Nordisk Medie Nyt: Resymé

Danmark

Den fjerde, landsdækkende radiokanal  

Der er i Danmark fire landsdækkende radiokanaler. De tre bliver brugt af Danmarks Radio til public service radio. Den fjerde landsdækkende radiokanal bliver ledig ved udgangen af 1998, når Danmarks Radios forsøg med digital radio (DAB) ophører.

Inden der træffes beslutning om, hvad den skal bruges til, ønsker den danske kulturminister Ebbe Lundgaard sammen med de mediepolitiske ordførere at danne sig et indtryk af, hvilke interesserede ansøgere der er, og hvilket program de vil kunne tilbyde.

Landsdækkende
I denne forbindelse vil der blive lavet et opslag, som vil blive bragt i de store danske aviser. Der vil ikke på forhånd blive stillet bestemte krav til programpolitik eller programsammensætning.

Det forventes dog, at den fjerde kanal vil blive udnyttet til at sende programmer til hele Danmark en betragtelig del af døgnets timer, og at den i sine nyheds- og aktualitetsudsendelser vil lægge vægt på saglighed og upartiskhed.

Økonomi
Endvidere vil der blive stillet krav om sikkerhed for økonomien, og der vil derfor blive lagt vægt på en indgående redegørelse for finansieringen af kanalen især, da der ikke vil blive ydet offentlige midler, herunder øgede licensmidler, til finansiering af kanalens virksomhed.

Tilkendegivelser om interesse for at sende på den fjerde kanal vil ikke blive betragtet som en egentlig ansøgning, og Kulturministeriet vil derfor heller ikke være forpligtet til at træffe beslutning på baggrund af de indsendte tilkendegivelser.

Opslagene vil komme indenfor den nærmeste fremtid. I starten af efteråret regner kulturministeren og de mediepolitiske ordførere med, at man vil kunne tage stilling til de indkomne tilkendegivelser.

CVA

Kulturnet Danmark 

Den 3. april 1997 åbnede den danske kulturminister Ebbe Lundgaard officielt Kulturnet Danmark. Nettet havde dog været tilgængeligt siden 1996. Kulturnet Danmark er et af Kulturministeriets bidrag til regeringens "IT-politiske handlingsplan 1995: Fra vision til handling - Informationssamfundet år 2000".

Samarbejde
Projektet har til formål at udbygge samarbejdet mellem de offentlige kulturinstitutioner, bl.a. med henblik på udvikling af tværfaglige kulturformidlingsprojekter, samt at lette adgangen til kulturformidlingen for borgerne. Via internettet kan kulturinstitutioner oplyse om deres aktiviteter, skabe virtuelle udstillinger og nå ud til borgerne uden at skulle tage hensyn til geografiske afstande eller åbningstider.

De foreløbig 50 kulturinstitutioner, der er med på nettet, kan besøges via hver deres hjemmeside, som institutionerne har udarbejdet med informationer om aktiviteter, digitale udstillinger og samlinger af tekst og lyd, kataloger, henvisninger og links til andre kulturinstitutioner i ind- og udland. På sigt er det meningen, at samtlige danske kulturinstitutioner skal være tilgængelige via Kulturnettet. I øjeblikket bliver der opstillet computere på alle Danmarks biblioteker for at sikre at alle danskere gennem internettet har adgang til Kulturnettet.

Viktigt princip
Et vigtigt princip i etableringen af Kulturnet Danmark har desuden været den decentrale styring af projektet, hvor hver institution er ansvarlig for at opdatere sin egen hjemmeside. Dette skal modvirke, at nettet stivner, lige som mange institutioner for første gang har arbejdet sammen i forbindelse med udarbejdelsen af de enkelte hjemmesider.

For at udvikle metoder til at formidle det til tider svære stof, så alle sikres adgang til det på en let tilgængelig måde, har Kulturministeriet bl.a. uddelt 3,5 millioner kroner i både 1996 og 1997 til pilotprojekter. 7 pilotprojekter er allerede i gang, og der er bevilget penge til yderligere 9 andre. Hvis man vil have et indtryk af de oplevelser og den information, det er muligt at formidle kan man besøge Kulturnet Danmark.

CVA

Premiére for danskprodusert DAB-radio 

27. mai avduket generaldirektør Christian S. Nissen i DR og DRs kanalsjef Pelle Aarslev Bang & Olufsens nye digitale radio, framstilt i 500 testeksemplarer. For med DAB (Digital Audio Broadcasting) har pågått de siste par år i de nordiske public service-institusjonene. DAB-systemet gir større frekvenskapasitet for sendeselskapene og CD-lydkvalitet for lytterne. I tillegg kan det sendes informasjon via et display, f.eks. teksten til den operaen man hører på, osv.

500 testlyttere
DRs DAB-sendinger høres i CD-kvalitet av 400 (tilfeldig) Gallup-utvalgte i København- og Holstebro-området og 100 andre, særlig interesserte og kvalifiserte lyttere. B&Os radio er utført i selskapets klassiske design og det er stilt 22 millioner DKK i offentlige utviklingsmidler til disposisjon for prosjektet. Radioen er betegnet som verdens første digitale radiomottaker til hjemmebruk. DAB-systemet får sin offisielle internasjonale lansering under Internationale Funkausstellung Berlin 30. august - 7. september. Utpå høsten skal B&Os DAB-radio kunne kjøpes i forretningene. Prisen er avgjørende for om forbrukerne i større antall lar seg lokke til DAB-kjøp.

Generaldirektør Christian S. Nissen benyttet anledningen under avdukningen av B&Os DAB-radio til å peke på at uten DR som ressurssterk pådriver ville DAB-utviklingen i Danmark ikke ha kommet så godt i gang som den faktisk har gjort. DR stiller selvfølgelig resultatene fra DAB-forene til rådighet for alle som ønsker å få innsyn i dem, sa generaldirektør Nissen.

TF/DRåben

"Autoriteter står for fald" 

"Informationssamfundet vender op og ned på en række grundlæggende forhold i vores samfund. Autoriteter står for fald, eksisterende værdier og rettigheder udfordres," sier forskningsminister Jytte Hilden i forordet til publikasjonen "Autoriteter står for fald - IT-politisk redegørelse til Folketinget 1997." Den ble lansert i mai.

Novicer
Det heter videre i forordet: "Her er en redegørelse som lægger op til en åben og bred debat om informationssamfundets muligheder og faldgruber. En debat, hvor det er tilladt at være både kritisk og begejstret. Vi er stadig novicer i en ny tid.

Redegørelsen følges til efteråret op af en IT-politisk handlingsplan med konkrete initiativer på en række indsatsområder i forbindelse med regeringens fremlæggelse af forslag til finanslov for 1998."

Fokus på mennesker
Avisen Det Fri Aktuelt kommenterer utspillet, og peker på at Jytte Hilden ønsker at alle danske borgere skal stifte bekjentskap med computerrevolusjonen: "Der er blevet diskuteret hardware og software nok. Nu skal der fokus på alle de mennesker, der arbejder med informationsteknologi og de, der kan have glæde af det. Alle skal have glæde af de mange tilbud," sier Jytte Hilden, i følge Det Fri Aktuelt.

TF/Forskningsmin./Det Fri Aktuelt

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Finland

YLE-planer for digitale TV-sendinger 

YLEs (den finske public service-institusjonen) planer for digitale TV-sendinger baserer seg på jordbundet distribusjon. Planene innebærer at minst to digitale TV-nett skal bygges i Finland i de neste to år, for å komplettere de eksisterende analoge nettene. De digitale nettene skal brukes både til å overføre YLEs egne og de kommersielle kanalenes programmer. I tillegg kommer interaktive tjenester av ulike slag.

YLEs planer er på linje med strategier for svenske og britiske digitalsendinger. Også i USA legges det nå vekt på jordbundne digitalnett, med start om et års tid, på samme tid som de britiske jordbundne digitalsendingene. YLE starter prøvesendinger med det jordbundne digitalnettet høsten 1997.

Digitalsendinger via satellitt er - i motsetning til det jordbundne alternativet - allerede et faktum. Nå i juni starter prøvesendingene for en digital satellitt-kanal, TV Finland. Fra 1. september skal sendingene være permanente. TV Finland er basert på programmer produsert av YLEs TV1 og TV2 og MTV3. Kanalen er den samme som til nå har sendt til finner bosatt i Sverige, de såkalte Nacka-sendingene.

TV Finlands programmer kan tas i mot via digital satellittmottaker eller via et lokalt kabelnett. Det blir krevd en avgift for slik mottaking. Nacka-sendingene vil fortsette som før, avgiftsfritt.

Også digital radio
Innledningsvis skal programmene sendes over Intelsat 707, fra posisjon 1 grad vest. Dette dekker de nordiske land, sentral-Europa og sør-Europa ned til Middelhavskysten. Ved hjelp av store parabolantenner kan TV Finland tas i mot både i Nord-Afrika, Sør-Italia og Kanariøyene.

Norske Telenor skal stå for den tekniske del av satellittsendingene. I tillegg til TV-programmene formidles to digitale radiokanaler.

TF/YLE

Tammerfors belönar multimedia 

"Tammerfors stad instiftar ett multimediapris", skriver FNB/Hufvudstadsbladet. "Prissumman blir 70 000 mark och priset utdelas första gången i november, då Tammerfors står värd för en internationell multimediafestival.

Pristagaren utses bland deltagarna i en nationell multimediatävling som skall utlysas i augusti. Avsikten med tävlingen och priset är bl.a. att bidra till innovation och utveckling inom multimediabranschen."

TF/FNB/Hufvudstadsbladet

Fusjon skaper nytt finsk mediekonsern 

"Det finländska mediefältet klarnade en hel del i går (22. april), då Aamulehti-koncernen och MTV meddelade att de går samman", skrev Hufvudstadsbladet. Og fortsatte: "Efter att kurserna på båda bolagens aktier steg raketartat, är marknadsvärdet på gruppen uppe i över över tre miljarder mark. Därmed detroniseras den tidigare hegemonen Sanoma Oy, utgivare av bl.a. Helsingin Sanomat, till klar tvåa."

Marieberg
Aamulehtis aksjer steg med nesten 25 %, og MTV-aksjen ble fordoblet i verdi. Spekulasjoner om det nye mediekonsernet skulle forbli i hovedsaklig finsk eierskap startet med det samme.

"Aamu-TV`:s största ägare är redan nu svenska Marieberg, och det uppges också att amerikanska och kontinentala mediejättar anser att finländska mediebolag betingar rena reapriserna", skrev Hufvudstadsbladet. Marieberg, som bl.a. gir ut Dagens Nyheter/Expressen, med rundt 20 % av aksjene blir en av de største enkelteierne i det nye selskapet.

Fortsatt mediekonsentrasjon
"Inga myndigheter väntas sätta käppar i hjulet för fusionen, men MTV:s koncession kommer att prövas i statsrådet på grund av att ägarförhållandet ändrats.

Också den rikstäckande reklamradiokanalens koncession skall behandlas på nytt. Bedömare tror att koncentrationen i mediebranschen kommer att fortsätta en bit till, kanske så att Sanoma och Åbo-förlaget Turun sanomat intensifierar samarbetet.

De båda äger redan nu tillsammans den fjärde marksändna tv-kanalen," skrev Hufvudstadsbladet. Det formelle starttidspunktet for det nye mediekonsernet er satt til begynnelsen av 1998.

TF/FNB/Hufvudstadsbladet

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Island

Sammensmeltning af medierne - digitalisering i Island 

Islands radio (RÚV) råder over eget distributionssystem. Institutionen tager selv beslutninger om nødvendige investeringer på dette område af virksomheden, og Post og tele står for vedligeholdelse, tilsyn og installering af distributionssystemet. Islands radios mikrobølgesystem er knap 30 år gammel. Man begyndte at installere det efter 1970. Mikrobølgesystemet er kommet op i årene og spørgsmålet, om hvorledes distributionen af Islands tv's program skal finde sted, er blevet påtrængende.

I hovedtræk er der to alternativer. Dels at forny mikrobølgesystemet, som da kunne være i Islands radios besiddelse. Dels kunne man tænke sig, at Islands radio holdt op med at drive sit eget distributionssystem, solgte udstyret til Post og tele og indgik en aftale med samme virksomhed om distribution af programmer til hele landet.

Billigere løsning
Rentabilitetsanalyser viser, at der næppe er signifikant forskel på, om man beslutter sig til at forny mikrobølgesystemet eller at transmittere Islands radios udsendelser via Post og teles optiske kabel.

Men ud fra nationaløkonomiske præmisser, vil det vise sig, at løsningen med det optiske kabel absolut er billigere end investering i et nyt mikrobølgesystem, der har begrænsede muligheder med hensyn til telekommunikation. Men der er flere faktorer, der taler imod en fornyelse af mikrobølgesystemet.

Det meste af det udstyr, der skal til for at lede Islands radio ind i det optiske kabelsystem, forefindes allerede, og størstedelen af investeringerne omkring en sådan tilslutning er overstået. Man kan således sige, at Post og teles optiske kabelsystem allerede er godt rustet til at overtage distributionen efter mikrobølgen. Der er ikke store ekstraomkostninger ved en sådan flytning og det vil være muligt at gennemføre denne ændring i løbet af kort tid uden at der sker nogen indskrænkning i RÚV's samlede distribution, og det ville da kun være midlertidigt.

Omfattende bredbåndsinstallering
Bredbåndteknologi og optiske kabler er forudsætningen for den overførselskapacitet, som multimedia og informationssamfundet kræver. Post og tele vil installere bredbånd til 90 procent af landets bymæssige bebyggelser i de næste 10 år. I år 2005 forventes landet at være fuldt udbygget med bredbånd, hvis man ser bort fra de fire til fem tusinde landejendomme i landet, som det tager længere tid at forbinde til det optiske kabel.

Når man ser på Islands radios rolle, de nationaløkonomiske omkostninger, mikrobølgeteknikkens status, Post og teles lysledersystem, informationsteknologien og de elektroniske mediers fremtidige udvikling, ser det ikke ud til at være fornuftigt at forny Islands radios mikrobølgesystem, selv om der er delte meninger om sagen. Det ser ud til at være mere oplagt at frigøre Islands radio fra driften af et besværligt distributionssysten og i stedet løse institutionens distrubution ved at overdrage opgaven med at yde service over for de elektroniske medier i denne henseende til Post og tele. Specialister anser det for ønskværdigt at lægge RÚV's udsendelser ind i lysledersystemet. På den måde ville det være bedre sikret at Islands radio kunne udnytte den teknologi, der allerede har skabt et vendepunkt i medieværden.

Digitalt system
Installering af bredbåndsnettet blev påbegyndt i 1995. Det er nu teknisk muligt at transportere 31 kanaler på denne måde. Man har planer om at forbedre systemet i nærmeste fremtid og gøre det digitalt. Med den teknik kan man mangedoble antallet af kanaler, der kan formidles via systemet. Post og tele A/S har i sinde at påbegynde transmission af de indenlandske kanaler på bredbåndsnettet og desuden at tilføje 10-15 udenlandske. Dette er kun begyndelsen til en meget mere omfattende service, der vil blive tilbudt i fremtiden ved hjælp af bredbåndsnettet og det er helt klart, at Post og teles virksomhed vil betyde en fuldstændig omvæltning i de elektroniske mediers forhold i Island, efterhånden som tiden går. Indførelsen af bredbåndet vil også gøre det nemmere for regeringen at realisere dens program om informationssamfundet.

Vejvæsen i oplysningssamfundet
Telekommunikationsmarkedet i Island er lille og der er sandsynligvis ikke plads til konkurrence om distribution af udsendelser. Man kan derfor sige, at Post og tele i fremtiden vil være en slags vejvæsen i oplysningssamfundet. Tv-stationerne vil kunne købe adgang til bredbåndet og på den måde formidle deres program via det til brugeren. Radio- og tv-programmer sendes allerede via bredbåndet, og de, der er forbundet, har ikke længere brug for antenner.

Dette er af stor interessemæssig og sikkerhedsmæssig betydning for islændinge, for under de nuværende forhold sker der tit afbrydelser i radioforbindelsen i provinsen om vinteren, og meget ofte netop på tidspunkter, når der er behov for ubesværlig formidling af information. Med bredbåndet vil antallet af tv-kanaler, som islændinge har adgang til, blive mangedoblet. Der kan næppe blive tale om begrænset tildeling af radio- og tv-kanaler, og er der noget, der har skabt langvarig debat i Island, så er det netop myndighedernes uddeling af kanaler til islandske radio- og tv-stationer. Når bredbåndet er installeret kan nye tv-stationer starte uden at have monopol på en bestemt bølgelængde.

Med bredbåndet er der fundet en fremtidsløsning med hensyn til modtagelse af billede og lyd som islandske radio- og tv-stationer, herunder Islands radio, vil kunne udnytte til at bevæge sig ind i et nyt århundrede.

Jónmundur Guðmarsson
(teksten er basert på et innlegg holdt under et nordisk møte i Statens Medieforvaltning, Fredrikstad, mai 1997) .

Sagaene på Internett 

En donasjon på USD 600.000 fra Andrew W. Mellon-fondet i USA skal sørge for at en halv million sider med materiale relatert til de islandske sagaene blir lagt tilrette for Internett-publisering. Det islandske nasjonalbiblioteket og Cornell University skal samarbeide om tilretteleggingen, skriver Daily News from Iceland.

En rekke islandske statlige etater gir også midler, og i tillegg bidrar et par private selskaper med sponsormidler. Manuskriptene skal scannes og katalogiseres. Det beregnes at prosjektet vil vare tre år, og at de første tekstene blir tilgjengelig om et og et halvt år.

TF/Daily News from Iceland

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norge

Medieombud ikke aktuelt nå 

Den norske regjeringen la 23. mai 1997 fram forslag til endringer i kringkastingsloven. Forslaget er en oppfølging av utredningen om medieombud som ble fremmet for Kulturdepartementet 14. august 1996. I utredningen ble det foreslått etablert et medieombud som skulle fungere som en mekler i tvister mellom enkeltpersoner og medier i presseetiske spørsmål.

Medieetikk et redaktøransvar
Spørsmålet om det bør opprettes et medieombud foreslås, først og fremst ut fra prinsipielle betraktninger, overlatt til bransjens egne organer. Det er regjeringens oppfatning at medieetikken i utgangspunktet må være et redaktøransvar. Regjeringen vil imidlertid følge utviklingen nøye med tanke på om det skulle bli behov for en regulering. Det kan bli aktuelt å vurdere spørsmålet på nytt når ytringsfrihetskommisjonen som Justisdepartementet har oppnevnt, er ferdig med sitt arbeid i 1999.

Pressens Faglige Utvalg
I dag behandles klager over kringkastingsselskapers brudd på etiske regler både av Pressens Faglige Utvalg (PFU), som er et organ under Norsk Presseforbund (NP), og av Klagenemnda for kringkastingsprogram, som er hjemlet i kringkastingsloven. Regjeringen foreslår å legge ned Klagenemnda for kringkastingsprogram. Forslaget vil innebære at alle klager over brudd på etiske regler i norsk presse og kringkasting i framtiden vil gå til Pressens Faglige Utvalg.

Av hensyn til Norges forpliktelser i henhold til EØS-avtalens TV-direktiv foreslår regjeringen å innta i kringkastingsloven en bestemmelse om rett til beriktigelse i kringkastingsprogram. Bestemmelsen vil gi den som ikke når fram overfor kringkastingsselskapet, eller gjennom klageadgangen til Pressens Faglige Utvalg, en mulighet for å bringe spørsmål om beriktigelse av uriktige faktiske opplysninger inn for domstolene.

Forslaget vil ikke ble behandlet før et nytt Storting har trådt sammen etter Stortingsvalget i september 1997.

ØC

Tiltak mot vold i bildemediene 

Regjeringen har foreslått endringer i film- og videogramloven og straffeloven. Den nåværende film- og videogramloven er fra 1987 og de foreslåtte endringer speiler den teknologiske utvikling som har funnet sted de siste 10 år. Regjeringen foreslår blant annet at samme voldsnorm skal gjelde for alle bildemedier. Forbudsgrensen for vold i fjernsyn blir noe skjerpet og ny teknologi, f. eks. TV- og dataspill, foreslås omfattet av reglene. Disse forslagene er en oppfølging av Regjeringens handlingsplan for vold i bildemediene.

Straffelovens bestemmelse om vold vil, dersom Stortinget følger opp Regjeringens forslag, omfatte alle former for visning og spredning av levende bilder, bl. a. film over tele- og kabelnett og filmklubbenes visninger. Den nåværende bestemmelsen omfatter bare visning i næring.

For kinofilm er det bare innhold med vold og pornografi som skal kunne forbys etter den obligatoriske forhåndskontrollen i Statens filmtilsyn. Straffelovens norm for voldsskildringer i § 382 skal legges til grunn, i steden for kriteriene "forrående" og moralsk nedbrytende" i den gjeldende film- og videogramloven.

Klagerett
Videre foreslås det innført klagerett på vedtak om aldersgrenser for film. Bare distributørene og Barneombudet skal ha klageadgang. Publikum kan be om at Barneombudet vurderer klage. En klagenemnd er foreslått opprettet.

Konsesjonsordningen for film og videogram blir opprettholdt. Det vil muliggjøre fortsatt kontroll for å hindre omsetning av videogram med ulovlig innhold. Dessuten vil kommunene som konsesjonsmyndighet ut fra kulturpolitiske hensyn kunne sette vilkår for omsetningen, f.eks. ved kreve at konsesjonærene har et tilfredsstillende tilbud for barn. Vilkår vil bare omfatte utleie.

Alle videogram skal påføres et klistremerke som kjøpes i Statens filmtilsyn. Det innføres refusjon for gebyr av ubrukte merker. Avgiften til Norsk kino- og filmfond fra videobransjen knyttes til kjøp av merker i Filmtilsynet.

Forslagene ventes å bli behandlet av Stortinget høsten 1997.

ØC

Regulering av eierskap i dagspresse og kringkasting 

Stortinget har nå vedtatt ny lov om tilsyn med erverv i dagspresse og kringkasting (se også NMN nr 1/97). Loven er utformet som en fullmaktslov, der et nytt tilsynsorgan gis fullmakt til å legge ned forbud - eller å stille vilkår for - erverv av eierandeler i dagspresse og kringkastingsforetak.

Eierskapstilsynet
Stortingets vedtak er med ett unntak i tråd med Regjeringens lovforslag. Unntaket dreier seg om valg av tilsynsorgan. Regjeringen foreslo opprinnelig at Statens medieforvaltning skulle være tilsynsorgan. Stortinget valget i stedet å opprette et nytt organ, Eierskapstilsynet.

Eierskapstilsynet skal ha en helt uavhengig stilling i forhold til Regjeringen, for å avskjære enhver debatt om mulig politisk misbruk av fullmakten. Eierskapstilsynets vedtak skal kunne ankes til en Klagenemnd, som også vil få en selvstendig stilling i forhold til Regjeringen.

Eierskapstilsynet vil kunne gripe inn overfor erverv av medier dersom slike fører til at kjøper alene eller i samarbeid med andre oppnår en betydelig eierstilling, og denne eierstillingen strider mot lovens formål om å fremme ytringsfriheten, de reelle ytringsmuligheter og et allsidig mediebilde. I proposisjonsteksten er det lagt enkelte føringer på den fremtidige skjønnsutøvelsen, for å fremme forutsigbarheten. Det nevnes blant annet at inngrepskriteriet vanligvis vil være oppfylt dersom en aktør får mer enn 1/3 av det samlede dagspresseopplaget eller dersom ervervet innebærer krysseierskap mellom mediekonsern som hver har mer enn 10 % av dagspresseopplaget. Inngrepskriteriet kan også være oppfylt dersom et erverv fører til at en mediebedrift får en for dominerende stilling i et avgrenset lokalt eller regionalt område.

Meningsbærende medier
Loven skal foreløpig bare gjelde de viktigste meningsbærende mediene; dagspresse og kringkasting. Det vil imidlertid bli vurdert om loven også bør komme til anvendelse overfor de nye, elektroniske mediene.

Loven vil tre i kraft fra det tidspunkt Kongen bestemmer.

ØC

Andre mediepolitiske tiltak  

Stortinget har også gitt sin tilslutning til de konkrete forslag om mediepolitiske tiltak som Regjeringen fremmet i Stortingsmelding om eierforhold i mediesektoren (se NMT 1/97). Dette omfatter forslag om å lovfeste at medier skal ha en redaktør og at forholdet mellom eiere og redaktør skal baseres på "Redaktørplakaten". Denne fastslår den redaksjonelle frihet i forhold til eierne. Det omfatter videre forslag om å lovfeste en plikt for mediene til aktivt å informere om eierforhold.

Egen medielov?
Regjeringen vil komme tilbake med konkrete forslag til gjennomføring av disse tiltakene. I den forbindelse vil Regjeringen også vurdere om alle relevante bestemmelser bør samles i en egen medielov.

ØC

Endelig en norsk filmhøgskole 

I løpet av høsten regner Norges første høgskole for film og fjernsyn med å ta imot sine første studenter, skriver NTB.

Ca. 30 av de 380 erne til Filmhøgskolen på Lillehammer er tatt opp, og de kan ta til med studiene før jul. Det var flest ere til manus- og regi-linjen. Lærerbehovet på alle de seks linjene; manus, regi, produksjon, lyd, klipp og fotografi skal nå være dekket.

Pedagogisk miljø
Filmhøgskolens leder er Malte Wadman. Da nadsfristen for studentene gikk ut 15. mai, var han den eneste som var på plass. Wadman har av prinsipielle grunner lagt vekt på at det skal være flest norske filmfolk blant lærere og forelesere.

Det er viktig å bygge opp et norsk pedagogisk miljø, siden de fleste norske filmfolk er selvlærte, uten formell filmutdannelse, mener Wadman.

TF/NTB

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Sverige

Grannlands-TV i kabelnät 

Ge svenskarna möjlighet att se grannländernas TV-program och låt dem som har kabel-TV i sina hem, själva bestämma hur utbudet ska se ut.

Det är huvudförslagen i den utredning om grannlands-TV, som Lennart Bodström den 28 april överlämnade till kulturminister Marita Ulvskog.

Utredaren skriver att Sverige är ett av få länder i Europa där TV-tittarna har små möjligheter att se TV-program från grannländerna. I bl.a. Tyskland, Schweiz, Österrike och Belgien är det en självklarhet att det i programutbudet finns kanaler från grannländerna. Vidare menar utredaren att kabel-TV-företagen i Sverige är ovilliga att distribuera de norska och danska public service-företagens programutbud trots att det inte finns tekniska eller upphovsrättsliga hinder.

Inflytande
Utredaren hävdar att de svenska kabel-TV-företagen bör vara skyldiga att mot en skälig ersättning distribuera en public service-kanal från Norge och Danmark till de svenska kunder som så önskar.

I utredningen föreslås vidare att abonnenterna ska få ett visst inflytande över kabel-TV-bolagens programutbud. Detta kan ske genom de metoder som tillämpas i Norge, där lagstiftningen om konsumentinflytande ger abonnenterna möjlighet att bestämma vilka program som ska ingå i utbudet.

KE

Radio och TV under höjd beredskap 

Regeringen överlämnade den 27 maj propositionen Radio och TV under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred (1996/97:158).

I propositionen föreslås att den fredstida strukturen ska bibehållas så långt som möjligt även under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Public service-företagen ska, liksom tidigare, ha en beredskap för verksamheten under sådana situationer. Företagens planering ska ske i samråd med Styrelsen för psykologiskt försvar. Även andra radio- och TV-företag bör kunna få stöd och rådgivning vid beredskapsplanering i samarbete med Styrelsens för psykologiskt försvar. Företagen finansierar sådana åtgärder själva utan ersättning från staten.

Varningsmeddelanden
Den som sänder kommersiell lokalradio har för närvarande en skyldighet att sända myndighetsmeddelanden i nödsituationer. I propositionen föreslås att en tillståndshavare för lokalradio ska vara skyldig att sända varningsmeddelanden för att skydda människor, egendom eller miljö.

KE

Proposition om TV-avgiftssystemet 

Den 26 maj överlämnade regeringen propositionen Vissa förändringar i TV-avgiftssystemet 1996/97:165 till riksdagen. I propositionen slår regeringen fast att man vill permanenta systemet med det särskilda betalningssätt som innebär valfrihet att betala TV-avgiften på andra tider och på annat sätt än vad som är huvudregel.

Regeringen föreslår inga ändringar i den bestämmelse som innebär att en enda TV-avgift ska betalas för samtliga TV-mottagare som finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om TV-mottagarna är avsedda att användas av dem som får vård.

KE

Betal-TV inom Sveriges Television 

Sveriges Television bör få möjligheter att starta en betal-TV-kanal vid sidan om den ordinarie public service-verksamheten. Det föreslår utredaren Gunnel Färm i delbetänkandet "Betal-TV inom Sveriges Television" som den 11 april överlämnades till kulturminister Marita Ulvskog - delbetänkandet ingår i Digital-TV-utredningen.

Gunnel Färm föreslår också följande:

Betal-TV-verksamheten ska syfta till att komplettera programutbudet i de ordinarie kanalerna SVT1 och SVT2. Programverksamheten i de ordinarie kanalerna ska bedrivas enligt nuvarande principer vad gäller val av program, kvalitetskrav, reprisering etc.

Betal-TV-utbudet ska distribueras via det digitala marknätet i takt med att ett sådant nät byggs ut. Om andra distributionssätt används ska dessa utnyttja digital teknik och på sikt vara tillgängliga för huvuddelen av landets befolkning.

Om flera olika distributionssätt används för Sveriges Televisions betal-TV-verksamhet ska samma dekoder kunna användas vid mottagning oavsett distributionssätt.

Betal-TV-verksamheten ska bedrivas i ett eller flera av Sveriges Television hel- eller majoritetsägda aktiebolag.

Betal-TV-verksamheten ska finansieras med avgifter från dem som utnyttjar denna verksamhet. Full kostnadstäckning ska eftersträvas. Medel från rundradiokontot får endast användas till aktiekapital i betal-TV-bolagen, däremot inte för att finansiera löpande kostnader som uppstår i betal-TV-verksamheten.

Sveriges Television ska tillämpa affärsmässiga principer vid försäljning av programrättigheter och tekniska tjänster till de egna betal-TV-bolagen. Vid försäljning av programrättigheter till andra programföretag ska detta ske på ett sådant sätt att syftet med den egna betal-TV-verksamheten inte motverkas.

Vid ett remissmöte den 25 april, där stora delar av TV-branschen var representerade, framkom att en majoritet är negativa till förslagen.

Delbetänkandet "Betal-TV inom Sveriges Television" finns även tillgängligt på Internet, under http://www.sb.gov.se/info_rosenbad/departement/kultur/sou97_60/.

KE

Ändrade reklamregler för TV 

Som redovisades i förra numret av NMN har TV4 och regionala sändningar varit föremål för en häftig debatt. Regeringen beslutade den 13 mars om en proposition med förslag om ändrade reklamregler i radio- och TV-lagen. En förutsättning för att regeringen skulle lägga fram förslaget var att TV4 och de lokala TV-företagen träffade avtal om fortsatta regionala sändningar. Ett sådant avtal är slutet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Samma omfattning och områden
TV4:s tillståndsvillkor har kompletterats med krav på att TV4 ska sända och producera program regionalt under tillståndsperioden. De regionala sändningarna ska ske i minst samma antal områden och i minst samma omfattning som under 1996.

KE

Förslag på nya presstödsregler  

Under våren har två förslag på nya presstödsregler lämnats till kulturminister Marita Ulvskog.

Det ena förslaget är från Rådet för mångfald inom massmedierna och innehåller förslag på hur samverkan mellan dagstidningar i samma område kan stimuleras genom presstödssystemet utan att den redaktionella självständigheten försvinner. Rådet är en statlig kommitté med uppgift att lämna förslag som kan öka mångfalden och minska skadlig maktkoncentration inom medierna. Samverkansstödet ska kunna ges under högst fem år i stället för driftsstöd till sådana tidningar som nu är berättigade till denna stödform. Samverkansstödet ska kunna fördelas under en femårsperiod så att exempelvis ett större belopp betalas ut i inledningsskedet medan stödet minskar mot slutet av perioden.

Tillfälligt driftsstöd
Det andra förslaget har lämnats av Presstödsnämndens kansli och innebär att ett tillfälligt driftsstöd införs under 1997 och 1998. Presstödsnämnden utgår från det mest synbara i branschen, dvs. upplageminskningar. Upplageminskningar i kombination med ökade kostnader på bl.a. papper har lett till stora ekonomiska problem för många tidningar. Driftsstödstidningar drabbas hårt av upplageminskningarna eftersom driftsstödets storlek bestäms utifrån upplagornas storlek. Ett tillfälligt extra stöd skulle kunna hjälpa de drabbade tidningarna att ta sig hur en svår ekonomisk situation.

Båda förslagen utgår från delvis samma analys av förhållandena i tidningsbranschen. De aktuella svårigheterna gäller främst att lönsamheten försämras såväl för tidningar med hög hushållstäckning som för tidningar med lägre täckning. Två tidningar i konkurrens på en ort riskerar båda att tappa i förhållande till andra medier.

KE

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé

Norden

nadsstrøm til Nordisk film- og TV-fond 

Svært mange nader - med gode prosjekter - ble behandlet av styret i Nordisk film- og TV-fond i årets første måneder. Allerede i begynnelsen av mai var prosjektmidlene for 1997 disponert. Dette gjelder både spillefilm, TV-serier, kortfilm- og dokumentarprosjekter. Flere av prosjektene hadde ligget lenge i køen, i påvente av styrets budsjettvedtak. I klartekst: Fondet har nå ingen midler igjen til prosjekter med opptaksstart i 1997, i følge Fondets informasjonsbrev fra mai/juni.

Underskudd
Fondet startet sine andre virksomhetsperiode (1995 - 99) med et underskudd i form av allerede disponerte midler fra første periode (1990- 94). I 1995 og 1996 ble denne overdisponeringen redusert med ca. 20 millioner kroner, men det står fremdeles 22 millioner igjen, heter det i informasjonsbrevet. Fra Nordisk Ministerråd har Fondets styre fått beskjed om å redusere overdisponeringen til null innen utgangen av 1998.

Styret bestemte seg for å ta de resterende 22 millioner kroner fra 1998-budsjettet, mens 1997 skulle være et "normalår".

Fondets muligheter til å støtte prosjekter vil derfor være kraftig redusert på alle områder i 1998. Dette er spesielt problematisk i en tid hvor behovet for Fondet bare synes å være økende, "... men det får være en fattig trøst at reduksjonen skyldes at den nordiske film-og tv bransjen har fått penger på forskudd", heter det i Fondets informasjonsbrev.

Evaluering
Fondets prosjekter later til å klare seg forholdsvis bra, både hos kritikere og publikum. I forbindelse med et evalueringsmøte 25. september 1997, mellom Fondets bidragspartnere og Nordisk Ministerråd, forer Fondet å sammenstille resultatene for de av "Fondets filmer" som har hatt premiere. Fondet har bl.a. støttet "Budbringeren", årets norske publikumssuksess, som vant førsteprisen under Kritikeruken ("Semain de la Critique") i Cannes og som er solgt til nærmere 30 land.

I juni ble tredje og siste "New Nordic Film Experience" holdt, en workshop for unge, nordiske filmskapere. 30-40 unge produsenter, manusforfattere og regissører skal diskutere hvordan egne prosjekter har utviklet seg siden det første møtet i Ebeltoft i fjor sommer.

Haugesund-festivalen
Under filmfestivalen i Haugesund er det klart for den tredje New Nordic Films-visning, hvor ti nye nordiske filmer vil bli spesielt presentert for nordiske og internasjonale distributører. Fondet håper at disse dagene også blir et møtepunkt for nordiske produsenter, finansierende kilder og konsulenter. Utpå høsten 1997 er det planer om å gjennomføre et seminar for script-editors og et seminar for den nordiske animasjonsbransjen.

I alt 18 langfilmprosjekter har fått tilsagn om produksjonsstøtte i 1997, 18 kort- og dokumentarfilmprosjekter og seks TV-serier er også tildelt støtte.

TF/Info.brev - Nordisk film- og TV-fond

Stikkord: Digitalisering og internasjonalisering 

I 1995 vedtok de nordiske kulturministrene å samordne - så langt som mulig - Nordens holdning i spørsmål, fremst av policykarakter, på kulturområdet. Dette har vært veiledende for arbeidet til Nordisk Ministerråds styringsgruppe for nordisk kultur- og massemediesamarbeid de senere år.

To stikkord har stått sentralt; digitalisering og internasjonalisering. Samtidig har de de tradisjonelle samarbeidsområdene nabolands-TV, Nordisk film- og TV-fond og annen prosjektvirksomhet fått oppmerksomhet.

Styringsgruppen rapporterte om arbeidet til de nordiske kulturministre under Kalmar-møtet 13. juni. Styringsgruppen fikk der i oppdrag av kulturministrene:

- å utarbeide forslag til tiltak som kan bidra til å fremme nordisk samarbeid, også i EU-sammenheng, innen multimedievirksomhet. Innholdsproduksjon og hensynet til små land og språksamfunn må stå sentralt.

- å utrede hvordan et smidig informasjonssystem, dels om policyutvikling, dels om konkrete støttemuligheter i EU-systemet vedrørende utvikling av informasjonssamfunnet, kan utvikles.

- å arbeide videre med spørsmålene som reiser seg i forbindelse med konvergens mellom ulike kommunikasjonsformer. Dette skal skje i nær kontakt med de som foretar utredninger på nasjonalt nivå. Målet er å få størst mulig nordisk samordning, og intensivering av arbeidet med å fremme nordiske kulturpolitiske interesser på europeisk og øvrig internasjonalt nivå.

- å arbeide videre med problemstillingene som reiser seg i forbindelse med gjenanvendelse av arkivmateriale i TV-, radio- og filmarkiver i de nordiske land, med sikte på å legge frem alternative løsningsforslag. Her foreligger det allerede en utredning på nordisk nivå.

- å sende på høring rapporten "Straffe- og erstatningsmessige spørsmål ved grenseoverskridende sendinger i fjernsyn og nettverk" (forfatter: professor Jon Bing, Norge) til relevante nasjonale organer. Senere skal kulturministrene drøfte høringsresultatene. Behovet for formaliserte intern-nordiske eller europeiske legale eller andre løsninger skal drøftes, eventuelt hvilken form slike løsninger kan få.

TF

Gå til innholdsfortegnelsen for Resymé