Nordisk Medie Nyt: Resymé

Danmark

Danskene ser mer TV 

2 timer og 39 minutter så danskene daglig på TV i første halvår 1994, 12 minutter mer enn i fjor. Mens fotball-VM pågikk i sommer, så danskene 21 % mer på TV enn i samme periode året før.

Danmarks Radio hadde fotballsendingene og kan prise seg lykkelig over høy seeroppslutning i forbindelse med VM. Likevel viser målingene at DR har bare 30,1 % av seertiden i første halvår 1994, mot 34 % for et år siden. TV 2 har 41,6 % av seertiden i år, omtrent det samme som i fjor. TV3 har øket sin andel fra 7,3 % i fjor til 9,6 % første halvår 1994.

TF/NordvisionsNytt

Informasjonssamfunnet utenfor politisk kontroll? 

Under Elektronikindustriens årskonferanse i Odense i september var utredningen om "Informationssamfundet år 2000" (Dybkjær-utvalget) oppe til debatt. I den forbindelse kom direktør i Tele Danmark, Gregers Mortensen, med følgende uttalelse: "Jeg reagerer mot at politikerne forestiller seg at de vil kunne styre utviklingen i informasjonssamfunnet. Det tror jeg ikke på. Politikerne vil kunne gi lover og regulere, men heller ikke mer". Han poengterte at de tekniske ingrediensene i informasjonssamfunnet ikke kan detaljreguleres.

Det blir de frie markedskreftene i den private sektor som kommer til å drive informasjonssamfunnet framover, påpekte Mortensen. "Politikerne må likevel gjerne sørge for at den offentlige sektor, som er Danmarks største arbeidsplass, blir en storbruker i informasjonssamfunnet", sa Mortensen. Han påpekte også at det ikke mangler teknologi, men viten om hva teknologien kan brukes til, både i offentlig og privat virksomhet og i hjemmene.

Mortensens oppfatning ble delt av B&Os administrerende direktør, Anders Knutsen, som også deltok i konferansen. Knutsen har vært Danmarks representant i Bangemann-gruppen, som avga rapport i sommer (se NMNs EU-rapport side 20).

TF/Politiken

Et hus for levende bilder 

Et "Filmens hus" vil forhåpentligvis stå ferdig i København i 1996. Det vil passe bra, for da skal byen være den "europeiske kulturhovedstad". Kulturministeriet har i lengre tid syslet med planer om å få samlet Det Danske Filminsititutt, Statens Filmcentral og Det Danske Filmmuseum i et felles hus. Det har vært et stort ønske fra disse institusjonene om å få styrket det utadvendte arbeidet ved å få store nok lokaler, med en sentral plassering. Statens Filmcensur vil også flytte inn i "Filmens hus" når den tid kommer. Ca 120 mennesker vil da ha sin arbeidsplass i det nyinnredede huset ved Rundetårn og Kongens Have.

Om den nødvendige velvilje er til stede hos de bevilgende myndigheter, kan den praktfulle og sentralt beliggende Gutenberghus-bygningen bli bygget om for 38 millioner kroner. Med forbehold om politisk tilslutning, kan ombyggingen starte våren 1995 og det hele stå ferdig et år senere.

"Det hele" vil si videotek, flere kinoer, lagerplass for filmmuseet, bokhandel, møtelokaler, kafé, et galleri og fasiliteter for verkstedbetont video- og filmproduksjon. "Visionen" er betegnelsen på de utadvendte aktivitetene, som skal "romme fortid og nåtid og kan peile inn framtiden".

Det foreligger arkitektskisser og -beregninger som er samlet i en tiltalende illustrert brosjyre, laget i samarbeid mellom Undervisningsministeriet, Byggedirektoratet og Kulturministeriet.

TF

Ny dansk TV-kanal? 

Kanskje, men ikke med penger fra politikerne. Slik kan man tolke sommeren og høstens debatt i Danmark om behovet for en tredje landsdekkende TV-kanal. Danmarks Radios generaldirektør Christian Nissen peker på at DR som public-servicekanal ikke kan overleve med én kanal. En ekstra kanal ville kunne gi DR mulighet til å sende flere smale programmer i den beste sendetiden mellom kl. 18 og 22. I dag må de smale programmene sendes på tidspunkter som ikke passer for folk flest.

Også TV 2 har meldt sin interesse for å få en ekstra kanal. Argumentet er at de regionale stasjonene har behov for å sende mer enn den halve timen med nyheter som det i dag gis mulighet for. Peter Parbo, fungerende direktør i TV 2, sier at ekstrakanalen vil gi mer prime time til de regionale stasjonene, samtidig som den vil gi flere reklamekroner i TV 2s kasse.

Kan løsningen bli at DR og TV 2 samarbeider for å løse felles problemer? I skrivende stund var det lite som tydet på det, selv om verken DRs generaldirektør eller TV 2s direktør vil avvise problemstillingen.

Peter Parbo peker på at uansett hva danske politikere måtte bestemme seg for, vil Danmark få en tredje kanal, men det er ikke sikkert at den er dansk. Kommersielle aktører som SBS` Kanal Danmark og Kinneviks TV 3 tar for seg av seerne allerede.

Statsministeriets medieutvalg er bedt om å se nærmere på spørsmålet om en tredje markkanal slik at materialet kan komme i betraktning når den politiske behandlingen av neste lisensperiode starter. Perioden innledes 1995.

TF/NordVisionsNytt/SVTVs Mediebrev

Valginformasjon i TV 

Hva blir det til med de gammeldagse valgmøtene? Skal en tro Greens Analyseinstitutt sitter folk benket foran TV-apparatet i stedet for å begi seg på møter. 44 % av velgerne brukte TV som sin viktigste informasjonskilde foran Folketingsvalget i september, viser en velgerunderelse som Analyseinstituttet har foretatt blant 999 personer. Det er særlig arbeidere, ledige og hjemmearbeidende kvinner som lar TV-sendingene være avgjørende for hvordan de skal stemme ved valget. Også blant unge mellom 18 og 29 år er det et klart flertall som bruker TV til å skaffe seg de nødvendige politiske kunnskaper før valget.

Thomas Thurah i Weekendavisen følger opp:"...Ikke blot i (den) indlysende forstand at valgkampen helt overvejende foregår dér, i TV-studierne og i fast berammede sendetider foran et publikum 5-10.000 fold større end forsamlingshuset, skønt også derfor. Men nok så meget fordi det er TV-mediet og i mindre målestok den øvrige presse, der definerer valgkampens temaer og i vidt omfang de politiske aktørers karakterforskelle."

TF/DRåben

Trang fødsel for Diatel - det "danske Minitel"  

Diatel, et datakommunikasjonssystem som skal forbinde PCene i private hjem og mindre virksomheter med tjenesteleverandører som tilbyr banktjenester, informasjon og underholdning, har hatt en trang fødsel. Diatel er et samarbeidsprosjekt mellom Tele Danmark, Kommunedata, den danske Girobanken og avisene Politiken og Jyllandsposten.

Diatel bruker samme prinsipp som det suksessrike franske Minitel, men har et modernisert brukergrensesnitt, dvs. de meldinger på skjermen som brukeren skal forholde seg til. Brukerprogrammet skal selges for DKK 248.

Høsten 1993 var opprinnelig annonsert som starttidspunkt. Diatel-systemet viste seg ikke å være leveringsklart og nytt tidspunkt ble satt; april 1994. Heller ikke det lyktes og 22. september ble sagt å være dagen for offisiell åpning av systemet. Dagen kom og ny pressemelding gikk ut: "Det ret komplekse system har imidlertid ikke fuldt ud levet op til Diatels kvalitetskrav. Da produktet skal distribueres til mange private brugere og mindre virksomheder, er det helt nødvendigt at systemet på alle måder er fejlfritt, stabilt og opfylder designkravene om enkel betjening. Diatels bestyrelse har derfor besluttet at forlænge testperioden, indtil systemet fuldt ud opfylder alle de stillede krav". Det var i skrivende stund ikke gitt noen ny startdato.

TF

Overskudd hos TV 2 

TV 2 hold budsjettet i 1993 og dette ga et overskudd på DKK 5,9 mill. Til tross for overskuddet har TV 2/Danmark fortsatt en negativ egenkapital, minus 185,7 mill. kr. Årsaken er at selskapet er lånefinansiert. Den samlede gjelden er nedbetalt med 53 mill. kr. til 708 mill.

Men med en utvikling som gir flere og billigere sendetimer og framgang for de regionbaserte stasjonene kan kanskje gjelden nedbetales i raskere tempo enn forutsatt?

3 135 timer gikk ut på TV 2-nettet i 1993, 163 flere timer enn året før. Totalomkostningene per utsendt time har sunket fra 257 000 til 247 000 kr., selv om egenproduksjonen og dansk entrepriseproduksjon har steget.

TF/Berlingske Tidende

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Finland

Lokalradioföretag har anpassat sin ekonomi 

Omsättningen på en genomsnittlig finsk lokalradio har förminskats med ca tre procent. Driftsbidraget på lokalradioföretag har dock förbättrats. I fjol var det typiskt 4,6 procent. Motsvarande nyckeltal år 1992 var 0,8 procent och år 1991 2,1 procent. Driftsbidraget på stora och medelstora radiostationer är tydligt bättre än på små radior.

Totalomsättningen inom lokalradiobranschen gick ned med åtta procent i fjol. Det har varit nedgång redan under tre på vartannat följande år. Driftsbidragets nedförsbacke har dock tydligt blivit mindre. Enligt utredningen om lokalradiostationernas ekonomi, som beställts av trafikministeriet, indelas lokalradior klart å ena sidan i framgångsrika, å andra sidan i icke framgångsrika företag. En tredjedel av lokalradior hör till riskgruppen. Obestridligt bra framgång har ca 15 procent av radiostationerna.

Förbättrad driftsbidragsprocent tillsammans med tillväxt av omsättning bevisar att lokalradioföretag har anpassat sig i lågkonjunkturen. Mindre personal vid lokalradiostationerna visar också detsamma. Typiskt är att en lokalradio nu bjuder arbete för sju personer i stället för de tidigare tio.

Skuldsättning av lokalradior har stigit, fast företagen har inte investerat så mycket. Skuldernas andel av radiostationernas omsättning var 81,9 procent i fjol, medan år 1991 var andelen 55,8 procent.

35 radiostationer deltog i utredningen. Det finns 55 private lokalradiostationer i Finland.

KK

Kabelsändningsverksamhet utvidgas jämt 

Vart tredje finskt hushåll hade kabel-tv-anslutning i slutet av förra året. Det fanns sammanlagt 759 000 anslutningar.

Tillväxten av anslutningar har avtagit, det var ca én procents ökning i jämförelse med förra året. Tillväxtfarten har lugnat sig, eftersom de största tätortarna redan har försetts med telekommunikationsnät. Den ekonomiska lågkonjunkturen är också en av orsakerna till den ringa tillväxten.

Omsättningen på kabelsändningsverksamhet var 283 miljoner mark i fjol. Om man inberäknar i omsättningen alla reklaminkomster av Suomen Paikallis-TV Kanavat Oy, stiger branschens omsättning till 305 miljoner mark. Omsättningen gick ned med fem procent jämfört med förra året.

Omsättningen inom branschen består av anslutningsavgifter (16%), driftsavgifter (44%), betal-tv-inkomster (34%), reklaminkomster (bortsett från PTV; 1%) och andra inkomster (5%). Anslutningsavgifterna var tidigare den största inkomstposten, men driftsavgifterna och betal-tv-inkomsterna har tydligt gått förbi den. Den mest expanderande branschen är betal-tv-verksamheten.

Det suveränt största bolaget inom branschen är Helsinki Televisio Oy i fråga om omsättning. Dess omsättning, 90 miljoner mark, utgör en tredjedel av omsättningen på hela branschen. Telecom Finland Oy (50 milj. mark), Tampereen Tietoverkko Oy (23 milj. mark) og Turun Kaapelitelevisio Oy (12 milj. mark) var de näst största kabel-tv-bolagen. Branschen sysselsatte omkring 350 personer, dvs. lika många som i fjol.

På kabelsändningsverksamheten har beviljats 192 koncessioner, av vilka 192 är i kraft. Det finns 109 koncessionsinnehavare.

Endast via kabel förmedlas program från PTV-kanalen, som mottas i över 570 000 hushåll. Den största spridningen av utländska kanaler har fortfarande Eurosport, som fick tittare i över 700 000 hushåll. Super Channel, den franska TV 5-kanalen och MTV Europe - musikkanalen - kunne följas i nästan lika många hushåll. Det avgiftsbelagda kanalutbudet har utvidgats ännu mera. Den populäraste av de egentliga betal-tv-kanalerna är Filmnet, som indelats i två kanaler (Filmnet Plus och Filmnet The Complete Movie Channel). vanligast av de avgiftsbelagda kanalpaketen är PlusSat-paket (bl.a. BBC, CNN, Discovery Channel, Children`s Channel, Rai Uno, TVE Internacional, TNT & Cartoon Network, 3Sat, RTL+).

I Finland kom kabeltelevisionsverksamhet i gång på 1970-talet. Kabelsändningslagen stadgades år 1987 och de första koncessionerna beviljades år 1988.

KK

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Island

Strid i bestyrelsen for Det islandske radioselskab A/S 

Der har hersket megen uro og stridigheder i bestyrelsen for Det islandske radioselskab A/S i tiden fra sidste forår. Selskabet driver TV-stationen TV 2 og et multi-kanal-tv, der distribuerer udenlandske TV-programmer, samt radiostationen Bylgjan. Der blev dannet en ny majoritet efter dramatiske stridigheder om ejerandel i stationen. I fortsættelse heraf afløste en ny radiochef, Jafet Ólafsson, i midten af august den tidligere radiochef Páll Magnússon, der sagde sin stilling op tidligere i sommer.

Iøvrigt startede der i september i TV2 et ugentligt program, der hedder Bingo-Lotto, og idéen til programmet er hentet fra Sverige.

SJ

Overlapning mellem reklamer og programstof 

I juli udkom der fra en arbejdsgruppe under Forbrugerrådet om massemedier og reklamer en redegørelse, der hedder "Overlapning mellem reklamer og andet stof i medierne." I gruppens redegørelse ses der især på de elektroniske medier.

Efter gruppens mening er det ikke ualmindeligt at udsendelser afbrydes for at der kan vises reklamer uden at der i radiospredningsloven findes nogen hjemmel hertil. Det fremgår ligeledes af gruppens resultater, at bestemmelserne i radiospredningsloven om forbud mod skjult reklame overtrædes på forskellig vis. Endelig påpeges det i resultaterne, at udenforståendes direkte deltagelse i omkostninger ved fremstilling af programmer gentagne gange har vist sig på en måde, der strider mod radiospredningsloven og Den europæiske økonomiske samarbejdsaftales regler.

I § 4 i radiospredningsloven nr. 68/1985 hedder det: "Reklamer skal være let genkendelige som sådan og være klart adskilt fra andet programstof med et skilt eller et lydmærke og de skal udsendes i specielle reklamegrupper mellem programmerne. I samme paragraf hedder det: "Skjult reklame er en fremvisning eller anden præsentation, mundtlig eller billedlig, af varer, service, varemærker eller virksomhed udført af nogen, der fremstiller varer eller yder service i radio- eller TV-programmer uden for de afgrænsede reklametider, hvis formålet med en sådan præsentation fra radiostationens side er at betjene reklamemarkedet eller vildlede brugerne."

Det fremgik af mediernes omtale af redegørelsen, at lederne af nyhedsredaktionen hos begge TV-stationer, RÚV og TV 2, mente at det blev nøje iagttaget i nyhedsudsendelserne, at købere af reklamer ikke havde nogen indvirkning på nyhederne eller nyhedsformidling. Det er derimod tilladt at skaffe sponsorer til sportsstof og dyrt kulturstof.

SJ

Interesse for TV-drift 

I fortsættelse af ændringer af radiospredningsloven, der blev vedtaget i foråret 1993, viste der sig stor interesse for distribution i Island af programmer fra udenlandske TV-stationer via mikrobølger. I dag er det kun Det islandske radioselskab A/S, der distribuerer programmer fra udenlandske stationer uændret og uforkortet via mikrobølge i hovedstadsområdet.

Hos radiospredningsnævnet ligger der nu tre ansøgninger om tilladelse til TV-virksomhed, dels søges der om tilladelse til udsendelse af TV på UHF og dels via mikrobølger, både i hovedstadsområdet og i områder i provinsen. Det er således tænkeligt, at udbuddet af TV-kanaler til hovedstadsområdets indbyggere øges betydeligt i nærmeste fremtid.

SJ

TV via optiske kabler 

Der er nu nogle, der har vist interesse for at udnytte optiske kabler til distribution af TV-stof, både indenlandsk og/eller udenlandsk stof.

Firmaet Texti A/S (Tekst) har allerede fået radiospredningsnævnets tilladelse til at udsende TV-stof via optiske ledere i hovedstadsområdet. TV-stationen "Nyt TV" har ikke påbegyndt udsendelserne, men licensen blev udstedt i juni.

SJ

Biodage fik Amanda-pris 

Fridrik Thór Fridrikssons film "Biodage", der havde premiere i sommer, fik Amanda-prisen som bedste nordiske film i 1994 ved filmfestivalen i Haugesund i Norge. I bedømmelsen hed det, at filmen blev belønnet fordi den var så let tilgængelig og fordi den gav et godt indtryk af folkelig kultur. Biodage fik også ros for at være poetisk og menneskelig.

Biodage blev præsenteret på filmfestivalen i Montreal i september og der indløb en mængde tilbud om distribution. Der er allerede indgået kontrakt om distribution i Japan og Tyskland og syv andre nationer kommer til inden så længe. I september bliver filmen bl.a. præsenteret på festivaler i Hamburg og København. Samtidigt præsenteres filmen under en Islandsuge i Århus.

SJ

Radiotransmission fra møderne i Reykjavíks bystyre 

Borgmesteren i Reykjavík indgik for nylig en aftale ved Hovedstationen (Adalstödin) i Reykjavík om direkte radiotransmission fra bystyrets møder, der holdes to gange om måneden.

Dette er ikke noget enkelttilfælde i Island, for der har været transmission fra byrådsmøderne i nogle købstæder, endda i TV, på nogle lokalstationer i nogen tid. Som eksempler kan nævnes byerne Hafnarfjördur, Saudárkrókur og Ólafsfjördur.

Det kan også nævnes, at TV-stationen SAN transmitterer direkte fra Altingets møder, og den service er blevet udmærket modtaget.

SJ

Støtte til islandsk film fra EURIMAGES 

En islandsk film "Benjamin Due" har fået støtte i form af et vigende lån fra Europa-rådets filmfond, EURIMAGES, til et beløb af 7,7 mio islandske kroner. Filmens instruktør er Gísli Snær Erlingsson og filmen er et samarbejdsprojekt med deltagere fra Island, Sverige og Tyskland.

Islandske filmproducenter, der har søgt om støtte fra EURIMAGES, har haft succes. Følgende islandske film har fået støtte fra EURIMAGES, Stentårer (Steintár), Biodage (Bíódagar), Naturens børn (Börn Náttúrunnar), Skyborgen (Skyjahöllin), Ingaló, Så på jorden som i himlen (Svo á jördu sem á himni) og mandskoret Hekla (Karlakórinn Hekla).

SJ

Støtte fra CARTOON 

NMNs redaktør har fått brev fra CARTOON, en del av EUs MEDIA-program som gir støtte til animasjoner. Carine Haquart har lest den engelske versjonen av NMN og savnet opplysninger om CARTOON-støtte til Island under omtalen av den rundhåndede MEDIA-støtte til islendingene i forrige NMN-utgave.

Forholdet er at Jon Egilsson, Green Door Animation, har fått 5 000 ECU i forhåndsstøtte fra CARTOON til prosjektet "Stufur", en animasjonsserie. Støtten brukes til grafisk utviklingsarbeid.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norge

Filmhøgskole fra 1996? 

Den lenge etterlengtede norske filmhøgskolen vil høyst sannsynlig kunne ta inn sine første studenter fra høsten 1996. Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet, KUF, har i merknadene til statsbudsjettet for 1995 slått fast at året skal brukes til planlegging av en treårig filmhøgskole med spesialiseringsretninger for lyd, foto, regi, produksjon, redigering og manus. Skolens plassering er Lillehammer, hvor det finnes enkelte tilbud innen film- og fjernsynsutdanning fra før og gode fasiliteter i form av lokaler og utstyr etter OL-arrangementet i vinter.

Filmbransjen har satt seg mot stedsvalget både før og etter Stortingets vedtak i 1991 om å opprette en filmhøgskole på Lillehammer. Bransjen ser det som en selvfølge at filmhøgskolen ligger i Oslo, hvor det er et miljø som gir helt andre muligheter for lærere og studenter enn Lillehammer, 200 kilometer fra hovedstaden. Det er neppe siste gang man har hørt fra bransjens folk når det gjelder stedsvalget, selv om det skal svært mye til for å endre det nå. Filmfolk sier seg likevel tilfreds med at departementet i statsbudsjettet for 1995 slår fast at det skal være et treårig tilbud og at det skal være seks spesialiseringsretninger.

De samme filmfolk var i harnisk da det sommeren 1994 kom for en dag at KUF og Oppland distriktshøgskole på Lillehammer, som skal huse filmhøgskolen, planla å starte med et toårig tilbud i 1995 med bare foto og regi som spesialiseringsretninger. Bransjen hadde ikke hørt noe fra KUF etter at forslag som ble fremmet av en departementalt nedsatt styringsgruppe hadde gått en hørungsrunde. Beskjeden som fulgte høringsuttalelsen var: Finn alternative og billigere løsninger. En slik løsning var KUFs forslag sommeren 1994 om at filmhøgskolen skulle integreres i den eksisterende distriktshøgskolen på Lillehammer. Kulturdepartementet var bekymret over at KUF hadde endret planene for filmhøgskolen uten å underrette verken Kulturdepartementet eller filmbransjen. Denne bekymringen later til å ha blitt lagt merke til i KUF, som i merknadene til statsbudsjettet sier: "Det er viktig at det etableres et formalisert samarbeid med filmbransjen og andre utdanningsinstitusjoner, særlig kunsfaghøyskolene."

TF

Eierandeler i TV 2 skaper problemer 

De norske reglene for eierskap i medier tillater ingen å ha mer enn 33,33% eierandel i ett og samme selskap. Den dominerende aktøren på det norske mediemarkedet er Schibsted-konsernet, som bl.a. eier Aftenposten og Verdens Gang, VG. Sistnevnte er forøvrig nå blitt Nordens mest leste avis. Schibsted eier 33,33 % i TV 2; dvs. den maksimale eierandel selskapet kan ha i henhold til konsesjonsvilkårene. Styreformann i Schibsted, Tinius Nagell-Erichsen, eier 2 % av TV 2-aksjene, samtidig som han har 25,6 % av aksjene i Schibsted.

Problemet har blitt framstilt slik: Enten må Schibsted-konsernet eller Nagell-Erichsen selge aksjer, slik at samlet eierandel ikke blir mer enn 33,33 % av aksjene i TV 2.

Kulturdepartementet har konsultert både Justisdepartementets lovavdeling og Regjeringsadvokaten om dette. Det sies fra det hold: Nagell-Erichsens innflytelse i Schibsted er avgjørende for om konsesjonsvilkårene er brutt eller ikke. Det sies videre at Tinius ikke har bestemmende innflytelse i Schibsted. Samlet konklusjon blir da at eierforholdene ikke er i strid med konsesjonsvilkårene.

Slett ikke alle er enige i denne konklusjonen, noe den offentlige debatt har vist. Også politikerne har kastet seg inn i debatten og mange venter på at Kulturdepartementet skal ta initiativ i den nevnte og andre saker som dreier seg om mediekonsentrasjon. Det skjer neppe før Eierskapsutvalget, som skal vurdere forholdene rundt medieeierskap, har lagt frem sin utredning. Den er ventet ved årsskiftet 1994/95.

Nylig var TV 2-aksjer for et titall millioner kroner til salgs. I følge avisen Dagens Næringsliv var årsaken at småaksjonærene føler seg overkjørt av Schibsted og Egmont, som begge har 1/3 av aksjene. Nagell-Erichsen kunne brukt sin forkjøpsrett til å overta en del av aksjene. Til Aftenposten sier han at det ikke er aktuelt. "Årsaken til det er at jeg har betydelig sans for de argumenter som er fremført mot for store eierandeler", sier han, men synes det er vanskelig å tallfeste hvor mye som bør være konsentrert på én eiers hånd.

TF

Kulturdepartementets forslag til 1995-budsjett 

Kulturdepartementets budsjettforslag til film- og medieformål er på ca. 535,5 mill. kr. i 1995, en økning på 4,5 prosent i forhold til 1994-budsjettet.

Det legges vekt på økt samarbeid og bedre ressursutnyttelse for å kunne få til flere norske film- og fjernsynsproduksjoner. Det er bakgrunnen for Audiovisuelt produksjonsfond (se egen melding om nytilsatt ledelse i fondet). Fondet blir samlokalisert med Det norske filminstitutt i Oslo og har som formål å øke den nasjonale audiovisuelle produksjonen.

Totalbevilgningene til film- og fjernsynsproduksjon er i 1995 164,2 mill. kr.

Arbeidet for å motvirke spredning av voldsskildringer gjennom bildemediene styrkes. I tillegg til en omfattende revisjon av film- og videogramloven foreslår departementet å sette i verk en langsiktig handlingsplan. Det er satt av 3,5 mill. kr. til ulike tiltak i 1995. Departementet mener at utviklingen av fjernsyns- og datateknologien reiser nye problemstillinger når det gjelder spredning av framstillinger av vold og sex. Spesielt av hensyn til barn og unge blir det lagt stor vekt på å motvirke denne utviklingen ved oppdatering av lovverket, kontrollapparatet og ved hjelp av andre virkemidler.

Kringkastingsavgiften foreslås økt med 65 kr., fra 1 325 til 1 390 kr. for fargemottakere. Avgiften for svart/hvitt-mottakere blir som før, 600 kr. NRK hadde fram til 30. juni 1994 inntekter fra en særavgift på mottakermateriell. Disse inntektene falt bort ved omleggingen av avgiftsordningen. Da Stortinget behandlet budsjettet for 1994 var det enighet om at inntektstapet skulle kompenseres fullt ut gjennom en økning av kringkastingsavgiften for årene 1994 og 1995. I parentes bemerket: Mye tyder på at NRK-ledelsen ikke er av samme oppfatning som departementet når det gjelder passusen "kompenseres fullt ut", men ser på den beskjedne avgiftningen som sulteforing av NRK i en tid med hard konkurranse i eteren.

Pressestøtten videreføres på samme nivå som i 1994, med 268,6 mill. kr.

Det foreslås en bevilgning på 17,6 mill. kr. til medieforskning og til etterutdanning av avismedarbeidere. Forskningsbevilgningen skal brukes til prosjekter innen hele mediesektoren, men det skal fortsatt særlig satses på medieetikk.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Sverige

Kulturministern frågar folket om radio och TV 

Kulturdepartementet har ställt 35 frågor om radio- och TV-politiken inför det nya avtal som skall gälla för Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio från den 1 januari 1997. Frågorna ingår i skriften "En radio och TV i allmänhetens tjänst!" som har sänts på remiss till myndigheter och organisationer. I "anslagstavlan" i Sveriges Television har även allmänheten inbjudits att komma med synpunkter. Senast den 1 november vill Kulturdepartementet ha svaren.

Frågorna gäller vilket ansvar staten i framtiden behöver ta för radio och TV, mot bakgrund av att det numera finns ett stort antal radio- och TV-kanaler. Behöver staten ta ansvar för geografisk täckning, särskilda publikgrupper eller särskilda programtyper? Hur omfattande skall statens ansvar vara? Skall det som är önskvärt åstadkommas genom särskilda radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst, genom lagfästa krav som gäller för alla eller genom ekonomiska stimulanser för särskilda uppgifter? Hur skall public service-företagens uppgifter avgränsas? Hur omfattande skall sändningarna vara och hur skall verksamheten finansieras?

LM

Förslag om fjärde marksänd TV-kanal 

En fjärde marksänd reklamfinansierad TV-kanal som skall kunna ses i hela landet men där man skall ta särskild hänsyn till lokala och regionala inslag. Det före-slås i en rapport som har sänts på remiss från Kulturdepartementet.

Reglerna för den nya TV-kanalen föreslås vara de samma som gäller för TV 4. Det innebär bl.a. krav på opartiskhet, saklighet och demokratiska värderingar samt att t.ex. barnprogram, nyheter och program med svenska artister och svenska upphovsmän skall sändas.

Regeringen skall fatta beslut om sändningstillstånd i den nya TV-kanalen efter det att Radio- och TV-verket har berett ansökningarna. Den som redan har tillstånd att sända kommersiell radio eller TV skall inte kunna få tillstånd.

LM

775 miljoner till informationsteknologi 

Regeringens kommission för informationsteknologi (se NMN 2/94) föreslår att sammanlagt 775 miljoner kronor av de tidigare löntagarfondernas medel skall anvisas till olika projekt för att stimulera användningen av informationsteknologi. Nästan hälften av detta belopp föreslås gå till skolan. För handikappades informationsförsörjning föreslås 35 miljoner och för insatser på kulturområdet 25 miljoner.

Kommissionen lägger fram ett stort antal olika rekommendationer, t.ex. att offentliga publikationer skall göras tillgängliga i databaser och att biblioteken skall användas för elektronisk information om samhällsfrågor, litteratur, konst m.m. När man fördelar frekvenser för radio och TV skall man ta hänsyn till framtida mer effektiv sändningsteknik.

LM

Lars Engqvist ny chef för Filminstitutet 

Lars Engqvist är ny chef för Svenska Filminstitutet efter Ingrid Edström (se NMN 2/94). I sina första uttalanden som chef har han framhållit betydelsen av tillräckliga resurser åt Filminstitutets filmkulturella verksamhet. Särskilt bevarandet av äldre film har nämnts.

Lars Engqvist är socialdemokratisk politiker och journalist. Han har bl.a. varit chefredaktör för tidningen Arbetet och ordförande i kommunstyrelsen i Malmö.

LM

Kommersialiseringen av närradion skall kartläggas 

Radio- och TV verket har fått regeringens uppdrag att kartlägga kommersialiseringen av närradion. Bakgrunden till uppdraget är att föreningsradion allt mer trängs tillbaka av kommersiella radioföretag som endast använder föreningarna som skylt vid sina kontakter med myndigheterna.

Radio- och TV-verket skall redovisa omfattningen av egentliga föreningssändningar och kommersiella sändningar i närradion senast den 15 december 1994.

LM

TV 4 går lysande - chefen slutar 

TV 4 fortsätter att vara en lysande affär. För första halvåret 1994 uppgick resultatet efter skatt till nästan 110 miljoner kronor, efter det att engångskostnader för börsintroduktionen på nästan 30 miljoner har dragits bort. Det goda resultatet gör att företaget i sin delårsrapport vågar säga att resultatet för hela 1994 kommer att "väsentligt överstiga" de drygt 175 miljoner som förutsågs i emissionsprospektet.

De goda tiderna för TV 4 hänger förstås samman med att den svenska reklammarknaden nu växer så det knakar. För andra kvartalet var utgifterna för TV-reklam nära 70 % högre än under motsvarande period 1993. Reklamkostnaderna i samtliga medier har växt med knappt 30 % under samma period. De samlade utgifterna för TV-reklam uppgick till 1,1 miljarder under första halvåret 1994. För radioreklam var reklamkostnaderna under samma period 75 miljoner kronor.

Ungefär samtidigt med den goda delårsrapporten meddelade TV 4:s verkställande direktör Björn Nordstrand att han slutar sin tjänst. Den officiella motiveringen var att företaget behöver en annan typ av chef nu när det går bra än under uppbyggnadsperioden.

LM

Nio radiolagar blir två 

Radiolagsutredningen föreslår att de nuvarande "rundradiolagarna" (kabellagen, närradiolagen, lokalradiolagen etc.) förs samman till en radio och TV-lag och en lag om koncessionsavgift för radio och TV. Utredningen föreslår att det inte längre skall krävas tillstånd för mikrovågsändningar.

Program som är särskilt anpassade för syn- och hörselskadade föreslås få sändas utan tillstånd under högst tre timmar per dygn över sändare som används för andra sändningar med tillstånd. Även sökbar text-TV föreslås få sändas över sådana sändare utan tillstånd.

LM

Pressutredningen granskar mediemakt 

Pressutredningen-94, som har till uppgift att utreda den framtida presspolitiken (se NMN 4/93), har fått tilläggsdirektiv om att överväga behovet av åtgärder för att motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna som är skadlig från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt.

Om utredningen anser att det finns behov av åtgärder skall den lämna förslag till hur åtgärderna skall utformas. Förslaget skall lämnas senast den 28 februari 1995. LM

General leder utredning om radio och TV i krig 

Förre överbefälhavaren general Bengt Gustafsson skall vara ordförande i en parlamentarisk utredning om radio och TV vid krig och krigsfara. Bakgrunden till utredningen är de senaste årens förändringar på radio- och TV-området. Sveriges Radio och Sveriges Television har fått konkurrens både från inhemska och utländska radio- och TV-företag. En annan viktig förändring är att många svenskar är anslutna till kabelnät.

Utredningen skall se över vilken roll olika radio- och TV-företag skall ha vid krig och krigsfara. I vilken utsträckning kan och bör den fredstida strukturen behållas även vid krig och krigsfara? Utredningen skall också belysa om sändnings- och distributionstekniken har tillfredsställande säkerhet och uthållighet.

Resultatet av översynen skall vara klart vid årsskiftet 1995/96.

LM

Margot Wallström ny kultur- och medieminister 

Sveriges nya kultur- och medieminister heter Margot Wallström. Hon är 40 år och kommer från Karlstad. I den förra socialdemokratiska regeringen var Margot Wallström statsråd med ansvar för bl.a. barn- och ungdomsfrågor. Under den borgerliga regeringstiden har hon varit chef för lokal-TV-bolaget i Värmland.

LM

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norden

Reisestipendordning for unge kunstnere 

De nordiske kulturminstrene har besluttet å opprette en reisestipendordning for unge nordiske kunstnere. Formålet med stipendene er å øke unge kunstneres mulighet for å reise innen Norden og inspirere til at de i stigende grad oppfatter det nordiske området som en helhet og utnytter de mulighetene som finnes. Formålet er dessuten å fremme etablering av nye samarbeidsformer innen og mellom de forskjellige kunstarter i Norden og inspirere til nytenkning og forsvirksomhet ved å sette nordisk kultur inn i en internasjonal sammenheng.

Reisestipendordningen for unge nordiske kunstnere er opprettet som et treårig forsprosjekt i perioden 1995-97. nadsfristen er ved første utlysing 1. november 1994 og gjelder reiser i første halvår 1995. Senere vil nadsfristene være henholdsvis 1. april og 1. oktober, for de påfølgende halvår.

Reisestipendordningen er beregnet på nordiske kunstnere under 35 år i alle kunstarter, som ønsker å reise i Norden og utenfor det egne landets grenser. Det vil bli gitt støtte til enkeltpersoner for kortere eller mer langvarige opphold på et hvilket som helst sted i Norden. Forutsetningen er at det foreligger et detaljert program og/eller en bekreftet invitasjon med henblikk på å etablere kontakt eller samarbeid med kunstnermiljøet i landet som bees. Stipend kan gis til f.eks. deltagelse i workshops, seminarer, konferanser og be av lignende, faglig karakter.

Stipendene utdeles av en komité bestående av en representant fra hver av de følgende komitéer og fond: Nordisk kunst- og kunstindustrikomité (NKKK), Nordisk musikkomité (NOMUS), Teater og Dans i Norden, Nordisk litteratur- og bibliotekskomité (NORDBOK) og Nordisk film- og TV-fond.

Stipendieordningens administrasjon er lagt til Nordisk Ministerråds sekretariat i København. nadsskjema og nærmere opplysninger kan rekvireres ved skriftlig eller telefonisk henvendelse Adressen er:

Reisestipendier for unge kunstnere
Nordisk Ministerråds sekretariat
Store Strandstræde 18, DK-1255
København K, tlf. +45 33 96 02 00
fax. +45 33 93 35 72

Kinnevik til topps i Norden? 

Kinnevik-konsernet nærmer seg posisjonen som Nordens sterkeste mediekonsern, skriver AudioVisuelle Medier, AVM. Nordic Satellite Distribution-samarbeidet, (se egen notis) der Kinnevik er en av de ledende aktører, setter fart på den utviklingen. Kinnevik-konsernet har ikke befunnet seg i medienes elys i særlig grad, tross rykter om at konsernet ganske aggressivt forer å øke sin makt og medieinnflytelse, skriver AVM.

På listen over Europas største mediekonserner ligger Kinnevik bak svenske Marieberg, danske Egmont, norske Schibsted og danske Aller. Listen må imidlertid tas med forbehold, fordi bl.a. TV3 betraktes som egen gruppe, ikke som del av Kinnevik. Flere av satsingsområdene hvor Kinnevik har medierelatert virksomhet regnes heller ikke med på listen i The European Media Yearbook, konstaterer AVM.

Kinnevik kan øve stor innflytelse over den nordiske medieutviklingen gjennom det konsernet eier i dag: TV-produksjonsselskaper i Sverige, Danmark og Norge, hovedaksjonær i norske P4, 29 prosent av aksjene i svensk TV4 og kontrollerende posisjon i TV3, TV6, ZTV, i betal-TV kanalene TV1000 og FilmMax, over reklamesalgselskapet AirTime AB og tekst-TV avisen ITV. Den er forøvrig Norges eneste etersendte avis, sendt på TV3s tekst-tv.; det samarbeides med Aftenposten om annonsesalget. TV-Shop og fransk HSS utgjør Europas største TV-shopping virksomhet. Kinnevik har satt igang jordbaserte TV-kanaler i Estland, Lettland og Litvia.

Kinnevik er i praksis den sterkeste eieren i NetCom, norsk privat GSM-operatør og sannsynligvis den ledende på det norske digitale mobiltelenettet. Både Kinnevik og Singapore Telecom, som er en av de andre, store eierne, har ambisjoner ut over å gi folket mobiltelefon når de satser på utbygging av GSM, mener AVM.

Det er ett tett samarbeid mellom de ulike Kinnevikselskapene. Dette fører til voldsom effektøkning i de markedene Kinnevik satser på.

Tverrsektorsamarbeid kan gjøre det gamle industrikonsernet som har omdannet seg til mediekonsern på rekordtid, til Nordens mektigste, mener AVM.

TF/AudioVisuelle Medier

Ny Nordvisionsleder 

NRKs TV-direktør Kent Nilssen ble valgt til ny leder for Nordvisionen ved organisasjonens møte i Tammerfors i sommer. Han avløste SVTV1-sjefen Ingvar Bengtsson og sitter som leder i perioden 1.7.1994 til 30.6.1997. Nilssen fortsetter som styreleder i det nordiske TV-samarbeidsfondet, kalt Kabelfondet.

TF/NordvisionsNytt

Nordisk telesamarbeid 

Telegruppen i Norge, Tele Danmark og BT (tidligere British Telecom) er blitt enige om å starte forhandlinger om et bredere nordisk samarbeid, blant annet med sikte på etablering av et bredt tjenestetilbud i Sverige. Tele Danmark og Telecom Finland har samtidig valgt BT som sin globale alliansepartner, i følge en pressemelding fra den norske Telegruppen i september.

En intensjonsavtale mellom partene innebærer at Telecom Finland og Tele Danmark nå kan tilby sine kunder et utvidet kommunikasjonstilbud både innen Norden og globalt. Avtalen er en forsterkning av den strategiske alliansen Telegruppen og BT inngikk i april, og gjør partene bedre i stand til å tilby en bredere og mer omfattende dekning i Danmark og Finland og ellers i Norden.

Samtidig offentliggjorde Telegruppen, BT og Tele Danmark at de vil arbeide for å tilby et bredt spekter av telekommunikasjonstjenester i Sverige, bygd på partenes eksisterende operasjoner i landet. De tre partene er enige om å starte forhandlinger medmål å etablere et samarbeid som skal resultere i høykvalitets tjenester til svenske kunder med behov for nasjonale, nordiske og globale kommunikasjoner. Telecom Finland vil basere sine aktiviteter i Sverige på allerede eksisterende operasjoner.

Hovedmålet for de fire partene når det gjelder Norden er å imøtekomme det voksende behovet for en enhetlig og integrert nordisk og global løsning. De første tjenestetilbud som blir tilgjengelige i regionen inkluderer tale- og datakommunikasjonstjenester fra BTs Concert globale produktspekter. Concert er et selskap eid i fellesskap av BT og det amerikanske MCI. Alliansen tar også sikte på å utvikle nye tjenester og/eller inkludere andre av partenes tjenester som kan dekke behovene i det nordiske forretningsmarkedet.

TF/Telegruppen

Satellittsamarbeid i Norden 

Under de nordiske statsministrenes sommermøte i finske Kerimäki ble planene om å etablere en nordisk TV-kanal diskutert på nytt. Konkret ble det foreslått en betalings-TV-kanal med "betalingsfrie vinduer" for bl.a. nyheter. Tidligere tverrnordiske politiske initiativ om nordiske TV-satellitter og -sendinger har strandet, mest av økonomiske årsaker.

Under et ekstraordinært møte mellom de nordiske public-service-selskapene 1. september ble initiativet fra statsministrenes sommermøte tatt opp til debatt. Saken ble også satt i sammenheng med et eventuelt felles initiativ fra de nordiske public-service-selskapene overfor nykomlingen Nordic Satellite Distribution, NSD. NSD kan tilby satellittdekning over hele Norden.

Men et felles initiativ kom likevel ikke på tale. Til det er behovene og mulighetene tilsynelatende for forskjellig fra selskap til selskap.

Rapportene fra møtet 1. september tyder på at hvert nordisk land må sørge for å få til egne avtaler med NDS - om ønskelig.

Tekniske hindringer eksisterer knapt i satellittenes tidsalder. Det har de tre selskapene Tele Danmark AS, svenske Industriforvaltning AB Kinnevik og Norsk Telekom AS, bevist gjennom etableringen av Nordic Satellite Distribution, NSD, med hovedkvarter i Oslo. NSD har klart å samle i alt 19 kanaler via satellittposisjonene 1 grad vest og 5 grader øst. NSD-partnerne har til sammen 1,4 millioner abonnenter i de nordiske landene, og vel 80 prosent av de nordiske husholdninger som har privat parabolantenne.

Via den nyoppskutte satellitten Intelsat 702, som ligger på 1 grad vest, tilbys abonnentene i første omgang TV3 Norge, (og TV3 Sverige og TV 3 Danmark i løpet av høsten) TV1000, TVNorge, NRK og norske TV2. Seere i både Finland og Island kan ta i mot sendingene.

NSD har stor tro på at når folk oppdager at det er nok å anskaffe én fastmontert, liten antenne, én dekoder og etter hvert ett kort, vil de velge NSDs tilbud. Komplett anlegg vil koste ca. NOK 4000-5000.

NSD ser et markedspotenisiale på 2,5 millioner parabolbrukere i hele Norden.

TF

Ny nordisk seminarrekke fokuserer på: Utdanning uten ord? 

Formel undervisning og den måde vi lærer på bygger hovedsaglig på det skrevne og delvis på det talte ord. Dette gælder i særlig grad højere uddannelse. Situationen i det etablerede uddannelsessystem har ikke forandret sig nævneverdigt de sidste hundrede år, til trods for at vores omgivelser præges mere og mere af nye landvindinger indenfor informations- og kommunikationsteknologien, hvor den visuelle dimension er dominerende.

Dette er baggrunden for at en gruppe personer, henholdsvis fra SOFF, Sentralorganet for Fjernundervisning på universitets- og høgskolenivå i Norge, fra Universitetet i Oslo og fra Høgskolen i Lillehammer, tog initiativ til en nordisk seminarrække om brug af billeder og billedmedier i uddannelse og forskning. Der bliver fire seminarer under mottoet "Utdanning uten ord", som med hvert sit udgangspunkt skal stille spørgsmålstegn ved brugen af billeder og billedmedier i uddannelse og forskning.

Hvem er målgruppen?
Det er et mål, at seminarrækken skal arbejde på tværs af grænser, såvel de nordiske som de faglige grænser. Et nordisk samarbejde, især fordi vores uddannelsessystemer bygger på en sammenlignelig kultur og tradition. Fagligt fordi vi kun gennem tværfaglighed kan opbygge en kompetance der tager stilling til såvel pædagogiske, billedsproglige, komunikationsmæssige og teknologiske sider af billeder og billedmedier i undervisning og forskning.

Hertil behøves fagpersoner indenfor uddannelsessektoren, personer der arbejder med oplæring i større organisationer, offentlige som private, teoretikere indenfor medieområdet og praktikere fra billedproduktionssiden, samt folk med interesse for brug af billeder og billedmedier i undervisning og forskning.

Gunnar Grepperud, leder af SOFF, som bl.a styrer fordelingen af projektmidler til udviklingsprojekter på fjernundervisningsområdet i Norge, mener at billedmedier og læring mere eller mindre er forbeholdt fjernundervisning, mens de burde spille en interessant rolle i alle former for læring, enten den skal foregå nær eller fjern.

Også begrebet Livslang Læring, hvor tanken er at folk skal være en ressource der tilbydes udvikling gennem uddannelse hele livet, imodsætning til den nuværende situation med én uddannelse på et tidligt stadie af livet, fremmer behovene for andre måder at lære på. Såvel uddannelsessystemet som næringslivet og den offentlige sektor vil få behov for at gå nye veje. Her vil billedet, herunder diverse billedmedier, kunne komme til at spille en afgørende rolle, bl.a. i kraft af sine præsentationsegenskaber samt specielle distanceoverbyggende muligheder.

Foruden de umiddelbare fordele med distanceoverbyggere i flere af de nordiske lande, hvor afstanden ofte er lang til uddannelsesinstitutionerne, vil man kunne øge tilbudene generelt gennem at udbyde teknologistøttet undervisning.

Økonomiske gevinster.
Der kan desuden ligge en ikke ubetydelig økonomisk gevinst forbundet med brug af billedmedier i undervisning frem for den traditionelle klasserumsundervisning. F.eks på efteruddannelsesområdet, hvor virksomheder i årevis har sendt de ansatte på kurser udenfor virksomheden, vil man kunne spare tid og penge ved at få undervisningen til virksomheden.

Et vigtigt spørgsmål i tilknytning til ovenstående beskrivelse af billedmediers muligheder, er om billeder og billedmedier med fordel vil kunne bidrage til udvikling af pædagogik generelt og i forhold til den traditionelle undervisning? Om billedmedier på nogen områder evt. vil være den traditionelle undervisning overlegen med hensyn til indlæringsresultater?

Med dette som udgangspunkt ønsker planlægningsgruppen bag "Utdanning uten ord?" derfor bl.a., at undersøge hvorfor billedet har så lille en plads i det formelle uddannelsessystem, når vores hverdag generelt præges af billedpåvirkninger.

Med titlen "Utdanning uten ord?" ønsker man at favne bredt. Man vil sætte fokus på den nonverbale kommunikation og forsøge at overføre erfaringer fra billedkommunikation, -sprog og undervisningspædagogik til billeder og billedmedier, herunder ny teknologi i undervisning og forskning. Man vil tage temaer op der spænder fra børn og unges brug af billedmedier via valg af fakta eller fiktion i undervisnings- og forskningsprogrammer til formidlingsbarrierer mellem fag og medie.

Seminarrekken
Høgskolen i Lillehammer er teknisk arrangør for seminarrekken, et naturligt valg, set i forhold til sin status som billedfaglig uddannelsesinstitution, bl.a. i kraft af etableringen af Norges kommende filmskole. Deruder står Høgskolen i Lillehammer centralt som kompentancecenter for brug af billedmedier i fjernundervisning.

28.- 30. september blev det første seminar i seminarrækken "Utdanning uten ord ?" afholdt i Lillehammer. Seminaret der bærer titlen" Idag var imorgen igår", skulle som det indledende seminar beskrive vores evne til at fange billedets muligheder i uddannelse, samt se på brugen af billeder og billedmedier i undervisningssystemet de sidste 100 år.

"Idag var imorgen igår" hentyder til vores nuværende ståsted - midt mellem fremtidens teknologi og fortidens pædagogiske, sproglige og kommunikative teorier og praksis.

Yvonne Fritze/Høgskolen i Lillehammer

Internasjonalt

EU-kommissionens ordförande Jaques Delors:

- Vi får inte förlora slaget om informationssamhället