Medvind för Nordvisionen
De nordiska länderna har en gemensam syn på kvalitet. - Det märks också i de nordiska tv-bolagens samarbete och det har blivit allt tydligare i och med att den kommersiella konkurrensen hårdnar. I många olika sammanhang framgår det att ingen ifrågasätter det nordiska samarbetet. I stället anser man att det är till nytta för alla parter, konstaterar Astrid Gartz, ordförande för Nordvisionen.
Det nordiska tv-samarbetet inleddes i tiden med gratisutväxling av program, men i dag sker en stor del av programutväxlingen på kommersiell basis. Man satsar numera allt oftare på samproduktioner; den traditionella gratisutväxlingen förekommer närmast inom fakta- och nyhetssektorn och gäller främst program med låga eller inga yttre kostnader. - Gratisutväxlingen är grunden för ett flexibelt samarbete och minimerad byråkrati, konstaterar Astrid Gartz.
Behovet av program har ökat i de nordiska länderna. Både NRK i Norge och DR i Danmark fick en tv-kanal till år 1996, YLE i Finland och SVT i Sverige har båda ökat sin sändningstid betydligt.
Gratisutväxlingen ökar
Siffrorna för år 1997 visar på ett kraftigt uppsving inom de flesta programkategorier: sport, nyheter och inköp av nordiska program. I fjol bestod hela gratisutväxlingen av 794 timmar (1559 program). Motsvarande siffror 1996 var 667 timmar (1344 program). Sportens andel ökade 1997 till 116 timmar mot endast 47 timmar 1996. Själva gratisutbudet ökade med 13 %, dvs från 416 till 470 timmar. Största delen av utväxlingen består av faktaprogram. Också årets siffror visar på en ökning, mellan januari och april rentav 19%.
Programsamarbetet är aktivt också inom sektorerna nyhet, kultur, samhälle, text-tv, underhållning och utbildning. En stor del av det praktiska arbetet sker i programgrupper som har tillsatts för ändamålet. Programgrupperna sammanträder vanligtvis två gånger om året och projektkalendern, som ges ut två gånger om året, är ett viktigt redskap för dem. år 1997 innehöll kalendern sammanlagt 250 projekt, som antingen förbereddes, var under produktion eller var färdiga för sändning.
På Nordvisionsmötet i juni drogs riktlinjerna för grundandet av ett Nordic Broadcasting Network-bolag, en samnordisk digitalkanal. De nordiska rundradiobolagens direktörer tar upp ärendet för vidare behandling på sitt möte i sommar. - På Nordvisionsmötet diskuterades bland annat huruvida en betal-tv som närmast visar godbitar ur rundradiobolagens arkiv kunde locka tittare, berättar Astrid Gartz. Ett exempel på ett aktuellt samprojekt är det Internetspel som programgruppen för barn håller på att utveckla. På det här sättet kan redaktionerna dela på de inledningsvis höga utgifterna.
Finansieringen av samproduktioner
Samproduktionerna finansieras via två olika nordiska källor. Den ena är NTVF (Nordiska TV-samarbetsfonden) som får sina intäkter från kabeldistribution av tv-program i grannländerna. Fonden delar ut ca 50 miljoner skandinaviska kronor till programproduktion och stöder samproduktioner med deltagare från minst två nordiska länder. Under fondens tioåriga existens har den stött 230 nordiska samproduktioner. Den andra fonden som stöder samproduktioner är NFTF (Nordisk film- och tv-fonden), som finansieras av de nordiska filmstiftelserna, nordiska tv-bolag och de nordiska staterna. Alla tre parter deltar med varsin tredjedel.
Samproduktionerna i siffror
Antalet samproduktioner steg från 665 timmar 1996 till 944 timmar 1997, ökningen var sammanlagt 47%. Siffrorna för det här året visar på en fortsatt betydande ökning. Vid utgången av maj hade antalet samproduktioner stigit med 38% jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Orsaken till ökningen står att finna i att bolagen har ökat sändningstiden, men också i ett nyarrangemang av repriser som gör det möjligt att utveckla servicen för olika tittarkategorier.
Nordic Screening växer
De nordiska programmens viktigaste exportkanal till världen är Nordic Screening, en försäljningsmässa som arrangeras i de olika nordiska länderna i tur och ordning. I juni i år arrangerades mässan för 24. gången och nu var det YLE:s tur att stå värd för den i Helsingfors.
Inköparna söker sig till Norden och Nordic Screening för att hitta produktioner som kan pigga upp det allt mera likriktade tv-utbudet. I år kom ett rekordantal deltagare, 130 inköpare från 67 bolag i 30 länder, till Helsingfors och mässan blev en framgång också försäljningsmässigt. Främst var det dokumentarärna som lockade köpare, t.ex. The Patriots producerad av DR, Ikea: Santa`s Workshop - Ikea`s Backyard av SVT och Milos Forman - A Journey av YLE. Den största försäljningsframgången var trots allt inte en dokumentär utan en norsk dramaserie: Blood Ties av NRK Aktivum. På grund av ändringar i EU:s stadgar har antalet europeiska program ökat i de europeiska ländernas tv-utbud och det syns i Nordic Screenings höga försäljningssiffror. Det växande intresset för Nordic Screening beror också på att nya oberoende producenter deltar i mässan.
Samnordisk marknadsföring
Konkurrensen på de internationella försäljningsarenorna hårdnar. För att höja profilen väljer de nordiska länderna att slå samman sina krafter och inleda en samnordisk marknadsföring av sina program på de internationalla mässorna. Ett exempel på den nya strategin är den gemensamma försäljningsavdelningen på MIPCOM-mässan i Cannes i höst.
Marja Salusjärvi
Internationella informationen, YLE, Finland
Gå til toppen av siden
