En rekke pilotprosjekter med elektroniske ID-kort er gjennomført eller gjennomføres i Finland. I 1996 ble det første initiativ tatt, i et fellesprosjekt, der Finansministeriet, Trafikministeriet og Inrikesministeriet er reprepresentert.

"Alla tjänster inom den offentliga sektorn ska kunna göras elektroniskt inom tre år. Det är målsättningen i Finland, som blir först i Norden med att införa elektroniska ID-kort i större skala. I slutet av året kan allmänheten ansöka om korten", skriver Dagens Nyheter.

"Den finländska lagstiftningen håller på att anpassas till den nya tekniken. Inom Justitieministeriet har man gjort en genomgång av regelverket. Det har resulterat i att nya lagar ska införas och att den gällande lagstiftningen ska kompletteras. Elektroniska ärenden kommer därmed att få samma juridiska status som pappershandlingar", skriver avisen.

Les artikkel i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Den 11. marts 1999 vedtog Altinget en ny lov om midlertidig refusion i forbindelse med filmproduktion i Island. Hensigten med loven er at tiltrække udenlandske producenter til Island for at lave film eller tv-stof med løftet om midlertidig refusion af indenlandske produktionsomkostninger.

Det er i henhold til nærværende lov tilladt fra statskassen at refundere en del af de produktionsomkostninger, der er forbundet med produktion af film- og tv-stof i Island. Det er dog en betingelse af omkostningerne er opstået i Island og at udbetalte lønninger og betalinger for udført udført arbejde bevisligt er beskattet i Island. Endvidere skal visse betingelser være opfyldt ved vurderingen af, hvorvidt der skal finde refusion sted af en del af produktionsomkostningerne.

Der skal stiftes et særligt selskab om produktionen af filmen i Island, der skal foreligge et specificeret budget vedrørende produktionsomkostninger og finansiering, produktionsomkostningerne i Island skal minimalt være ISK 80 mio., der skal foreligge en revideret omkostningsopgørelse efter afslutning af produktionen og produktionen skal være afsluttet senest tre år efter at anmodningen om refusion er modtaget.

De refunderede produktionsomkostninger skal udgøre 12% i perioden 1999-2002 og 9% i perioden 2003-2005. Refusionsforholdet halveres, såfremt produktionsomkostningerne udgør ISK 80-100 mio. og reduceres med en fjerdedel, såfremt omkostningerne er mellem ISK 101-120 mio. Endvidere skal det understreges, at såfremt ansøgeren om refusion i forbindelse med en film har modtaget støtte fra Islands filmfond, kan vedkommende ikke opnå refusion vedrørende produktionen af samme film.

Kilde: Kultur- og undervisningsministeriet

Vestfold er først ute av de norske fylkene med tilbud om gratis internettabonnement og reduserte nettkostnader til alle de 90.000 husstandene, melder NTB. Dessuten får husstandene et svært fordelaktig tilbud på en pakke bestående av PC, skriver og scanner.

Ordfører i Tønsberg, Hans Kristian Hogsnes, sier til NTB at etableringen av nettstedet www.vestfold.com er en erkjennelse av at internett er en viktig informasjons- og kommunikasjonskanal.

Bak prosjektet står blant annet Destinasjon Vestfold AS og Strategisk Næringsplan Vestfold. "På www.vestfold.com ligger informasjon som spenner over et vidt felt, fra spesielle nyheter, kulturarrangement, offentlig informasjon, hi-tech-bedrifter til eiendomsmeglere. I tillegg er det lagt inn søkermotorer på sidene. Netthandel er også integrert", skriver NTB.

Kilde: NTB

"Løssalgsavisene VG og Dagbladet mister lesere. Det samme gjør regionavisene Bergens Tidende og Adresseavisen. Gratisavisen Osloposten øker mest, tett fulgt av Finansavisen og Dagens Næringsliv", skriver Dagens Næringsliv, med referanse til Norsk Gallup-undersøkelsen Forbruker&Media, utført på oppdrag av Norske Avisers Landsforbund.

"Størst nedgang har VG, som har mistet 54.000 lesere fra ifjor. Rett bak på taperlisten ligger Dagbladet, som har mistet 30.000 lesere. Ansvarlig redaktør Harald Stanghelle er likevel ikke bekymret. – Når tallene er så høye som i vårt tilfelle, så representerer de egentlig en bemerkelsesverdig stabilitet i en relativt turbulent medieverden, sier han.

Sammen med de to tabloidavisene, opplever også flere av regionsavisene nedgang. Bergens Tidende har mistet 6000 lesere det siste året, og det samme har Adresseavisen i Trondheim. Nordlandsposten i Bodø og Fædrelandsvennen i Kristiansand har begge mistet 1000 lesere", skriver Dagens Næringsliv.

Les mer om avisenes lesertall.

Kilde: Dagens Næringsliv/Norske Avisers Landsforbund

"Styret i NRK AS ga mandag (15.03.99) kringkastingsledelsen fullmakt til å inngå en intensjonsavtale med distribusjonsselskapet Norkring AS om samarbeid om digitale TV-sendinger i et bakkesendernett (DVB-T)", skriver NRKInfo.

"Til sammen ønsker Norkring å bygge ut fire av de analoge senderene, slik at de også kan ta imot digitale signaler. ... Norkring tar sikte på å bygge ut to transpondere som vil gi kapasitet til omlag åtte fjernsynskanaler", skriver NRKInfo.

Les artikkelen fra NRKInfo.

Kilde: NRKInfo

"NRK planlegger et nytt, digitalt radiotilbud fra tusenårsskiftet. Den nye kanalen, `P5`, skal ha aldersgruppa fra 25 til 45 år som målgruppe. I tillegg består det digitale tilbudet av Alltid Klassisk og Alltid Nyheter", skriver NRKInfo.

"– Det nye tilbudet skal inneholde rikssendingene til P1, og i tillegg minst fem daglige timer som erstatter dagens distriktssendinger. `P5` skal ha en urban profil og appellere like mye til kvinner som til menn. Kanalen skal konkurrere om lyttere som i dag foretrekker nærradioene og P4 framfor NRKs tilbud, sier radiodirektør Tor Fuglevik.

– Når DAB-mottakere er blitt tilstrekkelig utbredt, vil kanalen gå over til bare digitale sendinger. Vi håper at de analoge sendingene trappes ned allerede fra 1. januar 2001", sier Fuglevik til NRKInfo.

Les artikkelen fra NRKInfo.

Til NTB sier Thor Fuglevik at "... vi har gode digitale radiokanaler som dekker snart halve befolkningen, men fortsatt er det prisen på mottagerne som er problemet". Han sier at "... når vi har et godt programtilbud eksklusivt for digitale kanaler, senderdekning for mesteparten av befolkningen og DAB-mottagere som koster maksimalt 25 prosent mer enn FM-mottagere tror jeg digital radio vil ta av. Men dette skjer nok tidligst mot slutten av år 2001."

Informasjonssjef Erik Andersen i Elektronikkbransjen Servicekontor sier til NTB at det hittil bare er solgt et par hundre bilradioer med DAB-teknologi her i landet. "- Stort sett er det profesjonelle radiofolk som kjøper. For folk flest er apparatene for dyre, med prislapp på 8000-14 000 kroner. ... Andersen tror ikke salget vil ta seg skikkelig opp før prisene kommer ned på 4000-6000 kroner. Det vil ta to-tre år, mener han.

Både Fuglevik og Andersen setter sin lit til at storsalg av DAB-radioer på det tyske, franske og britiske marked etter hvert vil øke produksjonsvolumet og presse prisene nedover."

Kilde: NRKInfo/NTB

"Mediekoncentrationskommittén har idag (22. mars) överlämnat sitt betänkande Yttrandefriheten och konkurrensen med förslag till lagstiftning för att slå vakt om mångfalden i svenska medier och motverka sådan ägar- och maktkoncentration inom massmedierna som kan skada ett fritt och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

Komitéen ser det som sannsynlig at konsentrasjonen av eierskap innen medieområdet vil fortsette.

Av forslagene fra komitéen framgår det at "...(konkurrenslagen) föreslås bli kompletterad med en särskild regel som, när den tillämpas på medieområdet, beaktar de grundläggande intressena av att säkerställa yttrandefriheten".

Komitéen går inn for en egen mediekonsentrasjonslov, og det heter i pressemeldingen at "... (när) det gäller kontrollen av företagsförvärv och andra koncentrationer som rör de mest opionsbildande medierna, dagstidningar (såväl i pappersutgåva som i elektronisk form), radio och TV föreslår kommittén en särskild mediekoncentrationslag. Kommittén framhåller att den tekniska utvecklingen och kommande överväganden i s k konvergensfrågor kan komma att göra det nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet till nya verksamheter".

Komitéen foreslår at "... (de) stiftelseägda public service-företagen, dvs. SR, SVT och Utbildningsradion, undantas från lagens tillämpning. I övrigt gäller lagen både för statliga och privata företag och oberoende av om ett företag är svenskt eller utländskt, under förutsättning att det är verksamt i landet".

Grunnlovsendringer må til, mener komitéen, for
"... att säkerställa konkurrenslagens tillämplighet och att göra en lagstiftningsinsats om mediekoncentration möjlig. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är nu mycket svårtolkade i dessa hänseenden". Komitéen har også tatt for seg kabel-TV-selskapene og konstaterer "... (kabel-TV-företagen) har en monopolliknande ställning och att en ändring i yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att ge abonnenterna inflytande över programutbudet i kabelnäten bör övervägas. Kommittén föreslår tills vidare en ny bestämmelse i radio- och TV-lagen som gör villkor i anslutningsavtal om begränsning av rätten att installera eller använda annan kabel-TV-anläggning eller att installera parabolantenn ogiltiga".

Å endre grunnloven tar tid. Derfor foreslår komitéen at "... (huvuddelen) av de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari år 2003. En av de föreslagna ändringarna i konkurrenslagen och förslaget som gäller radio- och TV-lagen är inte beroende av grundlagsändring och föreslås därför träda i kraft redan den 1 januari 2000".

Komitéen forslag er ikke enstemmig. "... (en) reservation har avgetts av ledamöterna Anders Björck (m), Olle Wästberg (fp) och Karin Johansson (kd). Enligt reservationen är lagstiftningsåtgärder på området onödiga och kommittén förslag bedöms inte få någon effekt", heter det i pressemeldingen.

Les pressemeldingen.

Les betenkningen Yttrandefriheten och konkurrensen. (1,4 MB - .pdf-fil)

Kilde: Kulturdepartementet

"– Länsstyrelsen ska vara öppen sju dagar i veckan, 24 timmar om dygnet för den som har tillgång till Internet, sier landshövding Kari Marklund i en pressemelding.

"Norrbotten är ett stort län. Därför är det självklart för landshövding Kari Marklund att ta hjälp av ny teknik för att överbrygga de geografiska hinder som finns", heter det i pressemeldingen. "Som en pionjär på området – t ex 1994 utsågs han av tidningen Z som en av Sveriges `IT-makthavare` – väljer Kari Marklund att prioritera Internet som redskap i Länsstyrelsens service till norrbottningarna.

... På Länsstyrelsens webb finns allt från information om fornlämningar och rovdjur till information om företagsstöd och nyheter. Där finns också en stor mängd blanketter som man kan hämta hem direkt till sin egen dator och skriva ut. Den som vill kan dessutom lyssna till Kari Marklund, någonting han är först ut med i landet bland landshövdingarna", heter det i pressemeldingen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Kilde: Länsstyrelsen i Norrbottens län

SVT24 er navnet på den nye digitale nyhetskanalen fra Sveriges Television (SVT), som startet sendingene 15. mars. Ennå er det ikke sending døgnet rundt, men fra 06.30 til 22.00. Betingelsene i dag for for å se kanalen er at man er tilknyttet Telias kabelnett og har en dekoder. I noen uker kan sendingene også ses i SVT 2.

"Vi som arbetar med SVT24 är stolta över att vi får vara med och skapa en modern nyhetstjänst för svenska folket. Vi tror att det behövs ett svenskt alternativ till de utländska och kommersiella nyhetskanalerna och det är naturligt att det är Sveriges Television, nyhetsledande i många avseenden, som är först med en satsning på en ny, digital, nyhetskanal", skriver redaktionschef for SVT24, Lena Lundkvist, i en hilsen på kanalens WWW-sider.

Gå til SVT24s WWW-sider.

Kilde: SVT24

Avtalen om sammenslåing av Telia og Telenor ble lagt fram på en pressekonferanse tirsdag 30. mars, i Näringsdepartementet i Stockholm, hvor den norske samferdselsminister Dag Jostein Fjærvoll var til stede sammen med sin kollega, näringsminister Björn Rosengren.

"På grunnlag av verdivurderinger av de to selskapene har eierne – den norske og svenske stat – framforhandlet et bytteforhold som gir den norske stat 40 prosent av aksjene i det nye selskapet, mens den svenske stat skal ha 60 prosent", heter det i en pressemelding fra det norske samferdselsdepartementet. Det heter også at "... den norske og svenske eieren er enige om å opprettholde en samlet statlig eierandel på minst 51 prosent."

Hvor det nye selskapets datterselskaper skal plasseres, avgjøres senere av den nye svensk-norske bedriftens styre. "Lokalisering av ledelsen for de enkelte forretningsområdene fastlegges ikke nå, men vurderes av selskapsledelsen på forretningsmessig grunnlag. Det legges til grunn at valg av lokalisering skal oppfylle krav om rasjonell og framtidsrettet forretningsorganisasjon og inennfor denne rammen en rimelig fordeling av ledelsesoppgaver landene imellom", heter det i pressemeldingen.

"– Det bolag vi nu skapar blir konkurrenskraftigt och kommer att ge konsumenterna bra tjänster till allt lägre priser. Det handlar om en av de största affärer som någonsin gjorts i Sverige. Det handlar också om ett stort och viktigt industriprojekt som kommer att skapa tillväxt i bägge länderna och särskilt gäller det basen för tillväxt i IT-industrin som blir bättre med den ökning av tjänsteutbudet som det nya företaget ger." Slik framstiller näringsminister Björn Rosengren saken i en pressemelding.

Les pressemeldingen fra Samferdselsdepartementet.

Les pressemeldingen fra Näringsdepartementet.

Kilde: Näringsdepartementet/Samferdselsdepartementet

"Inspireret af Internet2 og Next Generation Internet starter de nordiske lande nu Nordunet2 – et initiativ til fremme af avanceret brug af netværk, som får støtte fra Nordisk Ministerråd", skriver Norden i veckan, ministerrådets nyhetsbrev.

"I oplægget til Nordunet2 er følgende områder udpeget som hovedindsats: fjernundervisning & livslang læring, telemedicin, digitale biblioteker og infrastrukturtjenester. Projektet, der løber over tre år, har en samlet ramme på 30 MDKK. I alt forventes 20-30 projekter sat i gang, heraf 4-6 i 1999. Nordunet2 er en fortsættelse af Nordunet, som er et samarbejde mellem de nordiske lande om adgang til internationale højhastighedsnet. Brugere er fortrinsvis undervisnings- og forsknings sektoren.

Det første møde for interesserede i Nordunet2 holdes hos UNI-C i København onsdag den 7. april kl. 13.15", heter det i nyhetsbrevet.

Udviklingschef Birte Christensen-Dalsgaard, UNI-C, bcd@uni-ck.dk, +45 89 37 66 70, oppgis som kontaktperson.

Kilde: Norden i veckan

17. mars skulle representanter for norske Telenor og svenske Telia ha undertegnet fusjonsavtalen. Nå krever Telenor å få hovedkontorer til flere av det nye foretakets divisjoner lagt til Oslo, skriver NTB, med den svenske avisen Dagens Industri som kilde. Telenors krav er av en slik art at hele fusjonen kan være i fare.

"Norge vil blant annet ha hovedkontorene for mobiltelefoni og internettbasert kommunikasjon og ansvaret for internett-telefoni samt katalogvirksomheten", skriver NTB.

NTB siterer Dagens Industri og skriver at flere av Telias sjefer sier at det er uaktuelt å gå med på kravene. "Det dreier seg om de viktigste vekstområdene for det nye teleselskapet. Dessuten ses mobiltelefondivisjonen som svensk kjernevirksomhet, som inkluderer samarbeide med produsenten Ericsson.

Den svenske næringsministeren Björn Rosengren er så innstilt på å gjennomføre fusjonen mellom Telia og Telenor at han er villig til å imøtekomme de norske kravene, skriver avisen.

19. mars møtes delegasjoner fra Telenor og Telia i World Trade Center i Stockholm for å forhandle videre", skriver NTB.

Kilde: NTB/Dagens Industri

"NRK etablerer Nordmagi AS sammen med Sveriges Television (SVT) og Danmarks Radio (DR). Det nye selskapet skal produsere barne- og ungdomsprogrammer. Aksjekapitalen er på 510.000 danske kroner, fordelt med en tredjedel på hver av kringkasterne", skriver NRKInfo.

"Målet er å forbedre det nasjonale tilbudet til barn og unge samt å etablere et tilbud som formidler nordisk kultur overfor barn som kan konkurrere om barns seervaner.

– Ved å utarbeide fellesprogram blir produksjonen mer effektiv. Det blir billigere å produsere det samme program i fem språkversjoner, sier barne- og ungdomssjef Kalle Fürst i NRK Fjernsynet", til NRKInfo.

Les artikkel fra NRKInfo.

Kilde: NRKInfo

Til tross for amerikanske trusler om handelskrig, har det kanadiske parlamentets underhus fattet vedtak om å beskytte kanadiske tidsskriftutgivere ved å forby såkalt "split-run". Vedtaket ble gjort med 196 mot 43 stemmer. Senatet må godkjenne vedtaket før det blir lov, skriver EJC Media News/Reuters.

"Split-run" innebærer at utenlandske magasinforlag, flest amerikanske, gir ut magasiner i Canada, som bare er kanadiske i navnet, og hvor reklameplassen er solgt til kanadiske annonsører. Tidligere tiltak mot "split-run" fra kanadiske myndigheter ble kjent ulovlige av WTO, verdens handelsorganisasjon, i 1997.

Kilde: EJC Media News/Reuters

EU-kommisjonen har lansert et forslag om å gjøre unionen til medlem av European Audiovisual Observatory. Etter to-tre års utredning på fransk initiativ, ble European Audiovisual Observatory (Observatoriet) opprettet i 1992 og kom i virksomhet i 1993, underlagt Europarådet og beliggende i Strasbourg.

I en pressemelding fra EU-kommisjonen heter det at kommisjonen ønsker å etablere en flerårig rammeplan (1999 - 2004) for finansiell støtte til drift av Observatoriet. EU-kommisjonen selv har vært medlem av Observatoriet siden starten, og har bidratt til driften med 200.000 euro årlig. Observatoriet har 34 medlemsstater.

Mer informasjon om EUs tiltak og forslag for den audiovisuelle sektoren finnes på European Commission's Audiovisual Policy Web site.

Les pressemeldingen fra EU-kommisjonen.

Kilde: EU-kommisjonen