidningen. Företaget har så månag negativa överraskningar i sin historia så det kan nog dröja innan folk vågar satsa på dem igen.

Enligt Paul Källsen skulle TV4 kunna få ny fart på aktien genom att utnyttja sitt starka varumärke på Internet."

Kilde: 25timmar/Finanstidningen

Nordisk Ministerråds rapport "Nordiskt samarbete rørande TV-og radioreklam", som snart utgis, viser at de nordiske landene har ganske like prinsipper og sammenfallende lovgivning for reklame i radio og TV, melder Aftenposten.

Rapporten er utarbeidet av den juridiske styringsgruppen under den nordiske embedsmannskomiteen for forbrukerspørsmål.

"Det er et hovedprinsipp i de nordiske landenes lovgivning at reklame klart skal kunne oppfattes som reklame – og ikke forveksles med redaksjonelt stoff. I både Norge, Sverige, Danmark, Finland og Island er det regler om at reklame både på TV og i radio skal skilles klart fra programvirksomheten. Det er også forbud mot at visse programmedarbeidere skal kunne medvirke i reklame", skriver Aftenposten.

"Det stilles etiske krav til reklamen i alle de fem landenes lovgivning. I første rekke gjelder det forbundet mot såkalt urimelig markedsføring overfor forbrukeren eller reklame som er i strid med god markedsføringsskikk.

Rapporten viser også at det i alle de fem landene er et hovedprinsipp i lovgivningen at det skal tas særlig hensyn til barn og unge i radio-og TV-reklamen. Mens Norge og Sverige har forbud mot fjernsynsreklame rettet mot barn, har danskene strenge regler om barns medvirkning i slik reklame", heter det blant annet i Aftenpostens artikkel.

Les pressemelding fra Nordisk Ministerråd.

Kilde: Aftenposten

"– En gemensam nordisk IT-satsning ska ta upp konkurrensen med ledande nordamerikanska MIT Medialab", skriver TT/Dagens IT/Göteborgsposten/Dagens Nyheter.

"– Vi ska ha ett av världens mest ansedda nätverk av forskare inom två år, sier den svenske näringsminister Björn Rosengren. "Nordic Interactive heter forskningsprojektet som ska knyta ihop fyra nordiska länder och skapa ett attraktivt forskningscentrum.

Där ska svenskar, danskar, finländare och norrmän sträva mot IT-, kommunikation-, medie- och teknikutveckling. Enligt Göteborgs-Posten ska verksamheten omsätta omkring 400 miljoner kronor per år, 100 miljoner per land, redan år 2002.

Finansiärer till verksamheten blir till största delen näringslivet men pengar avsätts också från statliga stiftelsen för strategisk forskning.

– Vi vill slippa se duktiga forskare försvinna till USA och dessutom skapa möjligheter för utländska företag och forskare att arbeta i Norden", sier Kennet Olausson, som leder Nordic Interactive i Sverige, til Dagens IT.

Kilde: TT/Dagens IT/Göteborgsposten/Dagens Nyheter

"Det nordiske arbeidet med å komme frem til et felles operativsystem for fremtidens digital-tv-mottagere er i krise", skriver Dagens Næringsliv. "Det fellesnordiske fremstøtet for å etablere en slik standard, Nordig, kommer ikke i mål før den europeiske standardorganisasjonen DVB (Digital video broadcast) har kommet frem til en løsning. Og i Europa kjemper to systemer om kontrollen over tv-boksene."

Johan Thorud, NRKs representant i Nordig, bekrefter overfor avisen at Nordig-samarbeidet er inne i en kritisk fase.

"– Vi frykter at dette kan føre til at flere forskjellige standarder vil være på markedet i lang tid, slik at forbrukerne blir forvirret", sier Thorud til avisen.

Også representanter for den franske betal-TV-giganten Canal Plus er bekymret over manglende europeisk enighet om standarder.

"Ifølge Norden-sjef Stefane France i Canal Plus haster det med å komme frem til en felles standard både i Norden og i Europa. Verdens største programvareselskap, amerikanske Microsoft, er i ferd med å kjøpe seg opp både i kabel- og satellittbransjen, og har en fot innenfor på innholdssiden. Fra før er Microsoft nærmest enerådende på operativsystemer for pc-er. Nå er målet å få plassert programvare fra Microsoft i alle verdens fjernsynsapparater", skriver Dagens Næringsliv.

Avisen skriver at Canal Plus selv har utviklet systemet Media Highway. "Det benyttes i dag av 2,5 millioner `digitale` husstander i ti land, og styrer blant annet de 50.000 digitale satellittmottagerne som hittil er solgt og leid ut i Norden. Konkurrenten OpenTV er mer utbredt i Skandinavia enn Media Highway, ettersom det benyttes i kabelnettene til både Telia og TeleDanmark. I England har Rupert Murdoch-kontrollerte BSkyB valgt OpenTV som løsning for sine digitale satellittsendinger. OpenTV eies av sørafrikanske MIH og programvareselskapet Sun."

Kilde: Dagens Næringsliv

Nordisk Barne-TV Festival 99 arrangeres i tiden 1. - 5. juni på den Europeiske Filmhøjskole i Ebeltoft, Danmark. Bak festivalen står DR, SVT, TV4/Sverige, TV2/Norge, NRK, TV2/Danmark og YLE i samarbeid med Egmont Imagination.

Hensikten med Nordisk Barne TV Festival er:
- å heve det faglige nivået hos produsenter av program for barn, ved hjelp av foredrag, fagdiskusjon og analyse av program.
- å etablere en ny generasjon medarbeidere med interesse for fellesnordiske produksjoner.
- Etablere kontakt mellom denne gruppen og beslutningstakere i tv-stasjonene og fond.
- å heve prestisjen til program for barn ved å utdele priser for beste fakta/fiction og magasinprogram.

Tema for foredrag under festivalen er blant annet "Den Digitale fremtid, Instruksjon av barn, Barn og reklame."

Les mer om festivalen.

Kilde: NRK