"Filmselskabet Zentropa er tæt på at få underskrevet en aftale, som vil indebære, at der i samarbejde med et stort amerikansk filmselskab produceres 12 engelsksprogede danske spillefilm", skriver Politiken.

Avtalen, om den går i orden, vil dreie seg om 200 millioner DKK til dansk filmproduksjon, kanskje med mer enn en fordobling av beløpet på et senere tidspunkt. "– Dansk film er så populær i øjeblikket, at vi har fået mulighed for at indgå en såkaldt pakkeløsning, som der er mange af på det internationale filmmarked. Dansk film har imidlertid ikke tidligere været interessant nok for de udenlandske investorer til en sådan løsning", sier Zentropa-direktør Peter Aalbæk Jensen til Politiken.

"– Amerikanerne vil finansiere ca. 40 procent af filmenes omkostninger og de stiller ingen krav til indholdet eller at der skal være amerikanske skuespillere. De køber os på vores renommé. Herefter vil det være meget nemmere at gå ud til andre lande og hente resten af finansieringen", sier Peter Aalbæk Jensen, som likevel mener
"... at det samtidig er problematisk at det danske sprog kommer i anden række".

På den annen side, hevder Aalbæk Jensen at
"... det er imidlertid svært filmisk at vifte med Dannebrog, når Danmark efterhånden skattemæssigt og på anden vis er blevet det dårligste land at producere film i".

Les artikkel i Politiken.

Kilde: Politiken

Kulturministeriets forslag til finanslovbevilgninger (budsjett) for perioden 1999-2003 er nå lagt fram sammen med forslaget til finanslov (budsjett) for 2000.

Bevilgningene til film stiger kraftig, fra 267,4 (1999-priser) til 299,8 millioner DKK (2000-priser) i 2000.

I perioden fram til og med 2003 stiger filmbevilgningene til 367,8 millioner DKK (2000-priser).

De statlige bevilgningene i Kulturministeriets 2000-budsjett utgjør 3.628,5 millioner DKK, en økning totalt på drøyt 50 millioner DKK fra 1999, stigende til 4.251,4 millioner DKK i 2001.

I tillegg gis folkebibliotekene et teknologisk løft, om forslaget til ny bibliotekslov vedtas.

"Folkebibliotekerne bliver nu udrustet, så de kommer informationsteknologisk i front. De bliver i fremtiden forpligtet til at tilbyde forbindelse til internettet og computerarbejdspladser.

Brugerne skal have adgang til elektroniske informationsbaser, og de skal kunne låne digitale multimedier og cd´ere. De nye tiltag skal være gratis for lånerne", heter det i en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Det bliver nogle af konsekvenserne af det forslag til ny bibliotekslov, som kulturminister Elsebeth Gerner Nielsen i dag (1. september) har sendt til høring. Forslaget betyder, at staten øger bevillingsrammen til bibliotekerne. Fra 2003 vil den samlede bevilling til biblioteker være 100 mill. kr. større om året i forhold til i dag", heter det i pressemeldingen.

Les mer om Kulturministeriets finanslovbevillinger 1999-2003.

Kilde: Kulturministeriet

"Ytringsfrihetskommisjonen går inn for en omfattende endring av Grunnloven § 100. Innledningen om at `Trykkefrihed bør finde sted` foreslås erstattet med `Ytringsfrihed bør finde sted`. Friheten skal altså gjelde alle medier, også f.eks. film og internett", heter det i en pressemelding fra Justisdepartementet.

"– Dette synes å være en spennende utredning med mange kontroversielle forslag. Jeg gleder meg til debatten som utvilsomt vil følge. Uansett utfall vil debatten i seg selv styrke bevisstheten rundt dette viktige temaet", sier justisminister Odd Einar Dørum ifølge pressemeldingen fra Justisdepartementet.

"Han (Dørum) er generelt positiv til bedre vern av ytringsfriheten, men ønsker ikke nå å gå inn på enkeltforslagene", heter det i pressemeldingen, hvor blant annet pekes på at
- Forhåndssensur, unntatt for å beskytte barn og unge, skal ikke være tillatt. Det betyr opphevelse av filmsensuren for voksne. Blasfemiparagrafen foreslås opphevet, og kommisjonen går inn for en noe mer liberal pornolovgivning.
- Kommisjonen ønsker å styrke offentlighetsprinsippet. Det foreslås et eget klageorgan for den som blir nektet innsyn. Stortinget og dets organer har hittil vært unntatt fra offentlighetsloven. Det vil kommisjonen ha slutt på.
- Kommisjonen er kritisk til markedsføringslovens forbud mot kjønnsdiskriminerende reklame, fordi hensynet bak er klart politisk. Den mener også at den foreslåtte grunnlovsendringen bør føre til en mer liberal pornografilovgivning, i tråd med forslaget i 1997 fra Seksuallovbruddutvalget.
- Derimot er kommisjonen delt i synet på om forbudet mot politisk reklame i fjernsyn vil kunne opprettholdes hvis forslaget til ny § 100 blir vedtatt.

Les utredningen fra Ytringsfrihetskommisjonen (NOU 1999:27).

Kilde: Justisdepartementet

"Et utvalg for å vurdere den offentlige kinopolitikken i Norge ble oppnevnt i statsråd fredag", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet. Utvalget består av Dagfinn Sundsbø, Fet, leder, Lene Løken, Oslo, Bjørn Hoenvoll, Oslo, Jorunn Hageler, Steinkjer og Thorbjørn Bratt, Trondheim.

"Utvalget skal innen 1. november 2000 fremme forslag som kan sikre en fortsatt geografisk differensiert kinostruktur. Utvalget skal ta utgangspunkt i dagens støttenivå og arbeidsdeling mellom stat og kommune.

Utvalget skal foreta en samlet vurdering av kinopolitikken og skal spesielt se på den kommunale konsesjonsordningen og de tiltak som blir finansiert av Norsk kino- og filmfond. Utvalget skal også vurdere konsekvenser og økonomiske virkninger av ulike former for eierskap og drift av kinoer i Norge, og det framtidige potensialet og konsekvensene av digital distribusjon av kinofilm. Dessuten skal utvalget gjennomgå virkemidler i offentlig regi som har betydning for kinodriftens økonomiske rammevilkår, herunder Bygdekinoen", heter det i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

Eieren av Janco Multicom, det amerikanskeide teleselskapet UPC, vil satse 25 milliarder kroner for å konkurrere med Telia-Telenor, skriver Aftenposten, med NTB som kilde. Fra 6. september heter Janco Multicom UPC – United Pan-Europe Communications Norge AS.

I en pressemelding fra UPC heter det at det norske UPC-selskapet er det første som tar i bruk UPCs nye forretningsprofil. "Norges ledende kabel-TV selskap gjennom 30 år markerer med dette overgangen fra å være et nasjonalt kabelselskap til å bli et internasjonalt multimediaselskap. UPC er Europas ledende bredbånds kommunikasjonsselskap med aktiviteter i 13 land. Selskapet har 5,6 millioner kabelabonnenter som får tilbud om TV, telefoni og internett-tjenester", heter det i pressemeldingen.

"UPC-sjef John Riordan har gitt Janco-ledelsen fullmakt til å sette fart i oppgraderingen av selskapets norske kabel-TV-nett, og gå utover den tidligere kostnadsrammen på to milliarder kroner. Det oppgraderte nettet skal også tilby telefoni og Internett", skriver NTB/Aftenposten. "Samtidig ønsker UPC å kjøpe Telias og Telenors kabel-TV-nett, med til sammen 1,6 millioner abonnenter. UPC betalte i sommer 3,2 milliarder kroner for det svenske kabel-selskapet Stjärn-TV. Prisen tilsvarer 13 250 kroner pr. abonnent.

Med tilsvarende pris for Telia-Telenors kabelnett må UPC ut med 21,2 milliarder kroner. Handelen kan bli aktuell hvis EU-kommisjonen krever at Telia-Telenor må selge sin kabel-TV-virksomhet før de får fusjonere".

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: NTB/Aftenposten

Anders Ljunggren er utpekt til "... särskild utredare som ska lägga fram ett brett underlag inför beredningen av nya villkor för radio och TV i allmänhetens tjänst", heter det i en pressemelding fra Kulturdepartementet.

Anders Ljunggren er i dag sekretær for Demokratiutredningen og fra 1. januar direktør i Föreningen Norden.

"Utredaren ska bl.a. behandla programföretagens uppdrag och organisation, frågor om teknik och distribution samt finansieringsfrågor. Uppdraget ska utföras i samverkan med Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Det ska redovisas före utgången av maj 2000", heter det i pressemeldingen.

"Sändningstillstånden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB gäller till utgången av år 2001. En ny tillståndsperiod ska alltså inledas den 1 januari 2002.

Det är värdefullt att villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst har en bred politisk förankring. Inför arbetet med beslut om nya sändnings- tillstånd kommer en beredning att tillsättas med företrädare för samtliga riksdagspartier. Innan detta arbete påbörjas bör ett brett underlag finnas. Uppgiften att ta fram ett sådant underlag ges nu till en särskild utredare", heter det i pressemeldingen.

Kulturminister Marita Ulvskog sier i en kommentar at både den teknologiske utviklingen og mengden av nye mediebudskap gjør det viktigere enn noensinne å holde på prinsippet om at det skal produseres og sendes radio- og TV-programmer som i prinsippet når alle. I denne forbindelse framhever kulturministeren at det er viktig å satse på å beholde bredde, dybde og kvalitet i produksjonen og uavhengighet i forhold til kommersielle, politiske og andre interesser.

Kilde: Kulturdepartementet

"Med en kulturbudget på närmare 5 miljarder kronor i årets budgetproposition fortsätter kulturdepartementet att hävda sig väl när regeringen fördelar de statliga anslagen till olika samhällsområden", skriver Svenska Dagbladet i en kommentar til regjeringens budsjettforslaget for 2000 som ble lagt fram 20. september.

"I budget 2000 fullföljer regeringen inriktningen i 1996 års kultur-proposition", heter det i pressemeldingen fra Kulturdepartementet.

I pressemeldingen nevnes blant annet at "... Ett nytt filmavtal har träffats mellan staten, filmbranschen och TV-företagen. Avtalet innebär en kraftig förstärkning av filmstödet. En omfattande satsning görs för att upprätthålla, utveckla och sprida svensk filmproduktion.

Syftet är att bl.a. att öka antalet biobesök och att utveckla biografen som kulturell mötesplats. Intäkterna beräknas till 385 miljoner kronor under år 2000, vilket är en ökning med drygt 100 miljoner kronor jämfört med innevarande år. Staten ska lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor. Det innebär en ökning av bidraget med 67,6 miljoner kronor i jämförelse med år 1999".

Pressemeldingen tar også for seg bidragene til presse, radio og TV: "... Satsningen på radio och TV i allmänhetens tjänst fortsätter under år 2000. Regeringen föreslår att public service-företagen tilldelas särskilda medel på sammanlagt 100 miljoner kronor för förnyelse. SVT föreslås få 75 miljoner kronor för särskilt kvalificerad programproduktion och Sveriges Radio särskilda medel på 10 miljoner kronor för att stärka mångfald och kvalitet i programutbudet.

Insatserna för dagspressen förstärks. I syfte att värna den publicistiska mångfalden föreslås att driftsstödet från år 2000 höjs med 4,5 procent. Höjningen motsvarar ca 20 miljoner kronor. För att presstöd ska ges till tidningar med störst behov föreslås att gränsen för hushållstäckning för medel- och högfrekventa tidningar ändras från 40 till 30 procent.

Lågfrekventa tidningar vars upplaga tillfälligt hamnar under 2000 exemplar kan få ett oreducerat driftsstöd. Ersättningsprinciperna för taltidningar ändras. En översyn av delar av presstödet aviseras.

För att hela befolkningen ska ha tillgång till TV kommer marknätet att vara avgörande under överskådlig tid. Ytterligare sändningstillstånd för digitala TV-sändningar kommer att fördelas i slutet av år 1999. Dövas TV införlivas i public serviceverksamheten.

TV-avgiften föreslås höjas med 36 kronor till 1 644 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2000", heter det blant annet i pressemeldingen.

Kilde: Kulturdepartementet

"Sverige ser nu ut att bli först i världen med Internetbaserad tv och telefoni till hushållen i stor skala", skriver Dagens Nyheter.

"Både Telia och Bredbandsbolaget planerar redan under nästa år att införa även dessa tjänster i sina nya bredbandsnät. Pc-n, telefonen och tv-n kopplas till samma bredbandsanslutning i bostaden och det skall spara stora pengar för hushållen jämfört med i dag då de flesta har minst två ledningar fram till bostaden, en ledning för telefonen och en ledning för kabel-tv", heter det i artikkelen i Dagens Nyheter.

Samtidig kan Sveriges Radio Kalmar/TT/Dagens Nyheter melde om at "... Kalmar län ska bygga ett bredbandsnät på länsnivå och blir enligt egen utsago först i landet med detta.

Beslutet om satsningen togs av regionförbundets styrelse på fredagen (17.09)", heter det i en notis i Dagens Nyheter.

I juni ble det lagt fram en utredning for næringsminister Björn Rosengren, kalt "Bredband för tillväxt i hela landet". (556 K, *.pdf-fil.)

Kilde: Sveriges Radio Kalmar/TT/Dagens Nyheter

Radio- og TV-verket hadde fått 37 søknader om tillatelse til å sende digital-TV i jordbundet nett, da søknadsfristen for den nye runden gikk ut 15. september. Midt i desember får regjeringen oversendt Radio- og TV-verkets forslag til hvem som skal få sendetillatelser.

AB Trav och Galopp (ATG), Skandia, TV4, NRK Aktivum, Svenska Golfkanalen och ZTV finnes blant søkerne. I listen finner man også Aftonbladet.
"– Om vi får det här tillståndet kan jag tänka mig att vi sänder nyheter direkt från Aftonbladets redaktion inom några år", sier Aftonbladets sjefsredaktör Anders Gerdin til TT.

Det framgår av en pressemelding fra Radio- og TV-verket at søknadsrunden omfatter "... digital marksänd TV i fem sändningsområden i Sverige (Stockholm med Mälardalen och Uppsala, Norra Östergötland, Södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd)".

Björn Rosén, överdirektör i Radio- och TV-verket, sier i pressemeldingen: "– Det är glädjande att det finns ett stort intresse för digitala marksändningar. ... Det stora antalet sökande visar att det finns en stark vilja att satsa på marknätet. Radio- och TV-verket kommer nu skyndsamt att bereda ansökningarna och räknar med att kunna lämna sitt förslag till regeringen innan jul".

Les søkerlisten.

Kilde: Radio- och TV-verket/TT

Rask økning i internett-trafikken fører til at Telia fortsetter å investere i nettutbygging, melder Svenska Dagbladet.

"Under de närmaste två åren ska företaget satsa 5 miljarder kronor på att skaffa egna nät i framför allt Europa. I praktiken handlar det både om att bygga helt nya nät och att köpa kapacitet från stora företag som MCI Worldcomm och Global Crossing", skriver Svenska Dagbladet.

"En liten del av de 5 miljarder kronorna kommer att satsas i USA. I takt med att Telia får hårdare konkurrens inom den vanliga telefonin så blir också försäljningen av nätkapacitet allt viktigare. I dag drar Telia in omkring 4 miljarder kronor årligen på att till andra sälja utrymme i sina internationella tele- och datanät", skriver avisen.

Les artikkelen i Svenska Dagbladet.

Kilde: Svenska Dagbladet

EU-kommisjonen har godkjent – for en periode på sju år – det forretningsmessige samarbeidet (joint venture) British Interactive Broadcasting Ltd, fra nå av kalt "Open", et samarbeid mellom BSkyB Ltd, BT Holdings Limited, Midland Bank plc og Matsushita Electric Europe Ltd.

Open skal stille digitale interaktive TV-tjenester til rådighet for britiske kunder. Dette innebærer at Open skaper nødvendig infrastruktur og tjenester som skal brukes av banker, supermarkeder og reisebyråer for direkte kontakt med kundene. Den digitale "set top-boksen" er et viktig element. Open skal markedsføre bokser til subsidierte priser.

EU-kommisjonen understreker at avgjørelsen om å tillate Open-samarbeidet er tatt under forutsetningen av at det digitale interaktive tjenestemarkedet i Storbritannia forblir åpent for konkurranse.

Les pressemeldingen fra EU-kommisjonen.

Kilde: EU-kommisjonen

Om den svenske regjeringen ikke vil selge Telias kabel-TV-virksomhet, kan være en hindring for Telenor-Telia-fusjonen, melder Aftenposten.

19. oktober skal EU kommisjonen tilkjennegi sitt syn på fusjonen mellom Telenor og Telias fusjonssøknad, "... men i realiteten faller avgjørelsen om det blir noe fusjon eller ikke alt neste uke. Da går fristen ut for at de to selskapene gir EU sitt siste forslag om hva de er villige til å selge ut", skriver Aftenposten.

"Det meste tyder nemlig på at EU ikke firer på dette kravet (salg av kabel-TV-virksomheten, red. anmn.), selv om Telenor og Telias forhandlere skal ha fått gjennomslag for sine definisjoner av markedet for TV-distribusjon i Norden. Politikk veier tyngre enn jusen i konkurranseretten, og EU står steilt på sitt syn om at tilgangen til abonnentene gjennom kabel-TV må skilles ut fra teleselskapene", skriver avisen, som også peker på at "...et salg av de respektive selskapenes kabel-TV virksomheter vil realisere verdier for rundt 20 milliarder kroner, der det aller meste kommer fra svensk side. Spørsmålet er om man i Sverige kan se på at disse realiserte milliardverdiene går inn i selskapet med fordelingen 60/40 Sverige/Norge. Fra norsk side frykter derfor enkelte nå at svenskene i realiteten kan torpedere fusjonen i neste uke ved at de ikke gir Telia lov til å forhandle om salg av kabel-TV virksomheten", skriver Aftenposten.

Les artikkel i Aftenposten.

Kilde: Aftenposten

Den amerikanske giganten Viacom kjøper TV-selskapet CBS for 285 milliarder SEK. Det nye selskapet, verdens nest største medieselskap, får en børsverdi på 656 milliarder SEK, skriver Svenska Dagbladet.

"Viacom äger bland annat musikkanalen MTV och filmstudion Paramount medan CBS är USA:s största tv-nätverk. Fusionen innebär att det näst största största medie- och nöjesföretaget bildas med nya bolagsnamnet Viacom. Bara Time Warner Inc är större", skriver avisen.

"Analytiker tror, enligt nyhetstjänsten CNN, att flera fusioner kommer att äga rum inom kort. Viacom blir ledande inom tv-kabelindustrin och en av de största filmproducenterna. Här finns också förlaget Simon & Schuster, musikkanalen VH1, radiostationer, betalkanalen Showtime och CBS reklampelare David Letterman, även om hans show tappat i tittarantal på sistone".

Les artikkel i Svenska Dagbladet.

Kilde: Svenska Dagbladet

Scandinavian Channel starter sendinger i USA 23. september, med programbidrag fra alle de nordiske public service-selskapene, til sammen åtte timer per dag.

Scandinavian Channel er en betal-TV-kanal, som koster 8 - 10 USD per måned for abonnentene. Markedet er 12 millioner amerikanere med nordiske røtter, i statene California, Colorado, Minnesota, Washington, Wisconsin og Nord-Dakota. 55.000 abonnenter må til for at kanalen skal gå i økonomisk balanse.

Nordisk Ministerråd har bidratt med en halv million DKK i startfasen. Nestformann i Nordisk Råds Nordenutvalg, Svein Ludviksen, deltar under åpningen.

Kanalen skal sende magasin- og naturprogrammer, dokumentarfilm, dramaproduksjoner og såpeoperaer. De utstyres med engelske undertekster. Internett skal også tas i bruk av kanalen, og målet er å skape en inngangsport på internett til all informasjon om Norden i det nord-amerikanske markedet.

Kilde: YLE