"Børnereklamerne skal begrænses, men hvordan og hvor meget skal være op til branchen og TV 2's gode vilje. Socialdemokratiet vil ikke lovgive mod reklamer i de smås sendetid", skriver Aktuelt Online.

Med dette utspillet til et nytt medieforlik går Socialdemokratiet ut mot regjeringspartneren, den radikale kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen, som i sin barnepolitiske redegjørelse for Folketinget sier at hun ønsker et totalforbud mot TV-reklame rette direkte mot barn.

"Det vil koste TV 2 100 millioner kroner, hvis reklamerne blev forbudt, og et forbud mod børnereklamer vil alligevel ikke sikre imod, at de bliver sendt på de kommercielle kanaler", sier Søren Hansen, som er Socialdemokratiets medieordfører i Folketinget.

Søren Hansen vil ha TV 2 og reklamebransjen med på en avtale som skal hindre "... pågående reklamer og ikke placere dem i massive blokke omkring børneudsendelserne. Viser TV 2 velvilje overfor en nedskæring i børnereklamerne, vil Socialdemokratiet til gengæld arbejde for en lempelse af forbudet mod at reklamere for øl på tv", skriver Aktuelt Online.

Les artikkelen i Aktuelt Online.

Kilde: Aktuelt Online

Politiken skriver at mediemogulen Rupert Murdoch, som kontrollerer medievirksomheter over hele verden, av skattemessige årsaker er i ferd med å flytte en del av imperiet til Danmark.

Fox Kids, en del av det Murdoch-kontrollerte Fox-konsernet, skal etablere et holdingselskap i Danmark, skriver Politiken. Hensikten er å nyte godt av omstridte danske skatteregler som gjør det mulig for holdingselskaper å overføre utbytte til og fra datterselskaper i andre land, uten at det betales skatt av beløpet i Danmark.

"Den danske skatteordning er i øjeblikket under heftig beskydning i EU, der trods hård dansk modstand har stemplet holdingreglerne som en fidus, der forvrider konkurrencen i unionen. Selv om EU truer med at tvinge regeringen til at ændre loven, der trådte i kraft i januar, står internationale firmaer fortsat i kø for at slå sig ned i Danmark – deriblandt altså Rupert Murdoch", skriver Politiken.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

"TV3 opfører sig helt urimeligt, og jeg håber stadig, at stationen meget hurtigt kommer til fornuft", sier kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen i en pressemelding datert 10. november. "Hvis det ikke sker, kan jeg ikke umiddelbart gribe ind, fordi der er tale om en britisk tv-station. Men jeg kan til gengæld love, at jeg vil gå direkte til de britiske myndigheder og bede dem om at tage affære over for TV 3. Alle EU-lande er forpligtet til at sørge for, at deres tv-stationer respekterer direktivet `Tv uden grænser`.

Bakgrunnen for uttalelsen er at TV3 ikke vil selge EM-kvalifikasjonskampen i fotball mellom Danmark og Israel (13.november) til Danmarks Radio. Ifølge Kulturministeriets regler, som følger EU-direktivet, hører landskampen til TV-begivenheter av nasjonal interesse.

"Konkurrencestyrelsen har ellers i dag (10.11) fastsat kampens pris til 2,6 mill. kroner, hvis kampen samsendes – og 3,7 mio. kr. for eksklusivrettigheder. Men TV3 mener, at prisen er for lav", heter det i pressemeldingen. TV 3 ville ha 4,5 millioner DKK.

I en pressemelding datert 11. november siterer Kulturministeriet et brev som nå er sendt til det engelske kulturministerium: "Det er Kulturministeriets opfattelse, at TV 3 – hvis den udsender kampen på lørdag alene – vil forvalte sine eksklusivrettigheder for Israel-Danmark kampen på en sådan måde, at den forholder en væsentlig del af det danske publikum muligheden for at følge begivenheden, som anført i artikel 3(a)3 i direktivet `TV uden grænser`. På den baggrund skal Kulturministeriet hermed anmode Ministeriet for Kultur, Medier og Sport om at leve op til sine forpligtelser efter direktivets artikel 3(a)3."

Siste: "Det britiske kulturministerium har i dag ingen muligheder for at hjælpe med at få TV3 til at dele landskampen mellem Danmark og Israel med DR. Ministeriet kan i dag heller ikke straffe TV3 for ikke at følge de regler, der er vedtaget i EU-direktivet `TV uden Grænser`. Det skyldes, at England endnu ikke har implementeret direktivet i landets lovgivning", skriver Kulturministeriet i en pressemelding som er sendt ut 12. november.

I en pressemelding datert 22. november skriver Kulturministeriet: Den britiske regering har nu officielt beklaget, at Storbritannien ikke var i stand til at skride ind over for TV3 i forbindelse med landskampen mellem Israel og Danmark, der blev spillet i Israel".

Kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen sier:
"– Briterne har høfligt og hurtigt gjort det lysende klart, at de står ved direktivet `TV uden grænser`, og at det derfor kun er et spørgsmål om kort tid, før de vil være i stand til at hjælpe os i lignende situationer fremover."

Kilde: Kulturministeriet

TV-selskapenes andel av detaljhandelens reklamebruk er falt fra 26 til 11 prosent på fem år, skriver Politiken.

Samlet sett økte butikksektorens totale reklamekjøp fra 1,2 til 2,2 milliarder DKK i samme periode. Mye av økningen skyldes satsing på husstandsomdelte tilbudsaviser.

"Flugten fra fjernsynet skyldes primært, at TV3s, TvDanmarks og især TV 2s pris for at nå den enkelte forbruger er relativt høj. Butikskæder vurderer, at de får mere ud af at smide en brochure ind ad brevsprækken i nærområderne", skriver Politiken.

Men nedgangstrenden er ikke helt entydig. De store kjedene satser nå på imagereklame og det innebærer "... at tv-stationerne i år regner med en lille stigning i markedsandelen i forhold til de andre medier. En tendens, som mediabureauer mener kan være tegn på, at tv-reklamen er på vej tilbage", skriver Politiken.

Les artikkelen i Politiken.

Kilde: Politiken

Kulturministeriet har sendt en rekke endringsforslag som gjelder lov om radio- og fjernsynsvirksomhed på høring, med frist 19. november 1999.

"Lovforslaget har til formål at fastsætte regler om fordelingen af DR's og TV 2's digitale programmer i fællesantenneanlæg, samt at justere 'must carry'-forpligtelserne for så vidt angår fordelingen af lokale fjernsynsprogrammer", heter det i ministeriets høringsdokument.

"Endvidere er det formålet at gøre Telestyrelsens afgørelser i 'must carry'-spørgsmål endelige. Dernæst er det formålet at bringe lovens bestemmelser om DR's og TV 2's regnskaber i overensstemmelse med årsregnskabsloven.

Endvidere er det lovforslagets formål at implementere en bestemmelse fra EF-direktivet 'Fjernsyn uden grænser', Rådets direktiv 89/552/EØF som ændret ved Rådets direktiv 97/36/EF, hvorefter der bliver hjemmel til at fastsætte krav om en vis andel af europæiske programmer i lokal-tv udsendt i nationale netværk.

Dernæst er formålet at give kulturministeren hjemmel til at fastsætte generelle inhabilitetsregler for medlemmer af de lokale radio- og fjernsynsnævn.

Endelig er formålet med lovforslaget at udstrække forbudet mod erhvervsmæssig omsætning m.v. af piratdekodere m.v. til også at omfatte forbud mod privat besiddelse m.v. af piratdekodere m.v.", heter det i høringsdokumentet.

Kilde: Kulturministeriet

En hovedoppgave for Finlands filmstiftelse i dag er å administrere støtteordninger. I et lovforslag presiseres og formaliseres oppgavene ytterligere:

"Lagförslaget innehåller bestämmelser om stöd för framställning och spridning av filmer och andra bildprogram liksom om åtgärder för att främja filmkulturen i övrigt med medel som upptagits i statsbudgeten", skriver Undervisningsministeriet i en pressemelding.

"Om lagen antas kommer Finlands filmstiftelse att kunna bevilja vissa stöd avsedda att främja filmkonsten, dvs. produktionsstöd för den som producerar, framställer eller sprider filmer och andra bildprogram samt annat understöd t.ex. för den som driver en biograf eller ordnar en filmfestival".

Kilde: Undervisningsministeriet

YLEs styre ønsker å øke TV-avgiften med FIM 100 fra 1. juli 2000, ifølge en pressemelding. Den er i dag på FIM 882, lavest i Norden, og svært lav også i europeisk målestokk. Avgiften har steget bare en gang siden 1991, den gang for å kompensere for merverdiavgiften.

Lansering av nye digitale tjenester krever ekstra midler og å opprettholde både analoge og digitale sendinger vil koste mye de nærmeste årene, mener YLEs styre.

30.000 flere betalte TV-avgift i august 1999 enn i august 1998.

I perioden 1991 til 1999 har YLE økt sendevolumet for TV-sendingenes del med 80 prosent, og 40 % for radioens del. YLEs andel av radiolytterne holdt seg i august 1999 på 63 %, mens andelen seere som foretrakk YLEs TV-kanaler sank til 43,8%.

Kilde: YLE Communications

En foreløpig rapport fra EFTAs overvåkingsorgan EFTA Surveillance Authority (ESA) setter spørsmålstegn ved den islandske statsstøtten til utenlandske filmselskaper, skriver Daily News from Iceland.

Ordningen som ble etablert etter et vedtak i Altinget tidligere i år, kan bryte med EØS-reglene, (European Economic Area, EEA), mener ESA. Via støtteordningen tilbys utenlandske filmselskaper skattelette når de bruker Island som opptakssted. Dette kan innebære så mye som 12 prosent refusjon av de totale produksjonskostnadene for filmer med et budsjett over USD 1,1 millioner.

I samsvar med EØS-reglene orienterte de islandske myndighetene ESA om ordningen, og resultatet er den foreløpige rapporten. Et endelig vedtak fra ESAs side er ventet før kommende årsskifte, skriver Daily News from Iceland

Kilde: Daily News from Iceland

I en pressemelding fra Kulturdepartementet heter det: "– Film er en viktig del av norsk kulturpolitikk, fastslår kulturminister Åslaug M. Haga i et svarbrev til ESA – EFTAs overvåkingsorgan for EØS-avtalen. Hun understreker at offentlig støtte er helt avgjørende for norsk filmproduksjon. Hensikten med støtten er å stimulere til at det blir laget filmer med norsk språk, som avspeiler norsk kultur, samfunnsliv, verdier og tradisjoner.

– Norge er et lite språksamfunn og et tilsvarende lite filmmarked med begrenset inntjeningspotensial og små muligheter for privat finansiering. Uten sterk offentlig støtte ville det ikke bli produsert norske kvalitetsfilmer. EU er selv opptatt av å skjerme europeisk filmindustri av hensyn til språk og kultur og burde forstå de samme argumentene for å støtte den norske filmen, sier Haga.

ESA påpeker i et brev av 12. oktober at den samlete statsstøtten ikke må overstige 50 prosent av produksjonsbudsjettet for at filmstøtten skal være akseptabel i forhold til kulturunntaket for statsstøtte. En del andre krav blir også listet opp, bl.a. må filmprodusenten kunne bruke minst 20 prosent av budsjettet i andre EØS-land.

Svarbrevet til ESA gjør rede for de eksisterende ordningene for filmstøtte i Norge. I et eget brev blir det gitt en orientering om støtten til Norsk Film AS og datterselskapet Norsk FilmStudio AS".

Den svenske filmavtalen, som skal gjelde fra kommende årsskifte, er også under gransking, av EU-kommisjonen. ESA undersøker i tillegg islandsk filmstøtte.

Kilde: Kulturdepartementet

"Et flertall på Stortinget går inn for å endre reglene for sponsing av TV-programmer, slik at NRK og TV 2 stilles likt", skriver NTB.

TV 2 har hittil kunnet vise bevegelige bilder, mens NRK bare har fått vise stillbilder. Heretter skal begge kanalene bare kunne vise stillbilder, med sponsorens firmanavn, logo og varemerke.

"Regjeringen ville opprettholde forskjellen, men dette forslaget fikk ikke flertall i Stortingets kulturkomite, under behandlingen av Kulturdepartementets forslag til fastsetting av sponsereglene for kringkasting", skriver NTB.

Kilde: NTB

"Tre forskjellige utvalg, som rapporterer til tre forskjellige departementer, utreder nå fremtidens bredbåndsnett i Norge. IT/tele-bransjen er redd denne viktige saken skal ende som et statlig suppekokeri", skriver Aftenposten.

Staten har ikke lenger kontroll over telenettene, telemarkedet liberaliseres og Telenor delprivatiseres, påpeker Aftenposten, som lister opp tre utvalg med oppgave å utrede framtiden.

Kommunalminister Odd Roger Enoksen nedsatte nylig et utvalg med oppgave å utrede hvordan et bredbåndsnett kan bidra til næringsutviklingen i distrikts-Norge.

I september satte NHO-foreningen itf (IT-næringens forening) ned et bredbåndsutvalg. Utvalget, som ledes av administrerende direktør Oddvar Hesjedal i Telenor FOU, la fram sin rapport i uke 47. NHO vil at 80 prosent av Norges befolkning skal ha tilgang til bredbåndnett innen 2005, skriver Aftenposten.

"– Vi er imot en offentlig utredning. Det er det ikke tid til. Vi ønsket fortgang i dette, og vi satte derfor ned en hurtigarbeidende gruppe i forståelse med Regjeringen og politikere på Stortinget, sier bransjesjef Jørn Sperstad i itf til Aftenposten. Sperstad rapporterer til Næringsdepartementet og statsråd Lars Sponheim og håper på en nasjonal strategi, som også omfatter statens rolle i nettubyggingen.

Samferdselsdepartementet arbeider med en stortingsmelding som skal omfatte bruken av høyhastighetsnettene i Norge, og i tillegg være en utredning av neste generasjon mobiltelefonsystem, UMTS, skriver Aftenposten.

Les artikkelen i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

Svenskenes erfaringer med digital-TV får trolig følger for de norske planene, skriver Aftenposten. Stortingsmeldingen om utbyggingen av digital-TV skal behandles i Stortinget om tre uker.

Saksordfører for stortingsmeldingen, Trond Helleland (h), sier til Aftenposten at det som har skjedd i Sverige kommer til å få avgjørende betydning.

Bare 500 svensker har hittil funnet det meningsfullt å betale 5.000 SEK for en set-top-boks, skrev Dagens Nyheter 29. oktober, og meldte at statlige Teracom via datterselskapet Boxer nå skal leie ut bokser for 99 SEK i måneden.

"Programmet `Fiasko-TV` som ble sendt på svensk TV i forrige uke, har vakt stor oppmerksomhet i Sverige", skriver Aftenposten. "Programmet tok opp den jordbundne digital-TV-utbyggingen, som hittil har kostet 1,5 milliarder kroner. Prognosen for solgte digital-TV-bokser var 100 000 på ett år".

Kringkastingssjef Einar Førde sier til Aftenposten at NRK trolig vil gå inn for en kombinert løsning, ikke bare et jordbundet nett.

– Vi er kommet i en vanskelig situasjon. Samtidig er vi svært glade for at Sverige har gjort disse erfaringene før oss. Det store problemet er, som vi også har påpekt, at Sverige gikk i gang før dekoderen fikk en bedre og felles løsning", sier Førde, som antar at løsningen i Norge kan bli å satse på bredbåndsnett og satellitt, kombinert med en begrenset jordbasert utbygging.

Les artikkelen i Aftenposten.

Les også Kulturdepartementets informasjonsbrosjyre om digitalt fjernsyn.

"– Fremtiden vil være en blanding av ulike løsninger", sier saksordfører for stortingsmeldingen, Trond Helleland (h), til Aftenposten 24. november, en knapp uke før innstilling skal avgis av Stortingets kulturkomité.

"– Hovedproblemet med et bakkesendt nett er at den har en mye dårligere kapasitet enn en fiberoptisk kabel. Hvis du legger fiberkabel inn i huset, vil du få både TV, data og telefon i det samme opplegget. Vi ber om en tenkepause i forhold til digitalt bakkesendt fjernsyn. Vi skrinlegger det ikke, men ser helst at andre løsninger – fibernett, kabel og muligens hybridløsninger – blir foretrukket", sier Helleland til Aftenposten.

Etter det Aftenposten erfarer er både Arbeiderpartiets og regjeringspartiene i stor grad enig med Høyres saksordfører. Dermed går det i retning av flertall i Stortinget for en utsettelse, til nye løsninger er vurdert.

"Dessuten vil Stortinget spille ballen tilbake til Regjeringen og kreve bedre samordning mellom departementene på dette feltet. Helleland mener Samferdselsdepartementet bør ha koordineringsansvar", skriver Aftenposten.

Les artikkelen i Aftenposten.

Samtidig som NRK forsøker å finne den riktige digital-TV-strategien for framtiden, tar selskapet fatt i radiohistorien, og utgir CD-ROMen "Dette er Norge – Radioens århundre, 1900 - 2000".
CD-ROMen er utgitt i samarbeid med Cappelen og Norkring.

Kilde: Aftenposten/Dagens Nyheter

TV 2s konsesjon som gir selskapet rett til å sende riksdekkende reklame-TV, utløper ved utgangen av 2002. Orkla-dominerte TV Invest har gitt et advokatfirma i oppdrag å vurdere om TV 2 kan få en ny konsesjon, uten ny utlysing. Konklusjonen fra firmaet er at en slik framgangsmåte er rettsstridig, skriver Aftenposten.

"TV Invest, hvor Orkla eier 40 prosent av aksjene, ønsker selv å starte opp riksdekkende reklamefjernsyn i Norge", skriver avisen.

"Ifølge selskapets administrerende direktør, Erik Rynning, kan dette skje ved at selskapet får overta TV 2s konsesjon.

Selv foretrekker han at det utlyses to konsesjoner. Dermed kan selskapet få en mulighet til å etablere sin kanal, på lik linje med TV 2. Samtidig blir dagens monopolsystem dermed avskaffet", skriver Aftenposten.

Les artikkelen i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

En norsk 15-åring har deltatt i en internasjonal hackergruppe som har brutt antikopieringskoden for DVD-platene og gjort opplysningene tilgjengelig på internett, melder Aftenposten, med tidsskriftet Wired som kilde.

DVD-platene har kapasitet til å lagre spillefilmer med høy oppløsning og krever spesielle spillere. I dag finnes en rekke filmtitler på DVD-format.

"Da den mektige filmindustrien gikk med på å støtte det nye videoformatet DVD, ble de store Hollywood-studioene forsikret om at platene skulle være nærmest umulig for piratene å kopiere. Alle DVD-plater blir derfor kodet på en slik måte at det ikke skal være mulig å kopiere dem", skriver Aftenposten.

"Saken om DVD-kodens fall gikk i går som toppnyhet på den store teknonyhetstjenesten Wired i USA. Kommersiell direktør Rune Rødland i Egmont Columbia Tristar er en av representantene for Hollywood i Norge. Han tar det foreløpig med fatning.

– Piratkopiering er ulovlig, uansett om det foregår på DVD eller VHS. All piratkopiering vi kommer over vil bli politianmeldt. Vi kommer til å saksøke piratene som gjør dette, for alt de kan saksøkes for", sier han til Aftenposten.

Les artikkel i Aftenposten.

I en oppfølgende artikkel skriver Aftenposten at det må være lovlig å bruke programmet 15-åringen har laget til å kopiere filmer til privat bruk. Piratkopiering i stort omfang rammes selvsagt av loven.

"Men var det ulovlig å lage verktøyet som gjør dette mulig?", spør Aftenposten, og peker på at det i EU-systemet nå arbeides med et nytt direktiv som pålegger medlemslandene å gjøre det ulovlig å lage instrumenter som gjør det mulig å bryte koder som beskytter åndsverk. (Amended proposal for Directive on copyright and related rights in the information society).

"Blir dette tatt inn i det norske lovverket, vil aktiviteten til 15-åringen helt klart bli ulovlig. Men norske myndigheter motarbeider at reglene skal bli så strenge", skriver avisen.

"I dag er det lov å ta kopier til privat bruk. Underdirektør Bengt Hermansen i Kulturdepartementet forteller at Norge arbeider for at direktivet skal ta høyde for at det er lov å ta private kopier. Utkastet som foreligger i dag, gjør ikke det.

– Vi mener at man ikke skal kunne gå denne veien for å hindre Norge i å ha regler som tillater kopiering for privat bruk, sier Hermansen til Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

I Kulturdepartementets budsjett for 2000 ble det foreslått avsatt 115 millioner kroner til filmformål. I forbindelse med budsjettforliket mellom regjeringspartiene og Arbeiderpartiet er 20 millioner NOK gjort om til tilsagnsfullmakter, som medfører ubetaling tidligst i 2001.

"Filmkuttet på 20 millioner kroner i budsjettforliket mellom regjeringspartiene og Ap. ble gjennomført over hodet på partienes kulturpolitikere", skriver Aftenposten.

"– Kuttet på filmområdet kom like overraskende på meg som på alle andre, sier Arbeiderpartiets Jon Olav Alstad til Aftenposten. "Han er saksordfører for filmsaker i Stortingets kulturkomite, og i Grethe G. Fossums fravær var også han sitt partis fraksjonsleder da forliket ble inngått i helgen.

– Garanterer du at det blir bare ett års utsettelse på bevilgningen av disse 20 millionene? – Nei, jeg kan ikke garantere noe som helst. Dette har skjedd uten at kulturfraksjonen i Ap. er blitt konsultert. Hadde vi blitt det, ville vi sterkt ha frarådet å kutte i filmstøtten, sier Alstad. Han benekter ikke at situasjonen er frustrerende:

– Du kan jo tenke deg selv. Film er det området jeg har hatt hovedfokus på den siste tiden, fordi det skjer så mye positivt og spennende – ikke minst av næringspolitisk karakter. Film-Norge hadde trengt det motsatte; en tilsagnsfullmakt på toppen av de 115 millionene", sier Alstad til Aftenposten.

"– Vi har ingen garanti for at de 20 millionene vil komme som ekstrabevilgning i 2001, sier Rolv Håan, leder i Filmforbundet, til Dagsavisen.

"Bransjefolk setter kuttet i sammenheng med uforutsette ekstrautgifter også på rundt 20 millioner kroner i form av etterhåndsstøtte til norske filmer som har gått bra på kino. Etter filmbransjens regnemåte blir det da 40 millioner mindre til norsk film til neste år", skriver Dagsavisen.

25. november 1999 samlet filmbransjen seg utenfor Stortinget til en kraftig protest mot det bransjerepresentanter kaller "... myndighetenes rasering av filmbudsjettet".

"Norsk film mangler ikke bare penger. Bransjen savner en bevisst linje i den offentlige filmpolitikk", skriver Aftenpostens Edel Bakkemoen i en kommentar. "Her er det sørgelig fatt, og verre blir det sett i forhold til våre nærmeste naboland. Danmark og Sverige setter ressurser – så vel materielle som kreative – inn for å styrke den hjemlige film. I Norge kutter myndighetene 20 millioner i det allerede forholdsvis lille budsjettet, som resultat av budsjettforliket".

Aftenposten peker på at over én million nordmenn har sett norske filmer på kino hittil i 1999 – flere enn på fem år. Avisen unnlater heller ikke å framheve at både i Danmark og Sverige satser myndighetene store midler på filmbransjen, mens det i Norge går motsatt vei. En av konsekvensene: I de neste fire-fem månedene vil ikke en eneste norsk spillefilm bli igangsatt.

I januar 1999 la Kulturdepartementet fram en Gjennomgang av støtteordningene til norsk spillefilm som filmbransjen stort sett har kritisert, blant annet hevdes det at ingen kreative filmskapere ble konsultert under arbeidet med utredningen, bare produsenter.

Kilde: Aftenposten/Dagsavisen

Presset fra Digital-TV-kommittén og Radio- och TV-verket later ikke til å gjøre inntrykk på TV3-ledelsen, skriver Vision.

”Digital-TV-kommittén måste bli tydligare vad de vill göra med marknätet”, sier Viasats VD Peder Ramel til Vision.

"Trots att TV3 har tillstånd att lägga ut sina sändningar i det digitala marknätet har kanalen avvaktat med sändningsstarten. Något som inte hindrat Viasat, som organiserar MTG:s tv-kanaler, att ansöka om ytterligare tillstånd för Z-TV, Viasat Sport och TV1000. Vision kunde igår berätta att Radio- och TV-verket, RTVV, fått statliga Digital-tv-kommitténs uppdrag att utreda hur de kanaler med tillstånd som inte startat digitala marksändningar tänker agera. RTVV:s tes är att om kanalerna inte inleder sina sändningar ska några nya sändningstillstånd ej heller beviljas. Det kan rent av bli aktuellt att dra in redan befintliga tillstånd", skriver Vision.

Vision kan også fortelle om en ny satsing, som kan få digital-TV-markedet i Sverige til å vokse: "För 300 kronor i månaden erbjuds nu tv-tittarna en mottagare för marksänd digital-tv. Bakom satsningen på uthyrning står Canal+, Senda och Boxer. Bolagens avtal sätter nu ytterligare press på de bolag som inte kommit igång med sina sändningar. Canal+ får tre kanalplatser i väntan på att TV3, Kanal 5 och Cell kommer igång med sina sändningar", skriver Vision.

Kilde: Vision

"Reklamen följer barnen från morgonmjöken till kvällens reklamfilmer i tv. Lagen som förbjuder tv-reklam för barn är ihålig. Den har också fått marknadsförarna att söka nya reklamplatser: skolan, idrotten och Internet", skriver Dagens Nyheter.

Avisen henviser til EUs kulturministermøte 23. november: "När EU:s kulturministrar möts i morgon ska Ulvskog inledningstala och kommer då att kräva hårdare tag mot tv-reklam riktigad till barn. År 2001, när Sverige greppar ordförandeklubban i europaklubben, vill kulturministern gå från ord till EU-lag och låta även euro-barnen slippa hårdsäljande tv-spottar för dockor, tv-spel och snask".

Men reklamemakerne finner stadig nye veier, også i Sverige, skriver Dagens Nyheter, og viser til at markedet for tradisjonell markedsføring har stagnert. Institutet för reklam- och mediastatistik viser i en ny undersøkelse at "... Allt större pengar läggs istället på internetbaserad reklam, events och gratistidningar. Institutet talar om ett trendbrott".

Stilt overfor dette, sier kulturminister Marita Ulvskog: "– Den svenska lagen är visserligen ineffektiv, men att ta bort den vore otroligt korkat. Ungefär som att trycka på en knapp och så forsar mycket mer reklam över oss", sier hun til Dagens Nyheter og fortsetter: "– Visst, vi kan göra mer i vår egen lagstiftning, men det är i EU vi måste börja. Alla måste ha samma regler för tv-reklam innan vi kan gå vidare".

Dagens Nyheter peker på at den danske kulturministeren, Elsebeth Gerner Nielsen, deler Marita Ulvskogs syn, men det er stor motstand både i og utenfor EU-systemet mot en enhetlig lovgivning på dette området. Selv om det skulle bli en enhetlig EU-lovgivning, kan TV-selskapene omgå den ved å sende reklame beregnet på barn fra land utenfor EU.

"– De som vill exploatera våra barn söker alltid nya vägar", sier Marita Ulvskog til Dagens Nyheter.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: Dagens Nyheter

Trykking av bøker med utgangspunkt i tekster som befinner seg på internett (eller andre digitale lagringsmetoder) kan komme til revolusjonere forlags- og bokhandlerdrift.

"För att bidra till en bestående dialog mellan människor och slå en bro mellan språken ger Podium i höst ut ett Turkiskt-Kurdiskt lexicon (Türkçe-Kürtçe Sözlük/Ferhenga Tirkî-Kurdî). Eftersom Podium använder sig av den nya digitala tekniken – print on demand – kommer detta lexikon nu via internet att kunna tryckas ut var som helt i världen där det behövs, också i Turkiet", heter det i en pressemelding fra forlaget Podium.

"Print-on-demand-projektet Podium är ett samarbete mellan Författarcentrum Öst, Svenska Bokhandlareföreningen, En bok för alla, Stockholms stadsbibliotek, Kungliga Biblioteket, Författares Bokmaskin och Tidskriftsverkstaden i Stockholm".

Les mer om leksikonet og Podium.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

TT/Dagens Nyheter melder at Sveriges Television (SVT) fortsatt kan sende sponsormeldinger i pauser under idrettsbegivenheter. Granskningsnämnden för radio och tv har krevd at SVT skulle betale 2,5 millioner SEK for brudd på sponsingsreglene.

"Länsrätten slår i två domar fast att SVT har rätt att visa namn på sponsringsföretag i samband med till exempel fotbolls- och ishockeymatcher", skriver TT/Dagens Nyheter.

"Tidigare i år kom kammarrätten fram till att SVT även hade rätt att sända sponsringsmeddelanden i samband med kanalbyten under stora idrottsevenemang. Granskningsnämnden hade i det fallet krävt SVT på en miljon kronor", skriver TT/Dagens Nyheter.

En ny sponsorstrid er under oppseiling: "Sveriges Television (SVT) tar strid om Granskningsnämndens beslut att fälla företaget för brott mot sponsringsreglerna i samband med Schlager-EM. Nämnden kritiserar SVT för att ha sänt sponsormeddelanden före och efter Eurovisionsschlagerfestivalen i Jerusalem i våras", skriver TT/Dagens Nyheter 11. november.

Striden står hovedsakelig om SVT kan regnes som arrangør av festivalen i Jerusalem. SVT mener at dette er uomtvistelig: SVT har medlemsskap i EBU (Den europeiske kringkastingsunionen) og betalte et millionbeløp til EBU for å finansiere slagerfestivalen i Jerusalem. SVT er klar til ny rettssak om nødvendig, sier talsmann for selskapet, Hans Hernborn.

Les artikkelen i Dagens Nyheter.

Kilde: TT/Dagens Nyheter

Resultatene av de nordiske lands kulturaktørers forsøk på å oppnå finansiell støtte gjennom EUs kulturprogrammer har vært blandede. På enkelte områder har nordiske kunstnere, kulturarbeidere, bedrifter og organisasjoner hentet mer støtte enn EU-gjennomsnittet, i andre sektorer har det ikke gått like bra. Nå er et nytt EU-program på vei; Kultur 2000.

Programmet "... sluker de tidligere programmene Kaleidoskop, som omfatter slikt som musikk, scenekunst, billedkunst, kunsthåndverk og arkitektur, Ariane, som dekker litteraturen, og Rafael, som dreier seg om kulturarven", skriver Aftenposten. Aftenposten refererer fra et seminar om EUs kulturstøtte holdt i Oslo 29. november, der rådgiver Tim Hemmings fra EU-kommisjonen kunne opplyse at det nye programmet bør kunne lanseres tidlig i 2000. Under seminaret oppfordret kulturminister Åslaug M. Haga norske kulturaktører til å søke mer støtte i EUs nye kulturprogram.

"EU:s kultursatsningar skall vara längre och synas mer i fortsättningen. Därför prioriteras stora projekt och nätverk i Europaunionens nya kulturprogram som skall börja gälla nästa år", skriver Svenska Dagbladet, som tror at dette innebærer mindre gode resultater for svenske støttesøkere i framtiden.

"Det beror framförallt på att det nya programmet inte har ett särskilt stöd för översättningar, och just översättningsstöd är något vi varit lyckosamma med i det gamla kulturprogrammet. Svenska kulturarbetare har inte heller, hittills, varit flitiga deltagare i nätverk, vilket det nya programmet delvis bygger på. Dessutom krävs att de nya projekten är stora vilket försvårar för små länder", skriver Svenska Dagbladet, som konstaterer at det særskilte støtteprogrammet for audiovisuelle produksjoner fortsetter (Media II), selv om spesialprogrammene for mange andre kulturytringer forsvinner. Media II avløses av MediaPlus i 2001, framgår det av en melding fra det finske formannskapet i EU.

Politiken melder at Danmark er "EU-mester i at opnå filmstøtte".

"Siden EU etablerede sit Media-støtteprogram i 1990, har danske film-, tv- og multimedieproducenter modtaget støtte og tilskud for 200 millioner kroner til produktioner med internationalt tilsnit, dvs. film, tv-serier, tegnefilm osv. som vurderes at have appel til andre end kun os danskere. I samme periode har Danmark spyttet 48 millioner i Media-kassen", skriver Politiken.

Hos Media Desk Danmark, der – sponsoreret af Det Danske Filminstitut og EU-Kommissionen – rådgiver danske producenter mht. EU-støtteordningerne, er man ikke i tvivl om årsagen til danskernes høje succesrate, nemlig Bille Augusts Oscar-belønnede Pelle Erobreren fra 1987, der gav Danmark det afgørende kvalitetsstempel i den europæiske filmverdens øjne", skriver avisen.

Kilde: Aftenposten/Svenska Dagbladet/Politiken

Nabolands-TV (muligheten til å se de nordiske nabolandenes TV-programmer) har vært et flittig debattert emne i nordisk sammenheng de siste tiårene. Nå viser det seg at nordmennene, som tidligere har vært trofaste tilhengere av svenske kanaler, er i ferd med å miste interessen for dem, melder Dagens Nyheter. Og de fleste svensker har aldri vært interessert i danske og norske TV-sendinger, ifølge Politik i Norden, et tidsskrift som utgis av Nordisk Ministerråd.

"I alla år har hushållen i Osloregionen och de östra delarna av Norge haft svensk tv som viktig källa för information och underhållning. Det gällde särskilt när statliga Norsk Rikskringkasting (NRK) hade kontrollen över de inhemska sändningarna i en enda tv-kanal.

Nu visar färska undersökningar som Telenors kabel-tv-bolag genomfört att framför allt svenska TV2 förlorar terräng i Norge. Bara 59 procent av de norska hushållen finner den kanalen oumbärlig i utbudet. Det är en nedgång med 28 procentenheter på två år", skriver Dagens Nyheter.

Politik i Norden skriver at "... Svenskarna håller på att bli analfabeter när det gäller kunskap om sina grannländer. Huvudorsaken är att Sverige är stängt för norsk och dansk TV, något som utarmar kontakterna över gränserna.

– Att Sverige inte har grannlands-TV är ett stort nordiskt kulturfiasko, säger Lennart Bodström som 1997 var ordförande för det svenska kulturdepartementets utredning i frågan om grannlands-TV".

Les artikkelen i Politik i Norden.

I forbindelse med Nordisk Råds sesjon i Stockholm 8. - 11. november er det sendt ut en pressemelding der det framgår at de nordiske regjeringene vil etablere en fellesnordisk merking for trygg elektronisk handel på internett.

Den svenske handelsministeren, Leif Pagrotsky, foreslår at dette "... genomföras genom att en nordisk standard tas fram för hur varuinformationen och handeln tekniskt genomförs på Internet och genom att en speciell skiljenämnd inrättas.

– De nordiska länderna ligger i världstoppen när det gäller Internetanvändning. De har därför en unik potential när det gäller elektroniska handelsplatser. Ett huvudproblem är den bristande tilliten när det gäller säkerheten", sa Pagrotsky ifølge pressemeldingen.

"För ändamålet beviljar de nordiska näringsministrarna 600000 danska kronor. Budgeten för projektet går på 7 miljoner kronor, som till största delen satsas av företag, branschorganisationer och myndigheter i de nordiska länderna.

Projektet ska vara avslutat år 2001. Den nämnd som föreslås ska bestå av representanter för företag, konsumenter och en neutral skiljeman.

Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp, som de nordiska industri- och handelsministrarna tillsatte i fjol. Bakom initiativet står CommerceNet Scandinavia, i vilket ingår bl.a. Foreningen for Dansk Internet Handel, Svenska IT-Företagens Organisation, eforum, Norge samt CommerceNet Finland", heter det i pressemeldingen.

Som et apropos: I disse dager lanserer det danske Forskningsministeriet, Erhvervsministeriet og 11 organisasjoner en kampanje for trygg elektronisk handel. I tillegg har det norske Forbrukerrådet og eforum lansert trygghets- og kvalitetsstemplet N-SAFE. e-forum er en interesseorganisasjon for nettbutikker.

Kilde: http://www.norden.org/

Borde man kanske "harmonisera" avstängningen av analoga radio- och TV-sändningar inom EU, är en fråga som dykt upp i diskussioner i Bryssel under det senaste året. Nu tycks man ha börjat fundera på saken på allvar.

EU-kommissionens IT-direktorat har nyligen beställt en utredning om övergången från analog till digital teknik. Vilka effekter skulle det ha på marknaden att bestämma en tidpunkt för avstängning av analoga TV-, radio- och teletjänster? Och hur kan samhällsåtgärder som vidtas för att påskynda eller fullborda övergången till digital teknik komma att påverka utvecklingen? är några av de frågor man vill ha svar på.

Kommissionen vill också ha en analys av konsekvenserna för planeringen av radiospektret, hur de frekvenser som kommer att frigöras ska användas m m.

Vid årsskiftet väntas kommissionen ha bestämt sig för vem som ska få uppdraget. Åtta månader senare ska utredningen vara klar. Om något år är kan det alltså komma ett förslag från kommissionen rörande övergången till digital teknik.

Kilde: Anna Celsing, Medier i Nordens Brussel-korrespondent

Nordisk Råd har sesjon i Stockholm 8. - 11. november.

Der foreligger blant annet et forslag om å utrede forutsetningene for en nordisk overenskomst om gjensidig godkjenning av forhåndsgransking av film. Som et første steg i en lengre prosess foreslås å innføre en samordnet finsk-svensk filmgransking.

Les A 1193/nord Medlemsförslag om en nordisk överenskommelse om filmgranskning.

Kilde: http://www.norden.org/

"Nordiske IT-firmaer vækker stor interesse i USA. Det viser et nyligt dansk fremstød, der samtidig afslører, at man i USA opfatter de nordiske lande som èn region – og altså ikke skelner mellem landene", skriver Nordisk Ministerråds nyhetsbrev Norden i Veckan.

"Store firmanavne som Nokia, Ericsson og Linux opfattes alle som `skandinaviske`. Set med amerikanske øjne hører de skandinaviske befolkninger til blandt verdens mest IT-forbrugende, hvad igen skærper den amerikanske interesse for et nærmere IT-samarbejde med Norden", skriver Norden i Veckan.

Samtidig kan Politiken melde om et vellykket kontaktmøte mellom danske og amerikanske firmaer i "new media"-bransjen, det første i sitt slag.

"Men amerikanerne virkede imponerede over, hvad man præsterer af software i Juul og Stejle Multimedia A/S, og flere ville gerne drøfte samarbejdsmuligheder over en frokost ude i byen", sier firmaets representant Jørgen Juul til Politiken.

"Også andre af de 17 danske firmaer forsikrer, at de rejser hjem fra New York med lovende kontakter, der nu skal plejes og opdyrkes", skriver Politiken.

Kilde: Norden i Veckan/Politiken