Medieområdet ska ägnas stor uppmärksamhet, står det i programmet för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd
1 januari - 30 juni 2001.
Att Sverige får igenom lika mycket som Frankrike lylyckades med under sin jämförelsevis korta ordförandeperiod – augusti var ju semestermånad – är dock tveksamt. Men så är inte heller förutsättningarna desamma.
Genom sin storlek och tyngd i EU-politiken har Frankrike förstås helt andra möjligheter att driva igenom beslut. Sedan är ju också kultur en hjärtefråga i den franska politiken. I Sverige är det kanske inte alltid fallet.
Men det handlar också om att Frankrike redan klarat av mycket av det rådet kan göra just nu. Den främsta uppgiften under det franska ordförandeskapet var att få igenom ett beslut om MEDIA Plus-programmet. Det nuvarande MEDIA II-programmet löper ut vid årsskiftet, så det brann i knutarna.
Här lyckades Frankrike med konststycket att inte bara övertyga EU-parlamentet att man nog fick dra ner på budgetförväntningarna utan även få Storbrittanien, Nederländerna och Tyskland att gå med på 400 miljoner euro, vilket dessa länder in i det sista ansåg vara alldeles för mycket.
Public service-problemen
En annan viktig fråga på Frankrikes bord har varit hur EU:s konkurrensregler ska tillämpas på public service-bolagen. Detta tilll följd av de många anmälningar från privata konkurrenter som kommissionen måste ta ställning till.
Redan i juli anordnade det franska ordförandeskapet ett seminarium i Lille om public service-problematiken. Här framfördes krav på en klarläggning av hur reglerna ska tillämpas och vilka befogenheter EU-kommissionen respektive medlemstaterna har.
EU-kommissionen fick också stå till svars vid kulturministermötet i november och redogjorde då för de förtydliganden av frågeställningen som gjorts i en kommissionsskrivelse om "tjänster i allmänhetens intresse" i september.
Detta s k meddelande togs upp vid inre marknadsministrarnas möte den 30 november. Då såg Frankrike till att rådet gjorde ett formellt uttalande där man bl a understryker att tillämpningen av konkurrensreglerna "should allow services of general economic interest to perform their tasks under conditions of legal certainty and economic viability".
Förhållandet mellan olika finansieringsmetoder för offentliga tjänster och tillämpningen av EU:s statsstödsregler bör ytterligare klargöras, fortsätter rådet, särskilt när det gäller ersättning för de extra kostnader det medför att uppfylla ett offentlig uppdrag.
Detta uttalande har fått ytterligare tyngd sedan EU:s regeringschefer ställt sig bakom det vid toppmötet i Nice nyligen. Så mycket mer än detta kan rådet inte göra just nu eftersom kommissionen har särskilda befogenheter i konkurrensfrågor. För Sverige – som lovat att fortsätta att driva public service frågan – handlar det nu mest om att avvakta kommissionens agerande.
Kommissionen väntas snart ge någon form av riktlinjer för hur konkurrensreglerna ska tillämpas på public service, kanske helt enkelt genom att ta ställning till några av anmälningarna.
– Om de besluten sedan överklagas till EU-domstolen och det blir ett negativt utslag kan rådet föreslå ändringar i EU-fördraget. Först då kan vi verkligen agera, förklarar Hans Sand, kulturråd vid Sveriges EU-representation i Bryssel.
Filmstöd kontroversiellt
Hur EU:s konkurrensrätt – närmare bestämt reglerna om statsstöd – ska tillämpas på de nationella filmstöden är en annan kontroversiell fråga som Sverige får i arv av Frankrike. Även här är ganska mycket gjort.
Frankrike tog upp frågan vid båda kulturministermöten under hösten, senast i form av en resolution där man framhåller filmstödens betydelse för den kulturella mångfalden, inte minst i de "små" länderna. Här betonas också behovet av ökad rättslig säkerhet för stödordningarna.
Vad Sverige kan göra ytterligare hänger återigen på kommissionens agerande. I början av året ska kommissionen ge ut en rapport om rättsliga aspekter på filmområdet där kanske konkurrensdirektoratet bidrar med ett kapitel om filmstödet. Eller så blir det en separat skrivelse, eventuellt med riktlinjer för stödet.
I WTO-sammanhang brukar EU – även kommissionen – vara mån om "att värna om den kulturella mångfalden", d v s att kunna behålla den egna mediepolitiken och stödordningarna.
– Kanske borde man först sopa rent för sin egen dörr, kommenterar Hans Sand.
Även på WTO-området har Frankrike varit aktivt under sitt ordförandeskap. Vid toppmötet i Nice genomdrev man bl a att rådsbeslut i internationella handelssammanhang som rör kultur och det audiovisuella området ska vara enhälliga. Kan nog komma till användning när vissa vill "sälja" kulturfrågorna i den allmänna kohandeln... Det interna EU-kravet på enhälliga beslut i rådet vad gäller kulturfrågor kvarstår också – på gott och ont.
Barn och unga
Ett område där inte så mycket är gjort och som kommer att stå i fokus under det svenska ordförandeskapet är skydd av barn och unga i mediesammanhang. Det många befarat – att Sverige skulle genomdriva hård EU-lagstiftning mot reklam riktad mot barn – är dock inte att förvänta, enligt Hans Sand.
Detta av flera skäl. Meningskiljaktigheterna om reklamfrågan är stora bland medlemsländerna. (Inte oviktigt är väl också att den ansvariga kommissionären, Viviane Reding, öppet förklarat sig vara emot en skärpning av reklamreglerna i direktivet TV utan gränser.)
Men främst beror det nog på att kommissionens översyn av TV-direktivet som startar 2001 inte ska vara klar förrän efter Sveriges ordförandetid. Så några konkreta kommissionsförslag kommer det inte finnas att ta ställning till.
Det kan i och för sig vara en fördel om man vill driva frågan om skärpta reklamregler.
– Efter ordförandeskapet kan vi återgå till en mer "svensk" ståndpunkt, förklarar Hans Sand.
Men barn och unga kommer lyftas fram på andra sätt under det svenska ordförandeskapet. Till exempel när rådet ska i vår ta ställning till en kommissionsskrivelse om den audiovisuella politiken i digitalåldern. Och då kommissionen presenterar sin studie om barn och reklam.
Under ordförandeskapet ska kommissionen också lägga fram sin utvärdering av hur EU:s rekommendation om skydd av minderåriga har fungerat. Här kan rådet framföra synpunkter och t ex begära att frågan utvärderas ytterligare för att se om självreglering verkligen räcker.
Den 12-13 februari anordnas ett seminarium i Stockholm om "Barn och unga i det nya medielandskapet". Hit inbjuds även företrädare för EU:s kandidatländer och EES-länderna ( bl a Norge och Island ) för att markera en av ordförandeskapets övergripande prioriteringar, utvidgningen. Det gäller även det informella kulturministermötet i Falun den 20-22 maj.
Upphovsrätt och telekom
Så långt den regelrätta kulturpolitiken. Men även på andra politikområden kommer det upp viktiga medierelaterade frågor under det svenska ordförandeskapet. Snart måste EU-parlamentet ta ställning till rådets s k gemensamma ståndpunkt om det kontroversiella direktivet om upphovsrätten i informationssamhället. Här kan det komma att gå hett till.
Rättighetsinnehavarna – som inte alls är nöjda med "de många möjligheterna till undantag" som rådets ståndpunkt ger – lobbar nu intensivt i Bryssel för att parlamentet ska kräva strängare regler (som parlamentet tidigare förordat).
Vidare behandlas just nu i rådet ett paket med fem direktivförslag på telekommunikationsområdet som kommer att få betydelse för den audiovisuella sektorn, Vid kulturministermötet i november togs frågan upp, bl a med hänvisning till oron i den audiovisuella branschen över vad den föreslagna åtskillnaden mellan regelverken för infrastrukturen och innehållet kan få för effekter, t ex vad gäller tillgången till sändningsfrekvenser.
Det här är viktiga frågor att bevaka, menar Hans Sand.
– Här kan telekompolitikens liberaliseringsintresse komma på tvärs med kultur- och samhällsintressen.
Anna Celsing,
Bryssel
Les kommunikéet Services of General Interest in Europe".
Rådets uttalelse om kommunikéet finnes på
ue.eu.int/Newsroom/ (svensk versjon).
Kulturministrenes resolusjon om filmstøttens betydning finnes på ue.eu.int/Newsroom/ (svensk versjon).
Gå til toppen av siden
