Ensam är stark, sade man en gång i tiden. I dagens globaliserade värld är den devisen nog mindre tillrådlig än någonsin. Särskilt om man är liten och obetydlig, relativt sett.
Det tycks nordbor bli allt mer medvetna om i EU-politiken. Och vad ligger då närmare till hands än att samarbeta med andra i Norden? I höst har man sett en rad tecken på ett ökat nordiskt samarbete – såväl bland politiker som i den audiovisuella branschen.
I oktober tillkännagav Danmarks, Finlands och Sveriges statsministrar att det nordiska samarbetet ska intensifieras och att de börjat samordna sitt agerande i EU. Det tycks bl a gälla konkurrenspolitiken.
- Vi är intresserade av att små länder som har stora företag som vill ingå i allianser och göra fusioner kan göra det utan att hindras av ett regelverk som kanske inte alltid är avpassat efter de små ländernas behov, förklarade statsminister Göran Persson efter ett möte med sina kollegor strax före toppmötet i Gent.
Sådana förberedande möten ska det bli före varje EU-toppmöte. Ordförandeskapet i gruppen ska rotera halvårsvis och ordföranden ska se till att Island och Norge informeras om diskussionerna. Gemensamma synpunkter kommer att framföras i muntlig eller skriven form.
Nordiskt PS-kontor
Det är inte bara på regeringsnivå man ser fördelar med ett ökat nordiskt samarbete. I oktober öppnade de nordiska public service-bolagen ett eget kontor i Bryssel för att följa EU-politiken på nära håll och försöka påverka utvecklingen " i en för bolagen gynnsam riktning".
I höst har kontoret ägnat sig mycket åt EU:s reform av telekomlagstiftningen, en viktig framtidsfråga där Norden har många gemensamma intressen, däribland viljan att få igenom krav på en öppen gemensam standard för digital-TV, helst förstås Multimedia Home Platform (MHP) som NorDig-gruppen anammat.
För att driva denna fråga bildades The Alliance for Interoperable TV, en nordeuropeisk lobbygrupp där bl a de nordiska public service-bolagen, ja hela NorDig-gruppen ingår. ( Hit hör även kommersiella TV-bolag, plattformsoperatörer och telebolag i Norden).
I slutet av november firade alliansen en triumf då EU-parlamentets industriutskott röstade igenom förslaget att "a single open interoperable European standard for television" ska bli obligatorisk i hela EU. När telekomdirektiven slutbehandlades vid plenarmötet den 12 december blev skrivningen dock något mindre kategorisk.
Nu ska medlemstaterna "encourage" snarare än "ensure" att en sådan standard införs. Någon bestämd standard som MHP vill varken EU-kommissionen eller medlemstaterna förorda av olika skäl. I kommissionens pressmeddelande är dock MHP den enda standard som uttryckligen nämns. Parlamentet uppmanar också kommissionen att tala om vilka konkreta åtgärder man tänker vidta för att se till att MHP antas som europeisk standard så snart som möjligt.
Det nordiska public service-kontoret och den europeiska radiounionen EBU har i höst också försökt få gehör för sin syn på de s k must-carry och access-frågorna som ingår i telekompaketet. Här motsvarade de slutgiltiga skrivningarna inte förhoppningarna.
I fråga om must-carry ville särskilt de brittiska TV-bolagen försäkra sig om att kraven att distribuera vissa kanaler även kunde omfatta satellitsändningar, vilket inte är helt klart. Något sådant förtydligande gjordes emellertid inte.
EBU hade även önskat att "fair, reasonable and non-discriminatory access by content providers" inte bara ska gälla "conditional access systems" utan uttryckligen även gränssnitt (API) och elektroniska programguider (EPG). Det kan man se till utan ett sådant förtydligande, menade dock politikerna.
Till saken hör att det fanns större, mer övergripande stridsfrågor mellan parlamentet och rådet om telekompaketet. Särskilt i fråga om EU-kommissionens respektive medlemstaterna befogenheter på området.
Parlamentet stödde tidigare kommissionens krav på att få vidsträckta vetomöjligheter över nationella regleringsmyndigheters beslut. I kompromissen som det belgiska ordförandeskapet arbetat fram reducerades kommissionens vetomakt betydligt. Det kan ha bidragit till att EBU:s önskemål – som industriutskottet stödde – försvann i hanteringen.
Vid plenarmötet röstade parlamentet också igenom ett beslut rörande radiospektrumpolitiken. Tanken är att åstadkomma en samordning av politiken på EU-nivå och ge kommissionen en nyckelroll. Det senare tycks parlamentet och rådet ha varit tveksamma till.
I sluttexten står det att kommissionen kan framföra synpunkter på hur medlemstaterna kan göra frekvensanvändningen mer effektiv och den europeiska marknaden mer konkurrenskraftig. Men, betonar man, medlemstaterna har rätt " to determine spectrum policy themselves, where Community policy which depends on radio spectrum is not affected". Parlamentet ska också rådfrågas innan kommissionen genomför "technical implementation measures".
Filmpolitiskt samarbete
Även i filmbranschen har man fått upp ögonen för nordiskt samarbete. Svenska Filminstitutets chef Åse Kleveland ser det som en viktig uppgift för institutet att delta aktivt i utformingen av den europeiska filmpolitiken, gärna utifrån en gemensam nordisk plattform. Om än vissa skillnader finns, är filmpolitiken i de nordiska länderna starkt besläktad, framhåller hon.
I oktober bildade Åse Kleveland en arbetsgrupp med företrädare för olika organisationer i filmbranschen som ska ägna sig åt sådana frågor. Bland annat har man planer på att arrangera ett Nordiskt Filmpolitisk Forum i Stockholm - troligen i juni - där man ska diskutera aktuella filmpolitiska frågor med EU-anknytning.
En fråga som engagerar Kleveland och filmbranschen mycket är GATS-förhandlingarna som kan komma att få stor betydelse för det audiovisuella området. Nu undrar allt fler vad den nya förhandlingsrundan i WTO kommer att betyda för kulturen och medierna.
Många branschorganisationer uppmanar EU att avstå från att göra några som helst åtaganden som kan begränsa medlemstaternas rätt att föra en egen kulturpolitik, ja, att överhuvudtaget inte diskutera de här frågorna.
EU:s kulturkommissionär Viviane Reding tycks vara med på noterna. I början av november förklarade hon att kultursektorn inte kommer att beröras av GATS-förhandlingarna i WTO.
- Vi kommer inte att göra några åtaganden på området och då kan det inte hända något, slog hon fast.
Enligt uppgift har EU:s cheförhandlare i WTO Pascal Lamy samma inställning. Om han sedan lyckas hålla den linjen är kanske inte helt säkert.
En arbetsgrupp vid European Film Forum i Strasbourg i november ansåg att det på sikt kommer bli oerhört svårt att stå emot trycket i WTO för en liberalisering. Påtryckningar från USA kommer att få fler och fler länder att göra eftergifter på området och därmed minskas motståndskraften, tror man.
Mycket hänger på hur man kommer definiera olika tjänster i GATS-avtalet. USA ifrågasätter redan om nya tjänster på nätet ska räknas som ’audiovisuella tjänster’. Man får inte heller glömma att det finns många andra frågor EU vill slåss för i WTO-rundan. Vilka områden som offras i den allmänna kohandeln återstår att se.
UNESCO-deklaration
Med tanke på GATS-förhandlingarna är det viktigt att få fram ett internationellt "instrument" som kan säkra staters rätt att vidta kulturpolitiska åtgärder, framhåller många i kultursektorn.
Den 2 november antog UNESCO:s generalförsamling en deklaration om kulturell mångfald som kunde tänkas tjäna som ett sådant "instrument". Här slår man fast att "cultural diversity is as necessary for humankind as biodiversity is for nature" och att "freedom of expression, media pluralism, multilinguism, equal access to art and to scientific and technological knowledge, including in digital form, and the possibility for all cultures to have access to the means of expression and dissemination are the guarantees of cultural diversity".
I deklarationen framhålls att marknadskrafterna inte själva kan säkra den kulturella mångfalden och att samhället måste kunna gripa in. Stater måste få bedriva kulturpolitik om kulturindustrin i landet ska kunna hävda sig på lokal och internationell nivå.
Med tanke på den betydelse kulturella varor och tjänster har för människors identitet och värderingar ska de inte behandlas som vilka konsumentvaror som helst, står det också i deklarationen som finns på www.unesco.org
Om UNESCO-deklarationen räcker till i GATS-sammanhang är inte alla övertygade om. Somliga är tveksamma vilken rättslig kraft en sådan deklaration kan få, andra påpekar att USA inte är medlem i UNESCO och att det minskar dess betydelse. Samtidigt framhåller man att deklarationen har stort symbolvärde och kan utgöra grunden för ett mer praktiskt inriktat rättsligt instrument.
Anna Celsing,
Bryssel, den 19 december 2001
Parlamentets beslut rörande telekompaketet finns på www.europarl.eu.int/press/index_publi_sv.htm.
Gå där till Dagens Debatt den 12 dec.
Gå til toppen av siden
